Webbkrönika: Ökad optimism i Sverige

Samtidigt som det har kommit blandad konjunktur- och makrostatistik från olika EU-länder och USA på senare tid visar flera indikatorer att Sveriges ekonomi går som tåget. Tillväxten har tagit rejäl fart, arbetslösheten sjunker, kronan stärks och statens skuldnivå är relativt låg …

Tillväxten tar fart
Statistiska centralbyråns (SCB) första preliminära sammanställning av Sveriges nationalräkenskaper för andra kvartalet i år visade en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) med hela 3,7 procent, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Säsongrensad och jämförd med första kvartalet i år ökade BNP med 1,2 procent. Ökningarna var högre än väntat. Under första kvartalet var motsvarande ”ökningstal” 3,0 respektive 1,5 procent. Sverige beräknas ha bland de absolut högsta tillväxttalen i år i EU, ja till och med i hela västvärlden. Det talas om en uppgång på totalt omkring 4 procent på årsbasis. Detta är en skarp kontrast med de två senaste åren, speciellt krisåret 2009, som präglades av ekonomisk tillbakagång, recession.

Tillväxten i år var klart över förväntan. 37 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 7 och 14 december 2009 trodde då att Sveriges BNP skulle öka lagom (1–2 procent), sett till 2009 års katastrof, valåret 2010. 27 procent spådde att BNP:en skulle stiga något (0–1) och 22 procent trodde att den skulle växa rejält (över 2). Bara 10 procent spådde däremot att Sveriges ekonomi skulle stå och stampa (kring 0), medan 4 procent till och med trodde att den krymper (mindre än 0).

Aktiebolagen blir fler
Nyföretagandet i Sverige fortsätter att öka sedan fjolårets kraftiga minskning. Antalet nyregistrerade företag hos Bolagsverket har ökat med nästan 18 procent under årets första sex månader, jämfört med under samma period 2009. Totalt registrerades 35 624 företag, och aktiebolagen står för hela 60 procent av ökningen. Normalt är cirka ett av tre nystartade företag aktiebolag. Halveringen av kravet på minst aktiekapital från den 1 april, från 100 000 till 50 000 kronor, har varit en stark bidragande faktor.

Konkurserna minskar
Enligt affärs- och kreditinformationsföretaget Creditsafe minskade konkurserna med 15 procent under juli i år jämfört med juli 2009. Totalt minskade antalet konkurser från 456 till 386. Minskningen av antalet konkurser låg under årets sex första månader på mellan 7 och 28 procent.

Vinster och kronan stiger
Dessutom ökar börsbolagens vinster kraftigt under 2010, jämfört med 2009. Stockholmsbörsen har hittills gått upp med cirka 12 procent i år. I fjol steg börsen, OMX PI-index, med ungefär 47 procent efter tecken på att recessionen var över. Det kan tilläggas att kronan har stärkts en hel del mot både euron och USA-dollarn det senaste året, och är på ungefär samma nivå som före finanskrisens utbrott i slutet av 2008.

Arbetslösheten sjunker
Enligt SCB var arbetslösheten på 9,5 procent i juni, en nedgång från 10,0 i maj. Men rensat från säsongseffekter hamnar andelen på 8,1. Det innebär att arbetslösheten sjunkit från 8,8 procent i maj. Detta är ett trendbrott eftersom andelen arbetslösa säsongsmässigt brukar toppa under juni månad. Det ska tilläggas att av dem som räknas som arbetslösa var 29 procent heltidsstudenter, som söker någon form av jobb.

I juni var 4 657 000 personer i åldern 15–74 år sysselsatta, vilket är en ökning med 50 000 personer på ett år. Antalet arbetade timmar ökade i juni 3,1 procent jämfört med juni 2009, med hänsyn tagen till skillnader i semesterledighet och liknande mellan 2010 och 2009. Det är första gången på knappt två år som antalet arbetade timmar ökar på ett års sikt.

Hushållen visar fortsatt optimism om minskad arbetslöshet, enligt en undersökning från Skop. Sysselsättningsindex, andelen som tror på minskad arbetslöshet minus de som tror på stigande arbetslöshet det kommande året, steg till +28,4 i juni/juli, jämfört med +25,7 i maj/juni. Drygt varannan, 52,1 procent av svenskarna, tror att arbetslösheten kommer att minska det kommande året, upp 2,3 procentenheter sedan maj/juni. 23,7 procent tror att arbetslösheten kommer att öka, ned 0,4 procentenheter. Personer i privat sektor är betydligt mer positiva än de i den offentliga.

Statsskulden krymper
I juli gav den svenska statens betalningar ett överskott på 12,5 miljarder kronor, jämfört med Riksgäldens prognos på ett överskott på 4,8 miljarder. För tolvmånadersperioden till och med juli i år hade statens betalningar ett underskott på 52 miljarder kronor. Statsskulden var 1 062 miljarder kronor den 31 juli.

I mitten av juni uppgav Riksgälden att statsfinanserna närmar sig balans redan i år tack vare den oväntat snabba återhämtningen i svensk ekonomi. Större skatteinkomster och mindre utgifter för arbetslöshet bidrar till att budgetunderskottet minskar 2010 och fortsätter att krympa nästa år. De lägre underskotten innebär att statens upplåning minskar. Statsskulden spåddes i juni vara 1 190 miljarder kronor i slutet av 2010 och 1 178 miljarder kronor i slutet av 2011, viket motsvarar 37 respektive 36 procent av BNP. Om Riksgäldens finansiella tillgångar i utländsk valuta inkluderas blir ”skuldandelarna” 34 respektive 32 procent av BNP. Jämfört med andra EU- och OECD-länder är dessa statsskuldnivåer låga.

Borg: ”Osäkert läge”
Vid en pressträff den 5 augusti sade finansminister Anders Borg att han ser tecken på att svensk ekonomi fortsätter att stärkas. Han varnade dock för att riskerna i den internationella ekonomin kvarstår, bland annat oron för Spaniens banksystem och för de offentliga finanserna i Sydeuropa. Borg tillade att det också finns vissa tecken på försvagningar i USA:s ekonomiska uppgång, och att en arbetslöshet på strax över åtta procent i Sverige inte är något man kan vara nöjd med. Arbetslösheten är, enligt Borg, den största utmaningen i den kommande valrörelsen.

Regeringens krishantering gillas
49,2 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 14 och 21 september 2009 gav då regeringens hantering av finanskrisen och lågkonjunkturen toppbetyg – en femma (5). 30,3 procent kryssade för det starka betyget fyra (4). 8,4 procent gav emellertid regeringen bottenbetyget, en etta (1), medan 7,0 procent gav en tvåa (2) i betyg. 5,1 procent gav regeringen godkänt, en trea (3).