Direkt till innehållet ?

Bångstyriga konsumenter

Det kinesiska tillväxtspöket kommer strax att hemsöka Stockholmsbörsen igen. Konsumenterna lyder inte. Det går att investera direkt i enskilda kinesiska aktier. Men det är en svårnavigerad marknad. Kloka sparare tar vägen om en Kinafond.

Bli medlem i Aktiespararna

  • Förmåner värda 10 027 kronor
  • Medlemskap endast 595 kronor
Läs mer

Detta framgår ur en artikel i Aktiespararen nummer 12 2016.

Börsåret 2016 inleddes förskräckligt. Kina spö­­­kade. I avslutningen på 2016 vänds blickarna i stället västerut. Där inger Donald Trumps finanspolitiska stimulanser hopp om att USA ska dra upp världsekonomin.

Frihandelsavtalet Nafta, med Mexiko och Kanada, ska omförhandlas och det färska avtalet TPP gällande Stillahavsregionen ska rivas. Kina var exkluderade från TPP. Det hindrade inte Trump från att peka ut landet som en växelkursmanipulatör, förvisso nyss intagen i den internationella reservvalutakorgen SDR. En ny ordning med bilaterala avtal som bättre gynnar amerikansk arbetsmarknad ska etableras.

Turbulensen på världens finansmarknader i början på året handlade om försämrade utsikter för den kinesiska ekonomin, världens största mätt i termer av köpkraft. Tillväxttakten i Kina har sjunkit år för år med fyra tiondelar till bara 6,9 procent 2015. I utsikterna för 2016 anades att trenden skulle fortsätta. Det var hemskt, för i övrigt stod världen ganska stilla.

Som så ofta vid omslag till undergångsstämning på finansmarknaderna stillas strax oron. Grådasket blir en ljusning. När vi nu går in i vintermörkret kan konstateras att Kina ser ut att växa med 6,6 procent i år. Nästa år tror Internationella Valutafonden på 6,2 procent. Inte illa, men inte tillräckligt för att dra hela världsekonomin.

Västvärlden, med Japan, växer i en takt av knappa 2 procent såväl i år som 2017. Hela världsekonomin växer med 3,1 respektive 3,4 procent. Ta bort Kina ur ekvationen och det blir inte kul.

Kina är annorlunda på många sätt. Ett kommunistland med marknadsekonomi där parti­eliten fördelar ämbeten i en bysantinsk process. Xi Jinping, son till en revolutionshjälte och i den egenskapen medlem av kronprinsfalangen, spenderade kulturrevolutionen i armod på landsbygden. Denne är generalsekreterare, ordförande, president, och därmed landets ”Högste ledare” sedan 2012 med möjlighet till omval nästa år. Partiets ledarskikt kan liknas vid hovet på kejsartiden med förgreningar i hela riket. Xi är kejsaren, låt vara under en tid om högst tio år.

Hovet sägs vara lika korrupt som förr även om korruptionsbekämpning står högt på den officiella agendan. Det handlar inte om ett systemskifte. I stället sägs brottsutredningar och fällande domar vara uttryck för att någon fallit i onåd. Nyckfull makt eliminerar motståndare, sprider fruktan och underdånighet.

Huang Guangyu, Kinas för en tid rikaste man, grundare och hälftenägare av handelskedjan Gome, dömdes 2010 till 14 års fängelse. Gome är registrerat på Bermuda, aktien handlas i Hong Kong och bevakas av ett 20-tal analytiker från kända analyshus. Från fängelset sålde Huang Guangyu i fjol in en privatägd butikskedja. Kursen rasade, varpå prislappen omförhandlades med 2 miljarder till 11 miljarder kronor.

Med 1 700 butiker och en växande e-handelsaffär är omsättningen drygt 100 miljarder kronor. Marginalerna är lövtunna med 16 procent brutto, som på sista raden skalats av till 0,4 procent. Försäljningen ökar i en takt om 15 procent, men minskar för jämförbara butiker samtidigt som e-handeln skenar uppåt. Gome rör sig från återförsäljare av hushållskapitalvaror till butiksupplevelser med underhållning för att locka yngre. Börsvärdet är 26 miljarder kronor. Aktien går sidledes och handlas med ett p/e-tal på 12.

