Direkt till innehållet ?

Webbkrönika:
Gardell kritiseras för agerande i Volvo

Dagen efter att Christer Gardell kritiserade det hårt pressade AB Volvos planer på att höja de högsta chefernas ersättningar blev han själv åter klandrad för sitt agerande som storägare i bolaget. I fokus ligger den utdelningspolitik som Gardell och hans aktivistfond Cevian bedrivit …

Christer Gardell och hans aktivistfond Cevian kritiseras åter. Bilder på Gardell är fotograferade av Jörgen Appelgren.

I september 2006 var det högkonjunktur och Christer Gardells aktivist- och riskkapitalfond, Cevian Capital, seglade upp som näst största ägare i Volvo med fem procent av rösterna och två procent av aktierna. Han krävde en styrelseplats, och det talades om att dela ut tiotals miljarder ifrån bolagets ”onödigt stora” samt att eventuellt stycka företaget.

– Styrelsen ville under inga förhållanden ha med Gardell. Om man släppte in honom i styrelsen skulle han få kännedom om hur han skulle göra för att slakta eller stycka bolaget. Det ville man inte. Dessutom var man väldigt rädd att han hade sin lojalitet på fel sida, säger Aktiespararnas Gunnar Ek till E24 den 2 mars.

Det blev ingen styrelseplats för Christer Gardells Cevian efter massiv kritik från olika håll, men hans så kallade kampanj fungerade: Bolaget skiftade ut 20 miljarder kronor till aktieägarna medan Volvo istället ökade sin belåning med nästan 29 miljarder kronor. Cevian fick nästan en halv miljard kronor. Värt att påpeka: Cevian med Christer Gardell i spetsen var långt ifrån de enda med dessa utdelningskrav.

Pejlingpanelen 2007 – Gardell bör få styrelseplats
På frågan huruvida Christer Gardell och hans Cevianfond borde få en plats i Volvos styrelse svarade de flesta av Pejlingpanelens medlemmar i december 2007 att de var positiva till detta, närmare bestämt 53 procent. 29 procent svarade att Cevian inte bör få en styrelseplats, medan 18 procent svarade att det inte spelar någon roll.

Tidningen Aktiespararens Pejlingpanel består av cirka 100 av landets främsta aktieexperter hos banker, försäkringsbolag, fonder, tidningar med flera.

Finanskris och konjunkturnedgång
Christer Gardell har även kritiserats för att ha haft en alltför positiv syn på kraften i världens, och speciellt Asiens och USA:s, tillväxt. Konjunkturen vände snabbt ned efter finanskrisens utbrott 2008 (börsen toppade i juli 2007) och flera börsbolags, däribland Volvos, orderingång liksom aktiekurser rasade. Volvo har aviserat flera stora nedskärningar/varsel.

– Nu hade man sannerligen behövt de 20 miljarderna. Hade man haft kvar reserverna är jag övertygad om att Volvo inte hade behövt gå så hårt fram på varselsidan som man nu tvingats göra, säger Gunnar Ek.

Exempel på uttalande från Gardell (april 2007, Börsveckan): "I den gamla generationen fanns konjunkturcykeln och cykeln byggde på stängda marknader med fasta valutakurser och så mycket skräp som inte längre finns i systemet. Nu har vi öppnat upp alla marknader och det är en global marknad och folk pratar ändå om den där jäkla cykeln hit och dit och jag har ingen aning vad de pratar om."

Men vem var inte optimistisk under högkonjunkturen för ungefär två år sedan? Det är alltid lätt (och bra) att vara efterklok.

Volvos resultat efter skatt för det fjärde kvartalet 2008 var minus 1,3 miljarder kronor. Väntat var en vinst på knappt 800 miljoner kronor. Under samma period året dessförinnan var nettovinsten på 4 miljarder kronor. Men nyheten om en utdelning på 2 kronor per aktie (totalt 4 miljarder, en minskning med cirka 70 procent) samt att en nyemission i dagsläget inte är aktuell ledde till att Volvoaktien steg mycket kraftigt efter rapportsläppet den 6 februari.

