Provbrytning i Fäboliden. Foto: Lappland Goldminers.
Jag följer inte alla, men Lappland Goldminers Fäboliden saknar, enligt min uppfattning, förutsättningar att få lånefinansiering och möjligheter att kunna generera vinst, trots att priset på guld har stigit kraftigt på senare tid.
”Flaggskeppet” (företagsledningens beteckning på Fäboliden) är i en position som påminner om Scan Minings Blaikenprojekt för ett antal år sedan. Radikala förbättringar av projektets förutsättningar, inräknat högre guldpris, måste till för att Lappland Goldminers ska få möjlighet att investera och bedriva produktion enligt företagsledningens ambitiösa planer.
Vad har gått fel i Fäboliden?
Ledningen för Lappland Goldminers har, enligt vad jag kan komma fram till, konsekvent överskattat projektets potential och arbetat med orealistiska antaganden. Projektets möjligheter att generera vinst har minskat i takt med att antagandena (en del märkliga) har ersatts med mer precis, verklighetsnära och genomarbetad information. Lappland Goldminers har tidigare redovisat kalkyler som genomgående visat sig utgå ifrån överdrivna antaganden, bland annat beträffande guldinnehåll, gråbergsbrytning, mineraliseringsbredder och brytvärdesgräns.
• Guldinnehåll
Ledningen har förespeglat att mineraliseringen i Fäboliden skulle kunna innehålla upp till 3 gram guld per ton men har också publicerat kalkyler där guldhalterna antagits vara 2,21 respektive 1,5 gram per ton. De senaste malmberäkningarna visar att dagbrottsmineraliseringarna ger endast 1,13 gram guld per ton in i anrikningsverket och att underjordsmineraliseringarna innehåller 1,17 gram per ton före avsevärd gråbergsinblandning och betydande brytförluster. Det lägre guldinnehållet slår hårt och direkt på bolagets möjlighet att generera överskott i Fäboliden.
Intäkterna från dagbrottsmineraliseringen blir inte mer än drygt 1,0 gram guld per ton efter anrikningsförluster. Intäkterna från underjordsmineraliseringen blir knappt 0,7 gram guld per ton efter anrikningsförluster när man tillämpar av företaget redovisade typvärden för gråbergsinblandning och brytförluster.
• Gråbergsbrytning
I ett av höstens pressmeddelanden förutsätter bolaget att förhållandet gråberg/mineralisering (”strip ratio”) uppgår till 3/1 för dagbrottet i Fäboliden. Detta innebär att man för varje ton malm måste bryta och transportera bort 3 ton gråberg. Det verkar som om detta värde slentrianmässigt har hängt med i bolagets information till marknaden de 5–6 senaste åren. (När dagbrottsdjupet för några år sedan bedömdes bli 150 meter i Fäboliden redovisades även då beräknad brytningsgrad till 3/1.) I själva verket växer gråbergsmängden kvadratiskt med ökat djup.
Med släntlutningar som de brantaste i Bolidens Aitikgruva, 50 grader, är det verkliga förhållandet gråberg/mineralisering så stort som 7/1. (Inget talar för att Fäbolidens bergväggar kan tillåtas ha en brantare lutning än de brantaste i Aitik.) Skillnaden fördubblar den från bolaget senast redovisade bryt- och transportkostnaden för hela dagbrottsmineraliseringen.
• Mineraliseringsbredder
Bolaget anger att mineraliseringen i Fäboliden har bredder på mellan 30 och 50 meter. Den senaste tonnageredovisningen visar att mineraliseringens bredd ned till dagbrottsbotten på nivån 250 meter över havet är 30,4 meter i genomsnitt. Därunder ned till 150 meter under havsytan är den genomsnittliga bredden inte mer än 20,5 meter.
• Brytvärdesgräns (”cut-off”)
Bolaget anger brytvärdesgränsen till 0,4 gram guld per ton mineralisering på plats, vilket efter gråbergsinblandning samt bryt- och anrikningsförluster ger en intäkt som är mindre än 55 kronor per ton. Men driftkostnaden överstiger 120 kronor per ton, oräknat investeringskostnad och kostnaden för kontor och administration. Detta innebär att varje ton i dagbrottet med guldhalten 0,4 gram orsakar en förlust på runt 65 kronor.
Beräkningsförutsättningar
Dagbrottet anges bli 1 300 meter långt, och malmen har ett genomsnittligt djup av 220 meter. Kalkylen omfattar Fäbolidens hela mineralisering, 54,2 miljoner ton med 67 ton guld (se Lappland Goldminers pressmeddelande 2007-10-19).
Varje år processas 5,0 miljoner ton mineraliseringar.
Mineraliseringens och gråbergets volymvikt förutsätts vara 2,8 ton per kubikmeter.
Utbytet av, i verket ingående, malm förutsätts vara 90 procent, vilket sannolikt är ett högt värde med tanke på de låga guldhalterna i mineraliseringen.
