Folk svarar så nu för tiden. Förr var det ”precis” eller ”eller hur?”, vad man än sa. (Man skulle kanske be om en Renat bara för att höra dem svara ”absolut”, så kunde man invända: ”Nej, Renat.”)
– Det blir sexhundrafemti.
– Va’? Sexhundrafemti! För en Absolut?
– Mmm. Kom ihåg att den är väldigt efterfrågad just nu.
– Jaha? Vad har det med saken att göra?
– När något är efterfrågat stiger priset. Ni kan ju försöka i morgon, precis när vi öppnat. Då brukar priset vara lägre.
– Ursäkta, men …
– Se’n kan man ju få ett bra pris om man beställer en månad i förväg. Vet ni att ni tänker ta en nubbe om 30 dagar blir det bra billigt.
– Jaha? Om jag vet att det blir en rackare på midsommarafton, ska jag beställa en Absolut redan nu?
– Absolut, sa biträdet. Nå – ska vi slå till?
– Sexhundrafemti, sa jag, bra dyrt.
– Mycket populär just nu, många vill ha. Och varför skulle vi sälja en pava för trehundra om kunden är beredd att betala sexhundra? Det är inte sunda affärsprinciper.
– Men för en månad sedan kost…
– Förra månaden, sa biträdet. Nu är trycket hårt på just Absolut. Priset blir därefter.
– Inte visste jag att SJ-chefen hade blivit chef för Sysset? sa jag.
– I förrgår, sa biträdet.
Häromdagen gick jag åter in på Sysset. En märklig upplevelse – inte en pava i sikte. Fullkomligt tomt. Inga hyllor, inga boxtravar, ingen vinutställning. Absolut ingenting. Ett biträde skyndade fram mot mig med ett vinnande leende.
– Vad kan jag hjälpa till med? undrade han.
– Jag skulle ha en Schattånöffdypapp, sa jag.
– Absolut, sa han, passar utmärkt till ljusare kött, kalv, fläskfilé och kyckling men kanske inte så bra till tunga grytor och mörkt nötkött.
– Ehh… sa jag, alltså, kan jag köpa en flaska? Jag såg mig omkring i den tomma lokalen.
– Nej, tyvärr, den här Systembutiken är spritfri. Vi har inga alkoholhaltiga drycker överhuvudtaget. Vi är en renodlad rådgivningsbutik.
– Rådgivning?
– Ja, vi kan säga vilket brännvin som passar till vilken sill, sa biträdet, och vilka viner som går ihop med vilka maträtter och vilka dessertviner som …
– Jajaja, inföll jag. Man kan alltså inte köpa en flaska här?
– Nej, försök med vår butik vid Odenplan. Här är det enbart rådgivning, en ren sörvissbutik, kan man säga.
– Inte visste jag att chefen för Nordea hade blivit chef för Systembolaget, sa jag.
– I förrgår, sa biträdet.
Så där kan ni själva fortsätta att hitta på. Man går in i en Systembutik och kan inte komma fram till disken på grund av alla tomkartonger, wellpappsrullar och snören och grejor …
– Inte visste jag att chefen för snöröjningen hade blivit bas för Sysset!
Häromdagen hade jag nöjet att höra en dam skälla ut en anställd i Nordea. Hon hade tagit ut fem tusen ur bankomaten fast hon behövde bara fem hundra, och nu ville hon sätta in 4 500 på sitt konto igen. Men det gick inte.
– Detta är ett kontantfritt kontor, sa gubben i luckan i en ton som om en saneringsgrupp äntligen hade lyckats spruta bort alla ohälsosamma pengar.
–Jag trodde det här var en riktig bank, sa den otacksamma kärringen.