– Det är klart att situationen i Volvo verkar vara väldigt allvarlig, och då kanske det är magstarkt att dela ut 2 kronor per aktie, som det ser ut att bli i det här fallet. I dag är det inte en optimal kapitalstruktur att dela ut pengarna så fort det finns utrymme för bolagen. Utan det handlar mer om ett långsiktigt perspektiv, och det måste man inta nu när marknaden ser tuffare ut. Detta är ett slag mot de kortsiktiga kapitalisterna, som kanske får äta upp vad de tidigare sagt om vad som varit optimalt, sade Günther Mårder, tillförordnad VD för Aktiespararna, i en intervju med DiTV i februari.

Ersättningsdebatt – ”katastrofal tajmning”
Dessutom har Volvos nedskärningar åter intensifierat debatten om ersättningarna till börsbolagens högsta chefer. Volvos VD, Leif Johansson, fick sammanlagt nästan 16 miljoner kronor i ersättning i form av lön, bonus och aktier för sitt arbete i koncernen under 2008, en minskning med drygt 4 miljoner kronor.

Volvos ersättningskommitté fastslår i en studie att bolagets chefer har för låga ersättningar, och nu föreslås rejäla höjningar för att inte nyckelpersoner ska lämna företaget.

Enligt ett pressmeddelande från den 26 februari 2009 berörs totalt 250 personer av förslaget, som stöds av Volvos största aktieägare, med drygt 53 procent av rösterna. Styrelsens förslag inför bolagets stämma går ut på att taket för chefernas prestationsbaserade rörliga lön höjs från 50 procent till maximalt 60 procent av den fasta lönen för 2009. Höjningen gäller dock inte VD Leif Johansson, som idag har en rörlig lön som kan uppgå till maximalt 65 procent.

Dessutom föreslås att den maximala tilldelningen av aktier i aktieprogrammet för koncernens högsta chefer, inklusive Leif Johansson, höjs med 50 procent.

– Man saknar taktkänsla när man kommer till årsstämman med ett sådant här förslag, speciellt när tiderna ser ut som de gör. Folk tvingas lämna Volvo, aktieägarna får lägre utdelning, underleverantörerna pressas maximalt – då är det magstarkt att komma med nya chefsbonusar! Det verkar nästan som om bolaget söker konflikt med både de anställda och aktieägarna. Man kan undra vilken värld de lever i. Det här är allvarligt, sade Günther Mårder bland annat i en kommentar till olika medier.

I SVT:s Agenda den 1 mars framförde Christer Gardell mycket skarp kritik:

– Förslagets tajmning och struktur är direkt olämplig och onödigt. Volvo har ett system med rörliga löner och att nu gå ut och säga att man ytterligare ska förstärka det systemet tycker jag är helt galet. Det kan vara förödande för bolaget och det skadar aktieägarna. Jag utgår ifrån att styrelsen tar sig en ny funderare över lämpligheten att föra fram ett sådant här förslag, sade han bland annat.

När det gäller Volvos utdelning på 4 miljarder kronor, trots pågående nedskärningar, var Gardell mer svävande i sina kommentarer – att det är en knepig fråga, ingen utdelning kunde ha lett till negativ ryktesspridning som kunde ha försvårat affärsmöjligheter. Men att det kan se konstigt ut i ett läge där det är tufft för bolaget.

Mer kritik – lås bonusar
Mitt under finanskrisen 2008 riktade Christer Gardell även hård kritik mot finansbranschens belöningssystem, som han anser ofta är dåliga och inte reflekterar den underliggande verksamhetens risker. Gardell har föreslagit att bonusar i finansbranschen borde låsas in i upp till tio år för att undvika kortsiktigt risktagande.

61 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (3–10 november 2008) tycker att det är rimligt att bonus- och belöningsprogram ska regleras politiskt eller låsas under en längre tid – det borde alltså finnas lagar och regler för bonusar. 21 procent är emot detta – aktieägarna ska bestämma ersättningssystemen, och olika bolag behöver olika lösningar. 18 procent är tveksamma – ingen mer politisk byråkrati behövs, men eventuella bonusprogram ska gälla för flera års arbete.