Gome är på inget sätt unikt. Att huvudägaren driver snarlik verksamhet vid sidan om det börsnoterade bolaget är vanligt. Detsamma gäller partiboken, en position ett stycke upp i hierarkin och risken att falla i onåd.

Sedan 2008 har det stått klart för Beijing att möjligheterna på exportmarknaderna inte är tillräckliga för att hålla den tillväxttakt som hanterar spänningar mellan land och stad och fångar upp annars övertaliga från den allt effektivare produktionsapparaten. En tredjedel av Kinas arbetskraft är sysselsatt i jordbruket. Arbetslösheten är 4 procent.

Möjligheterna att öka den in­hemska efterfrågan är stora. Skatte­t­rycket är lågt och det privata sparandet mycket högt. Femårsplanen 2016–2020 antogs i våras. Den är det andra benet i tidigare plan att fördubbla BNP och hushållsinkomster under decenniet 2010–2020. För att klara det ska BNP årligen framöver växa i en takt om 6,5 procent.

Planen beskrivs som ”supply side economics” eller utbudspolitik, vilket var Ronald Reagans linje i 1980-talets USA. Här ingår bland annat att stärka äganderätten, entreprenörskap på landsbygden, reformera statsföretag, innovation, energi­effektivisering, miljö, likställighet mellan inhemska och utlandsägda företag, sänkta bolagsskatter och utbyggd hälsovård.

Bland svenska företag som är positionerade för att ta del av en växande konsumtion finns H&M. Kina är den femte största marknaden i försäljningstermer, drygt 10 miljarder kronor eller 5 procent av helheten, men den tredje största i antal butiker. Det fanns 400 butiker i niomånadersrapporten, av totalt 4 135, och fler är på gång. Här finns också e-handel. Hur det står till med lönsamheten rapporteras inte. Man bör utgå ifrån att den är svag i nuläget, men förbättras löpande.

För Electrolux, som satsat på Kina sedan mitten av 1990-talet, har erfarenheterna hittills varit tråkiga. Marknaden för vitvaror, mätt som antal enheter, är nu ungefär dubbelt så stor som Europa och Nordamerika sammantaget. Konkurrensen inom de lägre prissegmenten blev dock övermäktig och Electrolux har tvingats fokusera på lyxsegmentet. Kina utgör klart under 5 procent av koncernomsättningen.

Kinesiska Haier är för Electrolux det Huawei är för Ericsson: en formidabel, global konkurrent som byggts på rekordtid. Haiers historia går tillbaka till 1984, sex år efter att Deng Xiaoping lanserat ”den öppna dörrens politik”. En 35-årig tjänsteman i staden Qingdao hade fått uppdraget att hitta en ny chef till den krisande kylskåpsfabriken. Zhang Ruimin fann ingen annan råd än att själv åta sig uppdraget. Genom ett samarbetsavtal, utan ägande, med tyska vitvaruföretaget Liebherr moderniserades fabriken. Liebherr är inte ett idealiskt varumärke på kinesiska. Haier fick räcka.

Zhang Ruimin beskrivs i litteratur på handelshögskolor runt om i världen som en av vår tids största entreprenörer. Betydelsen av kvalitet inpräntades tidigt genom att förtvivlade arbetare fick demolera undermåliga kylskåp, styckevis värda två årslöner, i fabrikens lager. Fler vitvarufabriker tillfördes och Haier fördubblade volymer och omsättning varje år.

Efter att ha erövrat Kina riktades blickarna utåt från mitten på 1990-talet och framåt. Stora kylskåp exporterades först till USA, därefter kom lokal tillverkning och 2005 bud på börsnoterade Maytag, som inte gick i lås. Kvar fanns General Electrics välskötta vitvarudivision som målbolag. Electrolux hann före men sedan konkurrensmyndigheten sagt nej i december 2015 stod Haier på tur redan i januari i år. GE fick 2 miljarder dollar mer än de 3,3 miljarder dollar som var överenskomna med Electrolux och blev också en vinnare.

