Aktier slår obligationer på lång sikt

Vad är egentligen bäst – aktier, banksparande eller placeringar i obligationer? Debattens vågor har gått allt högre i takt med det senaste decenniets mycket svaga börsutveckling. Frågorna är många, liksom svaren. Allt beror nämligen på vilket tidsintervall som undersöks, och längden på den undersökta perioden.

Aktiespararna undersöker och uppdaterar två gånger per år utvecklingen för de tre alternativa sparformerna och presenterar dessa i en graf där också prisutvecklingen i Sverige har lagts in. Utdelningen/Räntan är inkluderad och återinvesterad.

Mätningarna går långt tillbaka, närmare bestämt hela efterkrigstiden redovisas. Och tittar man i detta extremt långa perspektiv är det ingen som helst tvekan: Aktier är överlägsen som sparform.

Aktiekurvan 1945–2008 (logaritmisk skala)
Klicka på grafen för att förstora den.

1 krona investerad på Stockholmsbörsen 1945 hade vuxit till 1 891 kronor vid årsskiftet 2008/2009. Obligationskronan hade förökats till 73,30 kronor medan banksparande hade resulterat i att kronan vuxit till 48,30. Priserna har under perioden gått upp 18,8 gånger.

Noterbart är att obligationsavkastningen utgår från investeringar i 10-årsobligationer, som ger högst avkastning på den svenska marknaden. En korg av obligationer, inkluderande kortare löptider, hade alltså gett ett betydligt sämre utfall för obligationssparandet i denna jämförelse.

Trots att det mellan 1988 och 2008 bland annat var en fastighets- och en IT-krasch samt två finanskriser, som påverkat börsen kraftigt, så var aktieavkastningen under perioden knappt 480 procent.

Ränta-på-ränta-effekten
En direktavkastning på några procent per år och ränta-på-ränta-effekten ger ett kraftigt genomslag i ett långsiktigt aktiesparande. Ränta på ränta innebär att man lägger tillbaka räntan eller avkastningen som tjänats in på det ursprungliga investeringsbeloppet och låter den ackumuleras så att man i framtiden tjänar ränta även på tidigare räntor. Läs mer om detta här.

Aktiespararnas Gyllene regler
Enligt aktiekurvan ovan har aktier historiskt sett gett en genomsnittlig totalavkastning på omkring 12 procent per år. På kort sikt kan däremot aktiers och aktiefonders värde fluktuera kraftigt. Aktier och aktiefonder är således en långsiktig sparform.

Den som sparar i aktier tar alltid en risk, vilket är det pris man får betala för chansen till långsiktigt hög avkastning. Genom att följa vissa regler kan risken sänkas. Aktiespararna har sju gyllene regler, följ dem och dina chanser att få god avkastning på dina aktier ökar rejält. Läs mer här.

Relaterade länkar
”SvD har vilselett spararna”
(Aktiespararna, 2009-01-13)
”Låt räntan göra jobbet”
(Aktiespararen, 2008-08-14)

Kommentarer

  1. Erngisle2009-01-16 16.46

    Aktier skall man se på mycket lång sikt helst flera generationer.Har man fått i hop en aktieportfölj skall man vårda den,det är lätt att rasera och svårare att bygga upp en aktieportfölj.

    • dahlqvist2009-01-19 10.07

      Fel att fråga "vad är bäst"

      Olika tillgångsslag är "bäst" vid olika tidpunkter. I en väldiversifierad portfölj bör man ha:

      1. Aktier (sprid geografiskt/sektor)
      2. Räntor (sprid långa korta, utländska, investment grade)
      3. Råvaror
      4. Hedgefonder (sprid mellan okorrelerade strategier som genererat absolutavk på rullande 12-mån)

      Jobba med aktiv/taktisk allokering. Enkelt uttryck går aktiemarknaden upp kraftigt trimma regelbundet av vinsterna och investera i det som gått relativt dåligt!

      • PerH2009-01-20 13.27

        Eller som jag skrivit i Börsense tio Budord:

        ”På lång sikt har börsen varit ett bra placeringsobjekt. Däremot är det inte alltid som långa investeringar i aktier visat sig ge bättre avkastning än räntan. Med en lång investering menar vi en placering som görs på fem till tio års tidshorisont. Ett problem med långsiktiga placeringar i aktier är att det under resans lopp går att hitta längre och kortare perioder då en placering på börsen varit allt annat än bra.

        Om vi beslutat oss för att göra långa aktieplaceringar kan det bli en väldigt lååång väntan innan vi får skörda. Det kan till och med bli så att vi kan tvingas låta andra skörda om vi placerar vid fel tillfälle i börscykeln och i vår livscykel. Vi får aldrig i förväg bestämma att en placering kommer att bli lång. Den skall tillåtas att bli lång om den uppför sig och uppför sig gör en placering bara om den skapar mer pengar.

        Om vi får ny information, till exempel att placeringen rör sig åt fel håll, skall vi snabbt byta till något annat. Att en placering uppfört sig väl till att börja med är inget bevis på att den på lång sikt kommer att uppföra sig väl. Två saker att ta till sig: en placering blir lång om den uppför sig och bara för att en placering blivit lång betyder det inte att den kommer att uppföra sig väl för evigt. Timing är viktig inte bara vid placeringens början utan även vid dess slut. Vi kommer längre fram att ge dig ett råd som sparat oss miljoner.

        Ett bra exempel på att en lång placering i aktier kan bli väldigt lååång är de placeringar som gjordes på statsminister Göran Persson börsråd den 25 mars 2000. En leende Göran tog upp hela första sidan i Dagens Industri och rubriken löd ”Köp mer aktier. Börsen inte övervärderad”.”

        Beträffande det senaste stycket. Ni kanske kommer ihåg den där dagarna när Ericsson stod i 800.

        • C-J Swärd2009-01-23 13.39

          Att se utvecklingen från 1945 till 2008 är imponerande, men det är väl knappast särskilt många som har sparat under hela den perioden. Det jag skulle vilja veta är hur resultatet skulle se ut om man delade in hela perioden i t ex 20-årsperioder, dvs 1945-1965, 1946-1966, 1947-1967 osv. En sparperiod på 20 år kanske rimlig när man t ex sparar för sin pension. Blir resultatet lika positivt för aktier då?

          Annonser