Direkt till innehållet ?

Uppköp kräver ansvar

Sverige har en av Europas mest aktiva uppköpsmarknader. Aktiviteten på Stockholmsbörsen slås i regel bara av Londonbörsen.

Bli medlem i Aktiespararna

  • Förmåner värda 10 027 kronor
  • Medlemskap endast 595 kronor
Läs mer

Detta framgår ur en krönika i Aktiespararen nummer 12 2016.

För aktieägarna har detta varit en bra utveckling. Ägarskiften brukar betyda goda uppköpspremier, även om det kan kännas tomt när ett gammalt ägande i ett Astra, Axis, Meda eller Skånska Banken tar slut.

Ändå vill jag påstå att vi aktieägare dragit detta lite för långt. Uppköpet av bromstillverkaren Haldex manar till eftertanke. Efter en utdragen budstrid, där prislappen höjts från 100 kronor till 125, verkar nu tyska Knorr Bremse gå segrande ur striden.

Budet kan falla, om konkurrensmyndigheterna stoppar det eller om Knorr av någon anledning inte får in alla aktier. Det centrala här är i stället de anställdas roll.

Styrelsen, ledningen och medarbetarna var positiva till det bud som ZF, en annan tysk verkstadsjätte, lade på 120 kronor. ZF hade då köpt på sig 20 procent av aktierna. ZF utlovade forsknings- och utvecklingsinvesteringar på 1 miljard kronor om året. Även Aktie­spararna sa ja. En majoritet av aktieägarna tackade däremot nej.

När ZF:s bud därefter föll svängde Haldex styrelse och ZF har nu valt att acceptera Knorrs bud. Så även Aktiespararna. De fackliga representanterna i Haldex-styrelsen väljer då att göra ett eget utlåtande, där de pekar på att Knorrs uppköp leder till förlorade arbetstillfällen och försäljning av verksamheter.

Det centrala här är att ingen bryr sig. Svenska uppköpsregler gör uttalandet helt verkningslöst.

Jag menar att det är ett orimligt förhållningssätt. Sverige är numer ganska ensamt bland våra konkurrentländer om att inte tillmäta anställda någon betydelse vid uppköp, speciellt när de har utländska förtecken. Över hela Europa, såväl som i USA, reagerar regeringarna med förändrade regelverk. När kinesiska Medea köper den tyska robottillverkaren Kuka tvingas de erbjuda de anställda en sysselsättningsgaranti och lova att inte flytta några fabriker på drygt sju år.

I Storbritannien har börsstyrelser numer goda möjligheter att förhala ovälkomna bud från att presenteras för aktie­ägarna, vilket var fallet när Pfizer försökte köpa Astrazeneca för två år sedan.

I USA vill presidenten stoppa förvärv från statliga kinesiska bolag. När det kinesiska statskontrollerade Chemchina köper schweiziska kemijätten Syngenta blir huvudkontoret kvar, genom en speciell bolagsstyrningskonstruktion.

Den i Sverige noncha­lanta inställningen till varnings­ropen från Haldex-facket bör därför mana till eftertanke. En hel del forskning visar att en öppen förvärvsmarknad inte alltid speglar en sund konkurrens och struktur­omvandling till nytta för samhället i stort.

Allt som oftast är det i stället de företag som går att köpas som köps: (I) stora bolag köper mindre, för att de har tillgång till smartare rådgivare; (II) bolag som är skyddade av olika mekanismer köper bolag som har en öppen ägarbild, eftersom de själva inte är utsatt för uppköp.

Andra pekar på att en förvärvspremie kan ses som en förmögen­hets­överföring av bolagets värde till en intressent, det vill säga nuvarande aktieägare.

Intressenter som anställda kan komma i kläm, där de löper risk att inte bara förlora sin sysselsättning utan också att bli av med en mångårig investering i en hel del före­tagsunik kompetens.

