Det finns flera frågor som kan tänkas hamna i centrum under vårens bolagsstämmor. En fråga är kraven på höjda styrelsearvoden. DI skriver att ersättningarna generellt sett inte har höjts under några år, samtidigt som styrelsearbetet har blivit mer omfattande.
En som anser att det är motiverat att höja arvodena är Caroline af Ugglas, aktiechef och ägarstyrningsansvarig på Skandia Liv. Hon anser att det är angeläget att det finns flera personer som är oberoende av olika maktsfärer – personer ”som har hela ägarkretsens bästa för ögonen och har styrelsearbete som huvudsaklig profession”. Hon får medhåll av bland andra Fjärde AP-fondens Annika Andersson och Alectas Ramsay Brufer.
Günther Mårder anser att ersättningarna visst har höjts, i och med att ersättnings- och revisionsutskott har införts. En ordförande i ett utskott i ett storbolag får inte sällan 100 000 kronor extra och ledamöterna strax därunder. Günther framför även att en styrelseledamot inte ska ersättas för tid, utan för det ansvar som posten medför.
– Det är en skev bild att det är mängden tid eller arbete som belönas. Under fjolåret stod det klart att det är otydligt vilket ansvar en styrelse egentligen har, säger Günther Mårder till DI.
Günther anser att valberedningarna noga ska motivera eventuella förslag om höjda arvoden.
– Men arvodet ska stå i proportion till det ansvar som aktieägarna kräver att styrelsen tar. Det kan ju finnas en korrelation mellan låga arvoden och brist på engagemang, säger Günther Mårder, och pekar på att arvodena i kollapsade HQ AB var jämförelsevis låga, även när dotterbolagens styrelsearvoden räknas in.
Revisorernas roll
Flera av de intervjuade lyfter upp revisorernas roll som en viktig fråga inför årets stämmosäsong. Orsaken är dels debatten om revisorernas ansvar som uppstod efter HQ-kraschen, och dels att mandatperioderna för revisorerna har ändrats från fyra till ett år.
– Dagens system är alltför binärt, det är tillstyrka eller avstyrka som gäller. Vi aktieägare får ingen egentlig information om vi ställer frågor till revisorerna. Vi borde kunna fråga dem exempelvis om hur bra riskhanteringen är i ett bolag, säger Günther Mårder.
Bonusar åter i fokus
Att flera börsbolag åter visar goda resultat efter finanskrisens värsta härjningar 2008/2009 lär också resultera i förslag på högre ersättningar till ledande befattningshavare. De stora institutionerna är inte emot höjningar, så länge de går att motivera.
Marianne Nilsson, ägaransvarig hos Swedbank Robur, säger att styrelserna kommer att behöva motivera ersättningspaket och göra utvärderingar av gamla incitamentsprogram om nya program föreslås. Hon anser även att ordentliga prestationskrav är viktigt. Ulrika Danielson, ägaransvarig vid Andra AP-fonden, berättar att fonden särskilt kommer att inrikta sig på bolag som vill belöna sina ledare med matchningsaktier utan krav på prestation.
Ledningssammansättning viktig
Frågan om styrelsers och ledningars sammansättning, exempelvis kvinnoandelen, kommer säkert också att stå i fokus. Skandia Livs Caroline af Ugglas tror att mediedebatten om den dåliga representationen av utomeuropeiska styrelseledamöter har satt ytterligare fokus på frågan. Men hon menar att det politiska trycket ändå är större när det gäller att öka andelen kvinnliga ledamöter.
Swedbank Roburs Marianne Nilsson menar dock att 2011 kan bli ett år då stämmofokus hamnar på på bolagens utveckling, framtidsprognoser och utdelningsbeslut. Hon pekar på de senaste årens turbulens och att framtidsbudskapen från ledningarna blir extra spännande.
Risknivåer sänks nog
Günther Mårder lyfter fram att många bolag har väl tilltagna kassor, varför balansräkningsfrågor kan komma i fokus.
– Före krisen talade alla om optimal kapitalstruktur. Det visade sig ofta vara snävast möjliga kapitalstruktur. Många vill nog sänka risknivån nu, öka kapitalbindningen och det skulle inte förvåna om flera bolag sänker målet för avkastning på eget kapital, säger Günther.
Sara McPhee, VD för SPP, säger till DI att man också kommer att fokusera på de bemyndiganden som många styrelser vill ha för att kunna besluta om nyemissioner, exempelvis vid förvärv. Hon vill ha klara besked om vad syftet med en emission är.
Källa
”Arvoden het stämmofråga”
(DI, 2011-01-17)