Det överraskande är att Wallenbergarna inte ens skulle komma med på hundra-i-topp-listan över Sveriges mest förmögna personer, sägs det i alla fall i Bengt Ericsons bok Den nya överklassen som handlar om svenska rikisar och är utgiven av en ur denna grupp – förlaget heter Fischer & Co. Riktigt underhållande, med en icke föraktlig skvallerpotens parad med handfast ekonomisk nutidshistoria.
Många tror kanske att Wallenbergarna ligger etta på listan, eller tvåa – åtminstone – efter Kamprad, som ju ingen lär slå. Men de kommer långt ned, även om de fortfarande besitter en stor ekonomisk makt och har ett stort inflytande. Deras pengar tillhör noga taget svensk forskning, bundna som de är i stiftelser. Bengt Ericson vill även punktera en annan myt om Wallenberg, nämligen den att familjen skulle vara långsiktig ägare – det stämmer inte heller längre, säger han.
Apropå rikisar förstärks min gamla iakttagelse att de inte gör sitt jobb, det vill säga de ställer till med spektakulära evenemang, fester eller andra mer eller mindre bisarra tilltag som den svenska allmänheten kan förfasa sig över och betrakta med avskyblandad förtjusning.
Har de då ingen pliktkänsla? För allan del, visst lägger förmöget folk ned stora pengar på herrgårdar och Strandvägsvåningar som sträcker sig från Dramaten till Djurgårdsbron i Stockholm, men de syns liksom inte.
Sedan vanligt folk invaderat golfbanorna och förstört ett rikemansrevir drar sig de täta typerna likt Fantomen djupt in i de stora skogarna, nämligen till sina jaktmarker, där de knäpper älgar och harar utan allmänhetens insyn.
Det finns annars miljardärer av annat slag. En amerikan, till exempel, köpte sig ett vackert rokokoslott i Frankrike och blev så förtjust i sin nya bostad att han lät sy upp en varmluftsballong som på pricken liknar slottet med torn och grunkor, låt vara inte riktigt lika stor men saftig nog. Detta slott flyger han omkring i.
Och sir Richard Branson (Virgin Records med flera företag) försöker ideligen flyga jorden runt i varmluftsballong när han inte anstränger sig för att sätta nytt rekord i flygning utan uppehåll. Det är gubbar som sköter sig.
Och de fester man hör talas om är ju ingenting mot vad Potiomkin i Ryssland drog i gång (en skål med diamanter till efterrätt) för att inte tala om de medeltida kungarna (regn av konfekt) eller svinpälsarna på romartiden … Grejor!
Nu tycks trenden gå i motsatt riktning. Om Ingvar Kamprad (möbelvaruhuset Ikeas grundare) i slutet av 1960-talet var snyggt klädd och körde omkring i en Porsche har han nu bytt stil i enlighet med den myt han skapat om sig: cykel, snus, rutig skjorta, stövlar …
Apropå bilar. Nog är det skönt med journalister som tar ansvar och värnar om sina läsare. Jonas Fröberg i Svenska Dagbladet recenserade den nya Audi A 7 3.0 TDI på följande vis:
Den kostar 545 000 kronor. Grundpris. Men Fröberg varnar: ”Innan du rusar i väg och köper: Vänta gärna in nya A 6 senare i höst.”
Där slapp man i upphetsningen göra en affär man skulle ångra!
Ingemar Unge, till vardags verksam i tidningen Vi.