Valet i USA hjälpte inte

Amerikanska börsindex har aldrig backat så mycket under dagen efter ett presidentval i USA som den 5 november. Verkligheten hann ikapp segrarna och de kortsiktiga optimisterna med nya dystra rapporter. Räntorna fortsätter även att sänkas …

Mellan det senaste toppläget i mitten av juli 2007 och den 27 oktober 2008 gick OMXS PI-index ned med cirka 60 procent. Mellan den 27 oktober och 4 november steg dock Stockholmsbörsen med cirka 25 procent på förhoppningen om att en ljusning började skönjas.

Men den 5 november kom nya rapporter om stora problem, som till exempel minskad efterfrågan och ökad arbetslöshet, i flera länder runt om i världen, och börserna vände kraftigt ned igen. Nedgången fortsatte den 6 november. Och detta trots att de gigantiska krispaketen och stabiliseringsplanerna, som sjösatts ibland annat EU och USA, verkar ha fått i gång kreditmarknaderna igen. Nu tycks finansmarknaden fokusera på lågkonjunkturens effekter.

Presidentval, frihandel och räntesänkningar
Det ska dock sägas att finansmarknaden, som avskyr osäkerhet, nog redan hade prisat in Barack Obamas seger under den föregående veckans stora uppgång, för han ledde klart i opinionsmätningarna. Men den stora nedgången dagen efter valet (se tabell nedan) tyder på att osäkerheten är fortsatt stor och det kommer förmodligen att ta en relativ lång tid att få ordning på USA:s ekonomi igen.

En sak är säker: Nu krävs mer än lysande retorik, nu krävs handling. Politikerna behöver både stimulera konsumtionen och investeringarna samtidigt som de måste minska offentliga underskott. De nödvändiga sparbetingen i USA kommer att drabba tillväxten på kort sikt, men på lång sikt gynnas tillväxten om den offentliga sektorns och privatpersoners sparande ökar. Du har väl inte glömt Aktiespararnas Gyllene sparregler?

Tyvärr har USA-politiker en tendens att ofta införa högre tullar och andra handelsbegränsande åtgärder i tider av ekonomisk nedgång. Detta skedde till exempel under depressionen på 1930-talet. Andra länder svarade med samma mynt, vilket hämmade den globala handeln. Protektionismen anses av många ha varit en bidragande orsak till att den dåvarande lågkonjunkturen blev så långvarig.

Det tog cirka 25 år för de breda amerikanska aktieindexen att komma upp till samma nivå som före kraschen 1929. Då stod världshandeln endast för en liten del av världens BNP. I dag är världshandeln för varor och kapital betydligt större och mer integrerade. Frihandel kan ju faktiskt vara lösningen, inte problemet.

Flera länders centralbanker fortsätter även att sänka sina styrräntor för att försöka stimulera utlåningen, som kan minska kostnaderna för investeringar och få igång tillväxten igen. Exempel: Bank of England och ECB meddelande den 6 november att de sänker med 1,5 respektive 0,5 procentenheter. Problemet är bara det att under finansoron har räntenettot (skillnaden mellan vad bankerna betalar till centralbankerna och vad bankernas låntagare betalar) varit rekordstort. Detta beror på att marknaden för olika obligationer mellan bankerna inte fungerat under turbulensen, vilket pressat upp ”priset på risk”.

Konkurser
I och med börsnedgången, finansoron och den inledande lågkonjunkturen ökar antalet företagskonkurser i Sverige. Under oktober gick 583 företag i Sverige i konkurs jämfört med 489 under oktober 2007, och detta är en ökning med 19 procent.

Exempel: Rederiet Svithoid Tankers’ styrelse ansökte om konkurs eftersom bolaget befann sig i en akut likviditetskris. Försöket att genomföra en företagsrekonstruktion misslyckades, och handeln med aktierna i Svithoid stoppades därför den 13 oktober.

Näst på tur på börsen blev alltså Teligent, som sålde mervärdestjänster till teleoperatörer, och bolagets ledning ansökte om konkurs den 31 oktober. Under rekonstruktionsperioden lyckades bolaget dock sälja merparten av sina verksamheter. Den 3 november försattes bolaget i konkurs av Södertörns tingsrätt.

Vad händer med spararnas kapital om banker, försäkringsbolag eller andra finansbolag går i konkurs? Läs om detta här.

Dagen efter presidentval i USA
Reuters har sammanställt en lista över utvecklingen för amerikanska Dow Jones industriindex dagen efter amerikanska presidentval:

År	Förändring (procent)	Vald president
2008	–5,05	Barack Obama
2004	+1,01	George W. Bush
2000	–0,41	Oklart vem som vann av G. W. Bush och Al Gore
1996	+1,59	William Bill Clinton
1992	–0,91	William Bill Clinton
1988	–0,43	George H. W. Bush
1984	–0,88	Ronald Reagan
1980	+1,70	Ronald Reagan
1976	–0,99	James Carter
1972	–0,11	Richard Nixon
1968	+0,34	Richard Nixon
1964	–0,19	Lyndon Johnson
1960	+0,77	John F Kennedy
1956	–0,85	Dwight Eisenhower
1952	+0,40	Dwight Eisenhower
1948	–3,85	Harry Truman
1944	–0,27	Franklin Roosevelt
1940	–2,39	Franklin Roosevelt
1936	+2,26	Franklin Roosevelt
1932	–4,51	Franklin Roosevelt
1928	+1,20	Herbert Hoover
1924	+1,17	Calvin Coolidge
1920	–0,57	Warren Harding
1916	–0,35	Woodrow Wilson
1912	+1,83	Woodrow Wilson
1908	+2,38	William Taft
1904	+1,30	Theodore Roosevelt
1900	+3,33	William McKinley
1896	+4,54	William McKinley