VD-löner: Utan sans och måtta finns risk för bakslag

... Men ett antal fall av solklar ”överersättning” har gjort frågan politiskt het i både USA och Europa. Lägg därtill det faktum att gapet mellan ersättning till ledning och arbetare har breddats de senaste åren. Det går inte att undgå att frågan då blir politisk.

Som aktieägare håller jag med de intervjuade i diskussionen i tidningen Aktiespararen (2008/9, sidorna 10–14) att formen för ersättningsprogram är oerhört viktig. Vi ställer därför höga krav på de incitamentsprogram vi stödjer. Vi kräver klara prestationskrav, uppföljning samt förordar aktiebaserade program. Vi kämpar mot komplicerade och svårförståeliga program som är till mest för experterna. För att ett program ska skapa rätt incitament måste den anställde lätt förstå målen och utfallen, annars är det bortkastat. Formen är ägarnas viktigaste fråga.

Men vi kan inte bortse ifrån nivån, den engagerar betydligt mer än formen. Därför kommer den breda debatten alltid att fokusera på nivån. Ser vi till nivåerna ligger de nordiska företagsledningarnas ersättningsnivåer betydligt lägre än de kontinentaleuropeiska, som i sin tur ligger betydligt lägre än de amerikanska. I globaliseringens kölvatten, då företagsledare jämför sig med globala branschaktörer i stället för med den lokala marknaden, kommer pressen på att höja ersättningsnivåerna därför bara att förstärkas.

Motvikten är just debatten, engagerade aktieägare och medborgare. Kanske kan risken för en försämrad allmän ekonomi hjälpa till, i alla fall kortsiktigt. Engagemanget i frågan är stort bland medborgare och politiker inte bara i Frankrike, Tyskland och USA utan faktiskt i hela västvärlden. Företag och styrelser måste vara lyhörda. De lever inte i ett politiskt vakuum utan är beroende av sin omgivning.

Risken finns annars för oönskade konsekvenser, och vi ser redan ökade tendenser till lagstiftning. I Frankrike införs nu lagar för att bland annat begränsa storleken på fallskärmar. Även i Tyskland har det förekommit förslag om lagstiftning, även om förbundskansler Angela Merkel hittills stått emot. Glöm inte att till och med USA i början av 1990-talet drev igenom restriktioner på området, vilket dock misslyckades och i stället medförde högre ersättningsnivåer.

En liten öppen ekonomi som Sveriges behöver ett starkt och brett stöd för aktieägande, företagande och de fria marknaderna. Detta bygger vår välfärd på, och det är viktigt för både aktieägare och medborgare. Om företagsledningar och styrelser inte behåller sansen när de fastställer nivåerna i praktiken, och om de inte visar lyhördhet gentemot sin omgivning och det politiska klimatet, finns risk för bakslag. Det vore inte bra för vare sig företagen, deras aktieägare eller medborgarna.

Elisabeth Tandan
VD, Aktiespararna