Smällar från alla håll

Utan riskkapital stannar Sverige. Därför måste politikerna, i betydligt större omfattning än i dag, aktivt dra sitt strå till stacken när det gäller att skapa förutsättningar för ett aktivt aktiesparande där spelreglerna inte är så markant mycket sämre än i vår omvärld.

Det finns många lärdomar att dra av finanskrisen: En av de mest centrala är att sparande i aktier och fonder är förenat med risk – och det är just därför som spararna måste premieras på lång sikt i form av möjlighet till högre avkastning. Och här kommer den svenska skattepolitiken in i bilden. En stor del av eventuella vinster och utdelningar äts nämligen upp i form av skatter, vilket gör att den svenske aktiespararen hamnar i skamvrån i en internationell jämförelse.

Det är som bekant betydligt lättare att ta bra betalt för, eller beskatta, tjänster när de är lönsamma. Man behöver ju inte gå längre tillbaka än till det gyllene 1990-talet, då knappast några protester hördes mot fondbolagens förvaltningsavgifter på runt 1,5 procent av sparkapitalet. Vem brydde sig om en sådan avgift så länge värdestegringen årligen höll sig på 10 eller kanske 20 gånger den nivån?

Tonen blev dock betydligt kärvare när börsen vek nedåt och kunderna såg sitt kapital krympa – och dessutom fick en extra skjuts nedåt i form av kostnader för en förvaltning som i flertalet fall visade sig vara sämre än för index.

Det går att dra paralleller till dagens härdsmälta på börsen. Småspararna får vackert ta smällarna från alla håll. Värdet på sparkapitalet sjunker, avgifterna för fondspararna är kvar och skattesituationen är fortsatt lika dyster. En skatt på aktieutdelningar på 30 procent och lika mycket i kapitalvinstskatt för den som trots allt lyckas sälja med vinst är förutsättningar som helt enkelt måste sättas i relation till förhållandena i vår omvärld.

För den som i likhet med de allra flesta småsparare fått se sina besparingar smälta ihop med cirka 50 procent under det senaste året är politikernas uppenbara ointresse för en rättvis aktiebeskattning en skymf. Är det för mycket begärt att vi aktiesparare ska beskattas på en i alla fall någorlunda jämförbar nivå som i de övriga EU- och OECD-länderna?

Börskraschen visar med all tydlighet att aktiesparande är förenat med både risker och möjligheter. Därför kan inte uppsidan i form av möjlighet till högre avkastning undermineras genom en orimlig beskattning. Politikerna måste ta sitt ansvar och ge riskkapitalet anständiga villkor.

Gunnar Johansson, chefredaktör
gunnar.johansson@aktiespararna.se