Haiergruppen har en omsättning på över 30 miljarder dollar globalt, som med GE plussas på med cirka 6 miljarder dollar. Electrolux är ungefär en tredjedel så stort med en omsättning på dryga 120 miljarder kronor. I tillägg till storleken är Haier ungefär dubbelt så lönsamt som Electrolux. Det har sina poänger att vara stor när vitvaror och andra hushållsmaskiner laddas med ”intelligens” och blir uppkopplade enligt det ”internet-of-things” som är tidens melodi.

Haier Group Corporation, är ett onoterat, så kallat kollektivt ägt bolag lett av Zhang Ruimin. Vad som menas med ”kollektivt” är oklart. De anställda sägs inte få utdelningar. Entreprenören Zhang Ruimins ägarroll, och förmögenhet, är också oklar. Haier Group äger 41 procent av aktierna i Qingdao Haier, noterat i Shanghai, som förvärvade GE:s vitvarudel.

Qingdao Haier äger 44 procent i Haier Electronics som är ett Bermudabolag börsnoterat i Hong Kong. Haier Electronics fokuserar på tvättmaskiner och varmvattenberedare av egen design. Huvuddelen av omsättningen på drygt 80 miljarder kronor är hänförlig till en omfattande logistikverksamhet i Kina. Båda aktierna handlas med p/e-tal på 12–13.

Göteborgs hjälte Li Shufu började med en kamera och en cykel på 1980-talet. Efter turistbilder kom tillverkning av kylskåpsdelar. 1994 visades den första motorcykeln under varumärket Geely upp. 1997 tog Li Shufu beslutet att gå från två till ”fyra hjul plus en soffa”. Med missionen att ”skapa fina bilar för alla” noterades Geely Automobile i Hong Kong 2005. Aktien gick sidledes men sjufaldigades 2009 med snabbt stigande bilförsäljning i Kina, som det året passerade USA i antal sålda bilar, och inledande förhandlingar om att förvärva Volvo PV för 11 miljarder kronor.

Affärsplanen var rättfram: Geely tillförs teknologi för att klara konkurrensen på kinesisk massmarknad och Volvo skulle kunna dubbla sina volymer genom tillträde till Kina. Affären skulle rädda båda märkena och det är precis vad som skett. Volvo PV satte rekord i fjol med 503 000 sålda bilar med Kina, 81 588 stycken, som största marknad. 2016 bör sluta med minst 10 procent fler och en omsättning på nivån 180 miljarder kronor. Nettovinsten blev 4,5 miljarder kronor i fjol. Volvo PV har en rejäl nettokassa och ett eget kapital på cirka 40 miljarder kronor.

Efter en kursdubbling tillhör Geely årets vinnare i Hong Kong. Det beror bara indirekt på Volvo PV. Li Shufu kontrollerar såväl Volvo PV AB som, det på Caymanöarna registrerade men i Kina verksamma, Geely Automobile. Ägarandelarna är 51 respektive 43 procent. Volvo ingår alltså inte alls i det i Hong Kong börsnoterade Geely Auto­mobile.

Däremot ingår Volvoteknologi nu i alla Geely-modeller och dessa går också på export. Försäljningen spås öka med 37 procent till 700 000 bilar i år. Omsättningen, som blev 40 miljarder kronor i fjol, ökar till 60 miljarder kronor. Under 2016 har aktien fördubblats och börsvärdet nått drygt 80 miljarder kronor. Liksom Volvo PV har Geely en rejäl nettokassa (cirka 15 miljarder kronor). Aktiens kassajusterade p/e-tal är 10.

Trots svängig försäljning har Geely visat bra lönsamhet alla år. 2014, då försäljningen rasade med 25 procent, bärgades ändå en vinstmarginal efter skatt på närmare 7 procent.

