Ack, då har Guicciardini inte stött på börsanalytikerna! Deras ställning är rena guldvaggan jämfört med de arma spåmännen på hans tid, som måste träffa rätt åtminstone en gång av hundra.
Vår tids spåmän behöver för det första aldrig ha rätt överhuvudtaget, men det verkligt fina är att även när de har fel vinner deras utsagor betydligt större tilltro än sådana obetydliga inslag i tillvaron som exempelvis verkligheten.
Så hade ett känt verktygsföretag vernissage på ett kvartalsbokslut för inte så länge sedan. Resultatet var mer än hyggligt, riktigt bra och bättre än föregående år. Men aktiekursen dök.
Varför? Jo, vinsten var inte så stor som analytikerna hade räknat med. Och i stället för att fråga spåmannen hur han kunde spå så fel följde hela börsen och alla dess aktörer hans spådom i stället för att beakta verkligheten. Tala om grundmurad ställning!
Regeringen har föreslagit diverse lättnader för små företag, exempelvis släpps kravet på revisor. En reporter i TV frågade regeringens Kajsa Kavat, näringsminister Maud Olofsson, om hon inte var rädd för att detta skulle resultera i lägre skatteintäkter för staten.
Ack, heliga enfald! Det är ju för att få in högre intäkter som staten infört dessa lättnader, kanske för att finansiera gottpåsen åt pensionärerna. Ingen vettig människa försöker sätta sig in i svensk skattelagstiftning, semesterlagar och sjukförsäkring – sådant har vi revisorer till.
Revisorerna har, med uppenbar fara för den mentala hälsan, läst in alla paragrafer och försökt tillämpa dem utan att de krockar alltför mycket. När dessa experter nu icke längre anlitas kommer förstås småföretagarna, upptagna femton timmar om dygnet med sina företag som de är, att missa ett stort antal avdrag och därmed få högre skatt.
Finansminister Borg får fin PR – och mer pengar. Fint uträknat!
Svenskt näringslivs stora pris till året bästa förhandlare, ÅBF, gick till Sverker Johansson, som vid tillträdet som chef för den schweiziska banken UBS fick 84 miljoner, varefter han fick lön i 14 månader, okänt hur stor men säkert över 16 500 i månaden, varefter han fick sparken och ytterligare 91 miljoner i fallskärm – hela tiden som banken gick med förlust.
ÅBF består av 1 miljon kronor och en skulptur av Tilda Maskus: en stor pyton som vaggar framför en uppsättning förhäxade apor.
Det finns dock fler som tjänar bra. Lilla söta gumman Ström, som i Stockholm tog över några förskolor, kunde på knappt två år dra in en vinst på 9,4 miljoner! Få lärare är en av förklaringarna. Bra jobbat!
Apropå Guicciardini: I hans bok Tankar har ett företal, i vilken Luigi Firpo tecknar ett porträtt av denna märkliga man, finns en av de roligaste meningar jag vet. När den unge Guicciardinis yrkesval kom på tal avrådde hans far honom från att bli präst: ”Fadern ville inte fläcka sitt samvete genom att låta sin son av ren vinningslystnad bli präst.”
I dag vore det nog okej, men frågan är vilket annat yrke Guicciardinis pappa skulle avråda ifrån för samvetets skull. Bankdirektör? Dagisföreståndare?