Storbankernas bonusar kritiseras åter

Trots finansoron under 2009 ökade de svenska storbankernas utbetalningar av bonusar och rörliga ersättningar till olika nyckelpersoner, enligt en rapport från Finansinspektionen. Kritik mot bankernas bonusar har kommit från flera håll ...

Efter finansturbulensen 2008/2009, som präglades av stora kreditförluster, nyemissioner och statliga stödprogram, har debatten kring rörliga ersättningar till ledande befattningshavare – speciellt i finanssektorn – varit intensiv. Bland de mest högljudda kritikerna återfinns finansminister Anders Borg (M) och finansmarknadsminister (KD) Mats Odell, som lobbat för ett strängare regelverk.

– Mitt under denna finanskris har bonusarna ökat, inte bara som andel av resultatet utan även i faktiska tal och det är väldigt uppseendeväckande och upprörande, säger Mats Odell till SVT Rapport den 10 januari.

I rapporten står bland annat: ”Nära nog all utbetalning av rörliga ersättningar tjänats in under ett år eller kortare tid och betalats ut inom ett år … Endast en mindre del av utbetalningarna baserades på riskjusterade resultat”.

Enligt nya regler för finanstjänstesektorn ska bland annat bonusar och rörliga ersättningar från och med årsskiftet kunna låsas/stoppas vid försämrad vinst. De nya reglerna innebär också att bonusar ska baseras på vad man tjänat under en lång period, och dessutom betalas ut under en längre tid.

Bankerna slår ifrån sig
Storbankerna anser att Mats Odells kritik är orättvis, eftersom de nya reglerna infördes 2009 och finansbranschen nu håller på att tillämpa dessa. Därtill generades de rörliga ersättningarna, som betalades ut under 2009, året före (2008). Bankerna redovisade rekordresultat 2008.

SVT Rapport den 10 januari

Aktiespararna har väldigt många gånger – på bolagsstämmor och i medier – kritiserat alltför frikostiga/kortsiktiga bonus- och incitamentsprogram i olika börsbolag, som storbankerna. Exempel:

– Sanningen är att kostnaden för kvalificerad arbetskraft i finanssektorn aldrig varit högre. Man skulle inte behöva betala särskilt höga ersättningar i dag. Man borde ta tillfället i akt att justera ned lönerna som varit väldigt frikostiga, sade Günther Mårder, Aktiespararnas VD, till E24 den 27 juli 2009.

Günther sade vidare i intervjun att det i sig inte behöver vara fel att betala ut rörliga ersättningar i en del av banken som gör bra resultat.

– Har enskilda individer gjort enastående prestationer måste de kunna belönas för det. Men banken bör också fundera kring den sociala aspekten och det lämpliga i stora ersättningar i en tid med stora nedskrivningar och förluster. Signalvärdet kan bli rätt jobbigt att hantera och det är viktigt att gå i takt med omvärlden, sade Günther Mårder.

De nya bonusreglerna
• De nya reglerna bygger på EU-kommissionens rekommendation om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn.
• Reglerna trädde i kraft den 1 januari i år och gäller för i princip samtliga finansiella företag under FI:s tillsyn.
• Bonusar blir inte förbjudet men ska främja långsiktighet och inte uppmuntra till överdrivet risktagande.
• För alla anställda som kan påverka risknivån i företaget ska minst 60 procent av den rörliga ersättningen skjutas upp i minst tre år.
• Innan den sedan betalas ut ska beloppet riskjusteras. Det vill säga resultatet som ersättningen baseras på ska säkras och utvärderas.
• Under vissa förhållanden, till exempel väsentligt försämrat resultat, ska ersättningen kunna minskas eller falla bort.
Källa: E24.

Globalt regelverk förordas
70,3 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 12 och 19 oktober 2009 ansåg då att det ska finnas ett globalt regelverk för bonusar och belöningsprogram i banker och andra finansinstitut – för kortsiktiga bonusprogram ansågs ha skapat finanskrisen genom ett för högt risktagande. 18,4 procent röstade nej, för ersättningar tycktes vara en ägarfråga – politiker ska inte byråkratisera allt. 9,2 procent var tveksamma, de ansåg att politikerna hellre skulle införa höga skatter på bonusarna. 2,1 procent svarade vet ej.

”Boven bakom finanskrisen”
46 procent dem som röstade på webbfråga mellan den 25 maj och 1 juni 2009 ansåg att det är rätt av regeringen att beordra AP-fonderna att rösta nej till rörliga ersättningar. Bonushysterin ansågs vara boven bakom finanskrisen. 30 procent tyckte inte att det är rätt av regeringen att beordra AP-fonderna att rösta nej till rörliga ersättningar. Det är känsligt med tanke på den tidigare löntagarfondsdebatten. 24 procent ansåg att regeringen kanske agerar rätt, men hög avkastning ska vara ett överordnat mål.

”Bonusfrågan var droppen”
62 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 16 och 23 mars 2009 uppgav då att deras förtroende för storbankerna har minskat på grund av finansoron och debatten om chefsersättningar. Bonus- och lönefrågorna var dock droppen. 29 procent svarade också att deras förtroende minskat, för dålig riskhantering har lett till nyemissioner och kapade aktiekurser. 6 procent röstade nej, för finanskraschen var svår att förutspå. 2 procent svarade också nej, för de högsta chefernas ersättningar sänks ju. 1 procent svarade kanske/vet inte.

”Fast lön bör räcka”
67 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 9 och16 mars 2009 tyckte då att bonus- eller incitamentsprogrammen ska slopas, en hög fast lön bör räcka. 25 procent av tyckte att ett rimligt tak på ett bonus- eller incitamentsprogram är högst 30 procent av den fasta lönen. 4 procent svarade 31–50 procent, 3 procent röstade på 71–100 procent och 1 procent tyckte att 51–70 procent är rimligt.

Regleringar och låsning förespråkas
61 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 3 och 10 november 2008 tyckte då att det är rimligt att bonus- och belöningsprogram ska regleras politiskt eller låsas under en längre tid – det borde alltså finnas lagar och regler för bonusar. 21 procent var emot detta för aktieägarna ska bestämma ersättningssystemen, och olika bolag behöver olika lösningar. 18 procent var tveksamma – ingen mer politisk byråkrati behövs, men eventuella bonusprogram ska gälla för flera års arbete.