Eftersom aktieägarna har en speciellt stark ställning i svensk bolagsstyrning är det rimligt att utkräva att aktie­ägarna också tar ett speciellt ansvar i samband med uppköp.

I stället för att gratulera Carnegie Fonder, som var först med att sälja till Knorr Bremse, borde frågan ställas om det är rimligt att de tjänar kortsiktiga pengar utan att ta ansvar för den ekonomiska utvecklingen i landet i övrigt, trots att spararna i Carnegies fonder bor och arbetar i Sverige och förmodligen räknar med att deras barn också ska kunna göra det.

Och vi som girigt sålde för en femma till över aktiemarknaden? En sådan räcker väl knappt för att gå på en publik toa längre?

Sophie Nachemson-Ekwall

 
 
ANNONSER

Kommentarer

  1. Volvoanställd2016-12-24 11.42

    Bra text, bra eftertanke.

    Som kollektivanställd inom en av Sveriges största verkstadskoncerner med fabriker över hela världen är detta en fråga vi anställda är plågsamt medvetna om.

    Kollegorna i franska och belgiska Volvofabriker t ex kämpar om millimetrar med sina länders lagstiftning som stöd och har i förekommande fall fått svenska beslutsfattare att fatta beslut till fransmännens och belgares favörer inte för att det var det bästa och klokaste beslutet (eller billigaste heller för den delen) utan för att man inte mäktade med det franska och belgiska systemet (här menas att system=fack+regelverk+lagstiftning).

    Det svenska regelverket och de svenska facken har varit lättare att hantera, Det har helt enkelt varit lättare att lägga ner och/eller skära ner i Sverige (Göteborg) eftersom svensk lagstiftning medger detta. Och gratis är det också. I Tyskland kan en anställd få upp till två årslöner i vederlag om de sägs upp, beroende på hur avtalen ser ut.
    Allt detta är en medvetet konstruerad ekonomisk tröskel från politiska beslutsfattares sida som leder till att tyska och franska konkurrenter köper upp lönsamma bolag i Sverige med syfte att lägga ner och koncentrera produktionen till hemländerna. Inte för att det är industriellt logiskt utan för att den politiska kalkylen medger det.

    Sverige är inte längre isolerat och suveränt på samma sätt som på 60- och 70-talet utan ingår som en del i ett större system. Jag säger inte att det kontinentala systemet är bättre än det svenska tänket utan jag påstår att det franska och tyska politiskt industriella regelverket och tänkandet fungerar som en backventil jmf med svensk industriell filosofi och tillhörande regelverk. Fördelarna i den industriella omstruktureringen flödar m a o "bara" åt ett håll och detta måste man förhålla sig till. Det är dags att tänka om här hemma.


    PS En backventil är en ventilkonstruktion i ett rörsystem som släpper fram gas eller vätska i en riktning men blockerar flödet i motsatt riktning.
    Kommentera artikeln

    Genom att kommentera godkänner du våra villkor.

    Villkor för kommentering

    Här kan du kommentera artiklar på Aktiespararnas webbplats. Du kan analysera och kritiskt granska innehållet. Sakliga, fyndiga och välskrivna kommentarer för debatten framåt.

    Aktiespararna har rätten att ta bort kommentarer som är opassande eller som inte följer Sveriges lagar.

    Kommentarerna får inte innehålla:

    • Påhopp och/eller smutskastning av personer eller företag.
    • Kommersiella budskap
    • Icke relevant information som inte rör forumet och webbplatsens huvudområde
    • Stötande kommentarer
    • Uppmaningar till brott
    • Hets mot folkgrupp
    • Innehåll som strider mot personuppgiftslagen
    • Innehåll som strider mot upphovsrättslagen (citera gärna men ange källa)
    • Innehåll som anses vara falsk i syfte att bedra andra besökare

    Skribenter garanteras anonymitet. IP-adresser kan dock lämnas ut om polis/åklagarmyndighet eller domstol så kräver.

    Om artikeln

    Mer ur Aktiespararen nr 12 2016

    Alla Artiklar