Sverige riskerar toksvaga konsumenter på finansmarknaden

I mitten av mars deltog jag i en konferens som kommissionen i Bryssel anordnade. Temat var ”Increasing financial capability in the EU”. Syftet var att utbyta erfarenheter från medlemsländernas arbete för att stärka konsumenternas kunskaper och förutsättningar på området för finansiella tjänster och produkter.

Det var minst sagt med skräckblandad förtjusning jag tog in all information. Förtjusning över att det finns otroligt många människor och organisationer i EU som gör fantastiska insatser. De internationella verksamheterna spänner över ett brett spektra av utbildnings- och informationsinsatser. Englands finansinspektion utbildar bland annat nyblivna föräldrar om sparande till sina små barn, Ungern har ett åttastegsprogram för att utbilda unga om hur de ska använda sina pengar på ett smart sätt, de tyska bankerna har skapat ett virtuellt spel och i Holland arbetar man för att tydliggöra banktjänstemäns dubbla roller som försäljare och rådgivare.

De skräckblandade känslorna infann sig när jag funderade över vilka som gör något och vad vi gör i Sverige. På hemmaplan finns det inte många som ser den stora faran med svaga konsumenter. Till viss del beror detta sannolikt på att vi i alla tider varit duktiga på att ta tillvara producentkårens intressen inom finansbranschen, men sällan ägnat konsumentintresset en tanke.

Genom att helt strunta i att ge konsumenterna de privatekonomiska kunskaper de behöver för att fatta goda investeringsbeslut riskerar vi att urholka svenska hushålls sparkapital. Genom dålig rådgivning till kunder som inte besitter kunskaper nog att förstå rådgivningens innehåll (men vinstmaximering och utomordentlig försäljning för producenterna) tvingas vi betala skyhöga avgifter som över tid kan komma att utgöra närmare 40 procent av det totala sparade kapitalet. Detta är inte effektiv resursallokering, vare sig för konsumenten eller för företag i behov av riskkapital.

Det är konstigt att våra grannländer i EU har insett vikten av starka konsumenter medan våra svenska politiker i samma fråga sticker huvudet i sanden oavsett om de är röda, gröna eller blå. Men låt oss inte backa från våra krav för att våra politiker inte lyssnar. Vi vill att svenska konsumenter skall få de kunskaper och den information de har rätt till och gärna så tidigt som möjligt. Det kommer vi att arbeta för även i fortsättningen och det positiva är att vi kan dra nytta av allt arbete som redan görs ute i Europa.