Intäkterna, enligt mina beräkningar, avser årsskiftet 2007/2008 (guldpris 836,50 USA-dollar per uns), och kostnaderna avser andra halvåret 2007.
Investeringarna i infrastruktur, processverk, dagbrottsberedning och återställning efter avslutad brytning har ökat med 50 procent de två senaste åren. Kalkylmässigt belastar de, i sin helhet, dagbrottet. Underjordsbrytningen belastas alltså inte av dessa kostnader, helt i enlighet med bolagsledningens intentioner.
Kostnaderna för att bryta och bearbeta ett ton malm har generellt ökat med minst 10 procent om året de två senaste åren. 10 procents årlig kostnadsökning ligger till grund för mina beräkningar.
Intäkter
Dagbrottsmineraliseringarna ger 175 kronor per ton i intäkter, eller totalt 4,3 miljarder kronor under gruvans livslängd. Underjordsmineraliseringarna ger ungefär 120 kronor per ton, eller totalt 4,5 miljarder kronor. Silver kan ge runt 0,3 miljarder kronor i intäkter över gruvans livslängd.
De sammanlagda intäkterna under Fäbolidens livslängd blir alltså 9,1 miljarder kronor med dagens priser.
Kostnader
Dagbrottsmineraliseringen till nivån 250 meter över havsytan
Kostnaderna för investering i infrastruktur, processutrustning, gruvberedning och återställning blir 1 869 miljoner kronor.
Kapitalkostnad för lån (1,6 miljarder kronor, antagen ränta: 10 procent över tre år) summerar till 480 miljoner kronor.
Kostnad för anrikning av 24,3 miljoner ton à 38,72 kronor per ton = 941 miljoner kronor.
Kostnad för brytning och transport av mineralisering och gråberg: 201 miljoner ton à 11,00 kronor per ton = 2 211 miljoner kronor.
Kostnad för administration och hantering av process-sand = 57 miljoner kronor.
Kostnad för raffinering av dorétackor = 43 miljoner kronor.
Kostnaderna för att utvinna mineraliseringarna i dagbrottet blir därmed runt 5,6 miljarder kronor.
Underjordsbrytningen från underkant dagbrott till nivån 150 meter under havsytan
Kostnader för investering i, för underjordsbrytningen specifik, gruvberedning = 620 miljoner kronor.
Kapitalkostnad för lån (620 miljoner kronor, antagen ränta: 10 procent över 2,5 år) = 155 miljoner kronor.
Kostnad för anrikning av 37,4 miljoner ton à 38,72 kronor per ton = 1 448 miljoner kronor.
Kostnad för ortdrivning och övriga förberedelser = 1 710 miljoner kronor.
Kostnad för produktion, underhåll och administration: 37,4 miljoner ton à 34,00 kronor = 1 272 miljoner kronor.
Ökade driftkostnader på grund av minskad malmbredd = 224 miljoner kronor.
Ökade kostnader på grund av brytning och transport mellan +50 och –150 meter över havsytan (ökat djup) = 246 miljoner kronor.
Kostnad för raffinering av dorétackor = 45 miljoner kronor.
Kostnaderna för att utvinna mineraliseringarna i underjordsbrytningen uppgår därmed till likaledes ungefär 5,7 miljarder kronor.
Totalt uppgår kostnaderna till runt 11,3 miljarder kronor. Resultatet för Fäboliden blir med dessa beräkningar alltså omkring minus 2,2 miljarder kronor över gruvans livslängd.
Övriga faktorer
Utöver ovan kalkylerade faktorer har nedanstående faktorer betydelse för bedömning av projektet:
• Minskningen av bredden i underjordsbrytningen från 30–50 meter till 20,5 meter kan omintetgöra möjligheterna att använda den av bolagsledningen föreslagna brytmetoden, skivrasbrytning. Om metoden, trots mindre bredd, skulle vara den mest kostnadseffektiva medför minskning av bredden större gråbergsinblandning och större brytförluster per ton räknat.
• Anrikningstesterna har gjorts på mineralisering som innehållit 3,4 gram guld per ton. Om justering av utbytet gjorts på grund av att den genomsnittliga guldhalten ligger kring 1 gram per ton är för närvarande obekant. Lägre guldhalt ger, med samma förutsättningar i övrigt, accelererande sämre procentuellt utbyte.
• Hela dagbrottsmineraliseringen förutsätts ligga helt inom 50 graders släntlutning. Skulle delar av mineraliseringen ligga utanför ökar gråbergsmängden och kostnaden för denna i motsvarande grad.
• Ersättning för nyemitterat riskkapital, 269 miljoner kronor, och förräntning till nuvarande ägare ligger utanför kalkylen.
