Efter att bostads- och finansbubblan på allvar sprack i slutet av 2008 har medierna och politikerna letat efter syndabockar, som till exempel giriga företag och VD:ar. Men så här i efterhand, och med lite perspektiv på det hela, kanske det inte är så lätt att peka ut några branscher, företag eller chefer som huvudansvariga.
Människan tenderar ju att följa olika trender, så även inom ekonomiska spörsmål. Orsakerna till finanskrisen bottnar kanske i att det stora flertalet anställda, företagare, journalister, konsumenter, låntagare, politiker, sparare med flera under en längre tid byggt på sig för stora risker och/eller skulder. ”Snabba cash” och konsumtionshysteri har förblindat många. Få – länder som medborgare – har skaffat sig en ekonomisk buffert.
Peter Schiff, VD på Euro Pacific Capital, har blivit mycket populär på Internet/Youtube. Filmen "Peter Schiff Was Right" visar sammandrag över några av hans framträdanden under 2006 och 2007 i TV (se nedan), där han förutspår finans- och kreditkrisen. Exempelvis förutspådde han redan 2006 att den amerikanska bostadsmarknaden var på väg mot en okontrollerad kollaps.
E24 har intervjuat Peter Schiff, som anser att den amerikanska krisen är global. Europa är emellertid i klart bättre skick för att ”överleva”, för den europeiska ekonomin är baserad på produktion snarare än konsumtion. De europeiska länderna måste dock, enligt Schiff, ha mindre statlig reglering och centralbankerna måste vara starka nog att stå emot stimulanskrav. Peter Schiffs syn på Sverige är mycket positiv.
Han är mycket kritisk till USA:s nytillträdde president Barack Obamas stimulanspaket på cirka 790 miljarder USA-dollar. Peter Schiff tror att paketet bara kommer att förvärra problemen i den amerikanska ekonomin:
– Vita huset vill inte se detta, för då måste administrationen erkänna vart vår låtsasekonomi är på väg, och konstatera att det är något fundamentalt fel med vårt sätt att leva … Stimulanspaketen förstör bara, och skapar nya bubblor. Vi ser denna utveckling för att det amerikanska folket reagerar på de stimulanser som regeringen skapar. Därför är vi så inproduktiva och lever i en importekonomi.
Peter Schiffs prognoser har dock kritiserats, bland annat hans påstående att USA-dollarn skulle tappa markant i värde i samband med finanskrisen och att guldpriset åter skulle rusa till enormt höga nivåer. På senare tid har dock guldpriset stigit igen. Peter Schiff har bemött kritiken med att världen nu befinner sig i ett temporärt läge, där kortsiktig dollarstabilitet och stigande börskurser snart kommer att försvinna, och vi återigen kommer att se fallande kurser.
När Barack Obama höll sitt första tal i USA:s kongress den 24 februari lovade han att regeringen ska satsa på energi, sjukvård och utbildning samt se till att Amerika återtar ”ledningen” i världen. Obama passade även på att nämna att han ärvt ett gigantiskt underskott och lade skulden för finanskrisen på alla som drogs med i slöserikarusellen.
Politik och självrannsakan
Bortsett från vanliga diskussioner om skatte- och bidragsnivåer har politiska regleringer, och den eventuella bristen på dessa, debatterats kraftfullt i Europa och USA på grund av – eller tack vare – finans- och kreditoron.
Ofta hörs argumentet att det inte funnits tillräckligt med politiska regleringar, och därför blev kreditgivningen (utlåningen) inom exempelvis bostadsmarknaden hysterisk. Andra menar att det var för mycket av politiska regleringar som orsakade krisen, bland annat för att bolåneinstitut ”tvingades” låna ut till mindre kreditvärdiga personer.
Förmodligen ligger sanningen någonstans mittemellan. Många pekar även på att kortsiktig girighet, ofta kopplat till olika bonussystem, ökade bolags och ledande tjänstemäns riskbenägenhet.
Ett annat argument som lyfts fram är att de så kallade ratingbolagen, som betygsätter bolag och värdepapper, så här i efterhand inte gjorde ett trovärdigt arbete. Andra menar att myndigheter och politiker inte granskat finansmarknadens aktörer tillräckligt noga, och att dåvarande regler samt sanktionsåtgärder helt enkelt inte nyttjades i tillräckligt stor omfattning.