Geely har under hösten visat varumär­ket Lynk & Co. Den första modellen är en mindre, sportig SUV byggd på samma plattform som Volvos nya modeller och framtagen av Geelys utvecklingsbolag Cevt i Göteborg. Den ska beställas på internet, levereras utan mellanhänder direkt hem till kund och fyllas med teknik. Lanseringen börjar i Kina 2017 och därefter väntar Europa och USA. Här går det undan: från en soffa till en smartphone på fyra hjul på 20 år och global försäljning.

Inditex, med märkeskedjor som Zara och fler än 7 000 butiker över hela världen, är H&M:s främsta konkurrent. Efter att i fjol ha nått 500 butiker i Kina signalerade spanjorerna att butiksexpansionen skulle hållas tillbaka till förmån för e-handel.

Inditex historia går tillbaka till en butik med ateljé som grundaren Amancio Ortega, i dag en av världens rikaste, öppnade i en spansk småstad 1975. Erling Persson hade 1947 öppnat den första modebutiken Hennes i Västerås. Gao Dekang har en snarlik historia. Denne började med en handfull symaskiner och en cykel, som 1980 blev en konfektionsfabrik för täckjackor.

Varumärket Bosideng, som lät utländskt och fint, registrerades 1990. I en snabb expansion blev Bosideng störst i Kina på modeplagg i dun med fler än 10 000 butiker, egna och samarbetande.

Under resans gång flyttades ägarbolaget till Caymanöarna, och i arrangemang av Goldman Sachs och Morgan Stanley börsnoterades det i Hong Kong 2007. Kursen sattes till 3,28 Hong Kong-dollar. Bosideng tog över ett hundratal butiker från sin brittiska återförsäljare som hamnat på obestånd 2009. En flaggskeppsbutik öppnades i London 2012.

Ett flertal varumärken och plagg i andra material har lanserats med ambitionen att jämna ut säsongsmönstret, som ju oundvikligen följer av ett fokus på dunjackor. Det har inte lyckats. De senaste åren har en tredjedel av försäljningen gått förlorad, till cirka 8 miljarder kronor. Aktien handlas för 0,70 Hong Kong-dollar, med ett p/e-tal på 18 gånger senast rapporterade årsvinst och börsvärdet är i nivå med försäljningen. Nettokassan på över 2 miljarder kronor och det faktum att någon lönsamhet finns gör att det finns hopp. Att Gao Dekang på 2000-talet tagit två examina vid västerländska handelshögskolor har inte hjälpt. H&M är inte så dumt.

Metersbonwe är en klädhandlare med ett koncept mer likt Inditex och H&M. Kedjan designar, köper in och säljer fritidsmode via fler än 4 000 butiker. Omsättningen på 9 miljarder kronor är märkligt låg och under fyra av de senaste fem kvartalen har rörelsen gått med förlust trots en försäljningstillväxt på 5–10 procent. Aktien, som handlas på Shenzhenbörsen, har följaktligen dalat. Det blev dramatiskt i januari då bolagets grundare och huvudägare, dollarmiljardären Zhou Chengjian spårlöst försvann. Denne återkom efter en veckas förhör.

Kinesiska modeföretag kan ha hamnat i kläm då konsumenterna föredrar internationellt kända märken, snarare än inhemska, och då det blivit billigare att sy kollektioner i Bangladesh än i Kina.

För att Xi Jinpings femårsplan ska lyckas behöver inhemsk konsumtion växa med 8 procent i årstakt. Personbilar klarar det i år: upp över 15 procent till drygt 24 miljoner bilar. Den volymen ska delas på fler än 70 märken. Volvo och Geely har cirka 3 procent ihop. Konkurrensen är alltså tuff och köparna är inte märkestrogna på det sätt vi är vana vid. Det kan leda till stora kast i försäljningen mellan åren.

På bolagsnivå är det därför långt ifrån säkert att vi hittar tillväxt och lönsamhet även om hela ekonomin och konsumentmarknaden växer.

