Direkt till innehållet ?

”Ökad protektionism är inte lösningen”

Det drar ihop sig till ett mycket spännande presidentval i USA. Landets nya president kommer inte till ett dukat bord. Stora ekonomiska problem riskerar att locka politiker in i ett protektionistiskt tänkande ...

... Detta skulle kunna få allvarliga konsekvenser för USA och resten av världen.

Frihandel är lösningen, inte problemet. Även för USA, anser krönikören. Bild: Colorbox.

BNP (bruttonationalprodukten) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land. Ett enkelt sätt att beskriva ett lands BNP är genom att titta på dess försörjningsbalans. Hit hör företagens investeringar, offentlig konsumtion, hushållens konsumtion, och slutligen exporten.

USA:s försörjningsbalans har sett allt annat än hälsosam ut de senaste åren. Hushållens konsumtion har stått för strax över 70 procent av BNP. Investeringar och offentlig konsumtion har stått för mindre än 20 procent vardera och exporten har varit mer än 10 procent mindre än importen. Detta har resulterat i ett kraftigt budget- och handelsbalansunderskott, det vill säga ett så kallat tvillingunderskott.

För alla andra länder hade ett sådant scenario varit katastrofalt och lett till skyhög inflation. USA har klarat det tack vare att den amerikanska dollarn fungerat som världens reservvaluta. Andra länder har med andra ord finansierat USA:s stora underskott.

BNP  = Investeringar + Offentlig konsumtion + Hushållens konsumtion + (Export - Import)

De flesta ekonomiska experter tror att den amerikanska dollarn kommer att fortsätta som reservvaluta i många år till – främst på grund av bristen på andra alternativ. Men även allt fler amerikaner inser trots detta att USA inte kan fortsätta ha denna skeva fördelning av BNP.

USA kan inte bygga sin ekonomi på att amerikanska hushåll köper saker de inte behöver med pengar de inte har. De amerikanska hushållen måste börja spara. Problemet är att eftersom de amerikanska hushållen står för 70 procent av BNP kommer ett ökat sparande med en enhet, allt annat lika, leda till att den inhemska konsumtionen minskar med närmare tre fjärdedels enheter. Därmed kommer amerikansk BNP få svårt att växa de kommande åren såvida man inte kan öka övriga delar av försörjningsbalansen.

Företagens investeringar ser i dagsläget inte ut att kunna vara den ledande kraften. Främst är det nybyggandet av fastigheter och andra byggrelaterade investeringar som knappast lär öka i någon större grad på många år. USA kommer att försöka öka den offentliga konsumtionen men det är pengar som landet egentligen inte har. Även här är alltså handlingsutrymmet ytterst begränsat.

Kvar finns exporten. USA måste börja producera och exportera varor istället för dollar. En sådan utveckling sker bäst genom ett gynnsamt företagsklimat, inte genom handelshinder. Med en protektionistisk politik skulle USA och resten av världen riskera att föras in i en långvarig lågkonjunktur.

Tyvärr har USA en tendens att ofta införa högre tullar och andra handelsbegränsande åtgärder i tider av ekonomisk nedgång. Detta skedde till exempel under depressionen på 1930-talet. Andra länder svarade med samma mynt, vilket hämmade den globala handeln. Protektionismen anses av många ha varit en bidragande orsak till att den dåvarande lågkonjunkturen blev så långvarig.

Det tog cirka 25 år för de breda amerikanska aktieindexen att komma upp till samma nivå som före kraschen 1929. Då stod världshandeln endast för en liten del av världens BNP. I dag är världshandeln för varor och kapital betydligt större och mer integrerade.

Låt oss därför hoppas att USA inte gör om samma misstag igen. Frihandel är lösningen, inte problemet.

Magnus Forhammar
Vice ordförande, Unga Aktiesparare

Annonser