Volvos stämma 2008
På Volvos stämma i april 2008 framförde Aktiespararna kritik mot det nuvarande belöningsprogrammet. Kraven bedömdes vara alldeles för lågt satta, att det är för lätt att komma upp till den maximala utdelningen och att programmet alltså inte är ett incitamentsprogram utan ett bonusprogram.

Förbundet framförde även kritik mot att programmet som ska ge alla anställda ett antal aktier har högre krav på avkastning än för de högsta cheferna. Även andra aktieägare framförde kritik mot belöningsprogrammet, men trots detta röstade stämman för förslaget.

Webbfråga – splittrad syn på Gardell
43 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (26 februari till 4 mars 2008) tycker att Christer Gardell är en hänsynslös bolagsplundrare och en fara för svenskt näringsliv. 36 procent tycker däremot att Christer Gardell är småspararnas hjälte och han är en nödvändig blåslampa i baken på passiva styrelser. Ett stort antal personer tycker/tyckte alltså att Christer Gardell skapar mervärde för aktieägarna. 21 procent bryr sig inte om Christer Gardell och hans affärsmetoder. De tycker att man ska låta honom hållas på sin kant.

Gardell har kommenterat kritiken
I Aktiespararnas tidning Aktiespararen kommenterade Christer Gardell i december 2007 bland annat de många smeknamn som han fått:

– Det finns förstås en medial sprängkraft kring ett aktivt ägarskap. Jag har lärt mig att leva med de där stämplarna på mig även om de är felaktiga. Av alla epitet jag fått är nog trots allt ”slaktare” det jag tycker allra sämst om. En slaktare är en person som tar död på någonting. Vi gör ju precis tvärtom – försöker stärka konkurrenskraften i de bolag vi efter moget övervägande och lång tids analys av går in i. Ibland krävs det beslut som av många uppfattas som obekväma men som är strukturellt och industriellt riktiga för att värdet i bolaget ska kunna höjas. Och då är vi beredda att agera för att åstadkomma det.

Andra webbfrågor – Volvobonusar och utdelningar
63 procent av dem som röstade på webbfrågan (19–26 januari 2009) anser inte att Volvos ledning är värd bonus för 2008, för bolagets aktier har ju rasat i värde. Bonus- och incitamentsprogram bör ses över. 32 procent är tveksamma. De tycker att avtal ska följas men ledningen bör avstå bonusar i dessa kristider, för annars skadas förtroendet för bolaget. Endast 5 procent anser att ledningen är värd bonus, om bolagsvinsten blir relativt hög.

51 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (26 januari–2 februari 2009) anser att börsbolagen kanske bör sänka utdelningarna 2009 för att säkra den finansiella styrkan i dessa osäkra tider. Det beror på varje enskilt bolags kapitalstruktur och tillgångar. Det går inte att generalisera. 31 procent tycker att utdelningarna ska sänkas, för det är bättre än att tvingas göra nyemissioner, låna eller sälja av verksamheter längre fram. 18 procent anser inte att utdelningarna bör sänkas, för vinsterna 2008 verkar ju ha blivit ungefär lika höga som 2007.

Relaterade länkar
”Mjölkade Volvo på miljarder”
(E24, 2009-03-02)
”Webbfrågan: Rimligt att nu höja chefsbonusar?”
(Aktiespararna, 2009-03-02)
”Volvo saknar taktkänsla”
(Aktiespararna, 2009-02-27)
”Lätt och bäst att vara efterklok”
(Aktiespararna, 2009-02-25)
”Utdelningar förvånar”
(Aktiespararna, 2009-02-09)
”Det borde finnas regler för bonusar”
(Aktiespararna, 2008-11-11)
”Webbfrågesvar når ut i världen”
(Aktiespararna, 2008-08-21)
”Volvo-stämman: För låga krav”
(Aktiespararna, 2008-04-10)
”Majoritet vill ha Gardell i Volvo”
(Aktiespararen, 2007-12-06)