Ett effektivt sätt att jämna ut växlingar är att saluföra allt i stor skala och via kanaler som kunder föredrar. Det gör den sedan 2014 i New York börsnoterade e-handlaren Alibaba. Här finns allt från stål över småprylar till molntjänster. Portaler och egna e-handelsbutiker samsas med platser i e-handelsvaruhus, där Alibaba får en ”hyra” i form av provision på omsättningen. Alibaba agerar globalt. Det finns likheter med svenska, börsnoterade Qliro, men Alibaba är 1 500 gånger så stort.

Affärsmodellen ger Alibaba skyhöga marginaler på en omsättning om ungefär 200 miljarder kronor. Börsvärdet är tio gånger så stort. Håller prognoserna om en tillväxt på 30 procent är aktiens p/e-tal 23. Det är inte farligt. I efterhand ser vi att grundaren Jack Ma gjorde ett misstag när 40 procent av aktierna 2005 såldes till Yahoo för 1 miljard dollar. Dock behöll denne 8 procent och kvarstår som koncernchef.

Verksamma på internet, men med digitala tjänster snarare än varuflöden, är också Baidu och Tencent som är kinesiska svar på Google respektive Facebook med mera.

Baidu närmar sig en årsomsättning på 100 miljarder kronor, växer under hög lönsamhet i en takt av cirka 20 procent. Grundaren Li Yanhong, som äger 20 procent, liknas vid Steve Jobs. Aktien, noterad på Nasdaq i New York sedan 2005, handlas med ett ganska lågt p/e-tal på 30. Börsvärdet är drygt 500 miljarder kronor.

Tencent började med meddelandeprogram 1999 och har grenat ut till underhållning av många slag såsom dataspel. Omsättningen, som i år blir cirka 180 miljarder kronor, växer i en takt om över 40 procent. Börsvärdet är drygt 2 100 miljarder kronor och aktiens p/e-tal nära 40. Bolaget har också hemvist på Caymanöarna och aktien handlas sedan 2004 i Hong Kong. Kursen har stigit över 200 gånger sedan dess och aktieägarna är givetvis glada tillsammans med grundaren Ma Huateng, med en ägarandel på 10 procent. När denne lanserade tjänsten fanns ingen klar idé om hur eller att bolaget skulle tjäna pengar. Men han insåg att den skulle uppskattas.

Inslag av altruism är en svårslagen konkurrensfördel. Så sägs många kunder ha sett på Erling Perssons Hennes, vars plagg var så snygga och priset så bra att den som shoppade loss fick mycket gratis. Konceptet gäller än i dag, så kineserna lär också ta H&M till sina hjärtan. Därmed inte sagt att inte Kina kommer att spöka på aktiemarknaden under 2017. Det är snarare troligt.

Dag Rolander

 
 
ANNONSER
Kommentera artikeln

Genom att kommentera godkänner du våra villkor.

Villkor för kommentering

Här kan du kommentera artiklar på Aktiespararnas webbplats. Du kan analysera och kritiskt granska innehållet. Sakliga, fyndiga och välskrivna kommentarer för debatten framåt.

Aktiespararna har rätten att ta bort kommentarer som är opassande eller som inte följer Sveriges lagar.

Kommentarerna får inte innehålla:

  • Påhopp och/eller smutskastning av personer eller företag.
  • Kommersiella budskap
  • Icke relevant information som inte rör forumet och webbplatsens huvudområde
  • Stötande kommentarer
  • Uppmaningar till brott
  • Hets mot folkgrupp
  • Innehåll som strider mot personuppgiftslagen
  • Innehåll som strider mot upphovsrättslagen (citera gärna men ange källa)
  • Innehåll som anses vara falsk i syfte att bedra andra besökare

Skribenter garanteras anonymitet. IP-adresser kan dock lämnas ut om polis/åklagarmyndighet eller domstol så kräver.

Om artikeln

Marknadsanalyser

Mer ur Aktiespararen nr 12 2016

Alla Artiklar