En sak är säker: Nu krävs mer än lysande retorik, nu krävs handling. Konsumtionen och investeringarna måste öka samtidigt som de offentliga underskotten måste minska. Men trenden i de drabbade industriländerna är att krispaketen ökar underskotten – staterna lånar alltså mer pengar för konsumtion och investeringar.
Tyvärr har politiker även en tendens att införa högre tullar och andra handelshinder i tider av ekonomisk nedgång. Detta skedde till exempel under depressionen i USA på 1930-talet. Andra länder svarade med samma mynt, vilket hämmade den globala handeln. Protektionismen anses av många ha varit en bidragande orsak till att den dåvarande lågkonjunkturen blev så långvarig.
Det tog cirka 25 år för de breda amerikanska aktieindexen att komma upp till samma nivå som före kraschen 1929. Då stod världshandeln endast för en liten del av världens BNP. I dag är världshandeln för varor och kapital betydligt större och mer integrerade. Frihandel kan ju faktiskt vara lösningen, inte problemet.
Dessutom har flera centralbanker världen över fått mycket kritik för att kraftigt ha sänkt reporäntan (2001–2004) efter att IT-bubblan sprack och attentaten den 11 september 2001. Utlåningen exploderade, och den galopperande inflationen (prisstegringen) inom bostadsmarknaden ”gömdes” en tid tack vare att Asien och Latinamerika kunde producera billiga varor och tjänster till köplystna företag och konsumenter i västvärlden. Det senaste året har reporäntorna åter kapats ordenligt, och alltfler ekonomer och debattörer varnar för en kommande inflationsbubbla.
Det finns en och annan journalist och politiker som talat om bristen på långsiktighet och självrannsakan gällande agerandet före, under och efter krisen. Det är lätt att vara efterklok, men det bästa nu är nog att alla ser över sitt eget agerande/beteende för att eventuellt samma misstag inte återupprepas i lika stor skala.
Aktier är bäst på lång sikt
Vad är egentligen bäst – aktier, banksparande eller placeringar i obligationer? Debattens vågor har gått allt högre i takt med det senaste decenniets mycket svaga börsutveckling. Frågorna är många, liksom svaren. Allt beror nämligen på vilket tidsintervall som undersöks, och längden på den undersökta perioden.
Aktiespararna undersöker och uppdaterar två gånger per år utvecklingen för de tre alternativa sparformerna och presenterar dessa i en graf där också prisutvecklingen i Sverige har lagts in. Utdelningen/Räntan är inkluderad och återinvesterad.
Klicka på grafen för att förstora den (logaritmisk skala).
1 krona investerad på Stockholmsbörsen 1945 hade vuxit till 1 891 kronor vid årsskiftet 2008/2009. Om kronan investerats i 10-årsobligationer hade den förökats till 73,30 kronor medan banksparande hade resulterat i att kronan vuxit till 48,30.
Trots att det mellan 1988 och 2008 bland annat var en fastighets- och en IT-krasch samt två finanskriser, som påverkat börsen kraftigt, så var aktieavkastningen under perioden nästan 480 procent.
Aktiespararnas Gyllene regler
Enligt aktiekurvan ovan har aktier historiskt sett gett en genomsnittlig totalavkastning på drygt 11 procent per år. På kort sikt kan däremot aktiers och aktiefonders värde fluktuera kraftigt. Aktier och aktiefonder är således en långsiktig sparform.
Den som sparar i aktier tar alltid en risk, vilket är det pris man får betala för chansen till långsiktigt hög avkastning. Genom att följa vissa regler kan risken sänkas. Aktiespararna har sju gyllene regler, följ dem och dina chanser att få god avkastning på dina aktier ökar rejält:
• Sätt mål för ditt sparande i aktier och aktiefonder
• Investera regelbundet
• Kontrollera och sprid riskerna
• Var försiktig med belåning
• Håll dig välinformerad och följ inte råd okritiskt
• Gör din egen analys
• Sätt upp regler för när du ska omplacera
Relaterade länkar
• Aktiespararnas Gyllene regler
”Obama: USA kommer resa sig”
(E24, 2009-02-25)
"Levnadsstandarden kommer förändras fundamentalt"
(E24, 2009-02-24)
”Aktier slår obligationer på lång sikt”
(Aktiespararna, 2009-01-15)
”Valet i USA hjälpte inte”
(Aktiespararna, 2008-11-06)
”Prat om regleringar inför USA-val”
(Aktiespararna, 10-30)
”Var försiktig med belåning”
(Aktiespararna, 2008-09-29)
• Fler artiklar om kreditoron hittar du här.