Information overload – hur mycket ska man behöva ta in egentligen?

Har ni liksom jag känt av pirret i magen de senaste veckorna? Att första halvårets fina börsuppgång varit utraderad och vi sett en hel del röda siffror i börstabellerna är allt annat än bra för nerverna. Visst ska man ”sitta still i båten” och se sitt sparande på lång sikt, men den som säger sig vara kolugn och inte känna ett minsta styng av oro bedrar sig själv. 

Utöver denna volatila tillvaro som kan leda till både hastköp och tokiga försäljningar så har de senaste dagarna präglats av potentiella insiderbrott, Carnegies optionsskandal, USA kontra Dubai-slagsmål om OMX, kreditoro i USA och mycket, mycket mer. Alla dessa nyheter påverkar börsen och marknadens beteende i större eller mindre utsträckning. Det innebär att UA:s gyllene regel ”Håll dig informerad” är viktigare än någonsin.

Och visst ska man hålla sig informerad, men genom att ständigt följa de ekonomiska nyhetssajternas rapportering kan du utan problem skapa ett kaosartat diarrétillstånd i magen. Att reagera på minsta lilla nyck i nyhetsflödet påminner om kvartalskapitalismens svarta baksida.

Nej, håll dig till grundläggande faktorer som ger dig en prognos för den framtida kurstillväxten. Ta reda på hur företagets vinstintjäningsförmåga ser ut och hur försäljningsprognosen ser ut, till vilket p/e-tal företaget är värderat och om det verkar vara en rimlig värdering. Mycket av den här typen av information får du från företagets hemsida utan att få pirr i magen.

Självklart måste du vara medveten om vilken bransch företaget verkar i och om det eventuellt kan påverkas av större världsomfattande nyheter såsom kreditoron i USA. Men i  tider av volatilitet är det lätt att ryckas med och tro att allt är på väg utför. Nu får vi uppleva mars 2000 igen med allt vad oförsvarliga optionsprogram och spruckna börsbubblor är och heter. Kvällstidningarna har dessutom hakat på trenden och sätter rubriker i stil med ”Så räddar du dina sparpengar” och inte sällan uttalar sig någon av bankernas privatekonomer om räntefondernas förträfflighet.

Räntefonder i all ära. De är bra som ett komplement till papper med högre riskprofil, men vad privatekonomerna ofta glömmer är att kommentera tidsperspektivet och vad det spelar för roll. Det är omöjligt att dra alla sparare över en kam. En ung person har mycket bättre förutsättningar att klara sig på aktiemarknaden än en 65-åring har, eftersom denne sparar med en helt annan tidshorisont.

Kvällstidningar har en tendens att sprida missuppfattningar om aktiemarknaden, och allt det leder till är att späda på en redan orolig mage helt i onödan.

Håll dig borta från kvällstidningarnas tips och råd. Läs med en nypa salt alla nyheter som affärssajterna producerar. Håll dig informerad genom grundläggande fakta om försäljning och vinst samt hur den historiska utvecklingen av företaget sett ut.