Slutsats:
Fäbolidprojektet har, om det skulle genomföras med dagens förutsättningar, inte täckning för sina kostnader. I storleksordningen 2,2 miljarder kronor, eller knappt 25 procent av kalkylens nuvarande intäkter, saknas för att projektet ska kunna nå ett nollresultat. Mest anmärkningsvärt är att inte ens dagbrottsmineraliseringarna är värda att bryta. För att undvika ett nytt Blaikenfiasko måste guldpriset öka högst avsevärt – utan att dollarn försvagas och utan att kostnaderna ökar.
Beräkningar och slutsatser baserar sig i allt väsentligt på av företaget officiellt redovisad information, med ovan redovisade korrigeringar och uppdateringar.
Jan Gustafsson
Aktiesparare med intresse för prospekteringsbranschen
Jan Gustafssons debattartikel i Aktiespararen 4/1999.
Lappland Goldminers svarar
Med anledning av Jan Gustavssons delvis mycket oinformerade och felaktiga debattartikel om vårt bolag och vår verksamhet i Aktiespararen, vill vi från Lappland Goldminers AB anföra följande:
Jan Gustavsson har ingen utbildning inom vare sig geologi eller gruvteknik. Han har inte heller någon yrkesmässig erfarenhet från gruv- och prospekteringsverksamhet. Han har dessutom under signaturen ALG, på Internet under flera år, ägnat sig åt anonymt krypskytte mot bolaget.
Gustavsson har genom åren ägnat mycket tid åt att i hundratals inlägg misstänkliggöra och smutskasta bolaget. Det enda syftet med debattinlägget i Aktiespararen synes vara att skada bolaget. Med sitt agerande måste huvudsyftet vara att framkalla försäljningar och kursnedgång för Lappland Goldminers aktie, där han själv sedan kan göra affärer. Jan Gustavsson har kanske tänkt göra sig en ”hacka” på en kursnedgång i Lappland Goldminers.
En redogörelse för Fäbolidenprojektets ekonomiska förutsättningar kommer att lämnas i form av en så kallad feasibilitystudie, (genomförbarhets- lönsamhetsstudie). Vi beräknar att den kommer att offentliggöras inom en månad. I arbetet att sammanställa denna studie har under flera års tid, i olika omfattning, ca 70 yrkes- och branschkunniga personer varit involverade. De använda kompetenserna kommer huvudsakligen från välrenommerade konsulter inom områden som malmberäkning, släntvinklar, gruvbrytning, process, miljö etc. Varje fråga har behandlats efter de förutsättningar som finns i vårt projekt för att uppnå ett för oss optimalt resultat. Att söka uppgifter från andra källor och sätta in dem i ett annat sammanhang där förutsättningarna är olika kan ge intressanta men ej relevanta resultat.
Ledningen i Lappland Goldminers har sammanlagt erfarenhet från ledande befattningar i nio gruvor och två smältverk, i såväl norden som övriga världen. ScanMining hade ingen gruverfarenhet hos VD eller andra ledande befattningshavare. För att citera tillförordnade VD´n i ScanMining AB´s dotterbolag, Blaikengruvan AB, Valter Karlsson´s uttalande i Västerbottens Kuriren 2007-12-07, när Lappland Goldminers var spekulanter. ”när vi förhandlade med Lappland Goldminers kände jag att det var där vi hade det bransch-kunnande som vi skulle haft från början. De består av gammalt Bolidenfolk. Det var det bollplank vi saknat”. Lappland Goldminers organisation och arbetssätt är till skillnad från ScanMinings uppbyggd för att bli ett producerande gruvbolag.
Ledande banker, såväl internationella som nationella, har under flera år följt Fäboliden-projektet. Många av dessa har egen gruvkompetens som gör sina uträkningar på distans för att sedan komma tillbaka och granska projektet.
Omdömet från dessa har bl.a. varit ”det är ytterst sällsynt med ett så genomarbetat projekt” eller, vi har aldrig träffat på ett bolag med sådant borrkärnearkiv, ”world-class”.
Fäbolidenprojektet som är planerat för storskalig verksamhet, Europas största guldgruva, får inte av en okunnig, osaklig debattör oemotsagd misskrediteras på detta sätt.
Om vi går igenom debattartikelns sifferuppgifter och beräkningar kan man finna en blandning av uppgifter hämtade från våra källor medan andra verkar vara påhittade, felaktiga eller från gamla uppgifter. Sammanlagt ger det ett helt felaktigt resultat. Vi vill därför lyfta frågan till den sakliga nivå som den förtjänar och inte låta okunniga debattörer stå oemotsagda.
Vi svarar gärna på frågor om projektet och ser fram emot att få offentliggöra vår lönsamhetsstudie inom en snar framtid.
Lappland Goldminers AB
Karl-Åke Johansson, VD
0950-275 01, 070-625 22 57
Tomas Björklund, styrelseledamot
070-662 35 35
Relaterade länkar
"Lappland Goldminers svarar"
(Aktiespararna, 2008-02-14)
"Scan Minings konkurs"
(Aktiespararna, 2007-12-12)