Finansminister Anders Borg har tröttnat på att inte alla storbanker ansluttit sig till statens garantiprogram. Bild: Joakim Serrander.
När regeringens krispaket, med bland annat garantiprogram och stabilitetsfond, presenterades i oktober verkade det vara klart att samtliga storbanker skulle medverka. Men ungefär en månad senare har fortfarande bara en bank, nämligen Swedbank, sagt ja till den frivilliga delen. Swedbank som för övrigt tvingas göra en nyemission på drygt 12 miljarder kronor på grund av krisen.
Övriga storbanker avvaktar, och har meddelat att det är många krångliga detaljer att sätta sig in i varför det tar tid innan de kan svara.
– Vi är osäkra på vad garantiprogrammet innebär för våra möjligheter att fullfölja vår tillväxtstrategi. Samtidigt är vi redan med i den danska motsvarigheten till garantiprogram som är obligatoriskt, säger Helena Östman, presschef på Nordea, till Dagens Industri (DI).
Under finans- och kreditturbulensen har bankernas räntenetto (skillnaden mellan Riksbankens och låntagarnas ränta) varit rekordstor, och det har fortsatt att vara så trots att Riksbanken sänkt sin styrränta (reporänta). Osäkerheten på marknaden (mellan bankerna) har drivit upp ränteskillnaderna.
– Det är viktigt att vi kommer tillbaka till en normal ordning där bankerna fullt ut vågar låna ut pengar, inte bara till företag och privatpersoner utan även till andra banker. Det är ytterst viktigt att det finansiella systemet, som är blodomloppet för hela ekonomin, garanterar likviditet och finansiering. Stabilitetsplanen är därför av allt att döma till nytta för oss alla på kort och medellång sikt. Fler åtgärder och/eller justeringar av nuvarande plan kan dock komma att krävas för att minimera risken för att liknande kriser uppstår i framtiden, och därför välkomnar jag ett mer intensifierat samarbete mellan olika organisationer som till exempel EU och IMF, sade Elisabeth Tandan, Aktiespararnas VD, i samband med att riksdagsledamöterna godkände stabilitetsplanen.
Om bankerna går med i garantiprogrammet får de en statlig låne- och kreditgaranti, vilken ger lägre räntor. Om en bank skriver på ramavtalet med Riksgälden leder det till utebliven bonus och frusna löner för de fem högsta cheferna i banken. Även avgångsvederlagen begränsas för bankens toppchefer. Dessa förpliktelser anser Aktiespararna är väldigt bra. Dessutom måste bankerna betala en avgift för garantin, vilket sannolikt kommer att påverka framtida vinster.
Men nu verkar flera politiker, däribland finansministern, Anders Borg, och finansmarknadsministern, Mats Odell, ha tröttnat. Anders Borg har bland annat antytt om att bankcheferna kanske i första hand vill värna sina bonusar, och Mats Odell har sagt att det statliga programmet kan bli obligatoriskt.
Irritationen över bankerna har verkligen blossat upp efter de senaste veckornas medierapportering om bankchefernas mycket höga bonus- och pensionsavtal, vilka bland annat Aktiespararna kritiserat.
– Nu måste ansvariga städa upp bland de här avtalen. Sådant här ska inte finnas hos bankerna. Det är viktigt att alla banker går ut och är tydliga och i de fall de har sådana här avtal är det dags för självrannsakan och åtgärder, sade Peter Knutsson, chef för Aktiespararnas intressebevakning, till TV4.
Anders Borg och Mats Odell har kallat in bankdirektörerna till ett möte (den 20 november) för att diskutera garantiprogrammet. De ska också diskutera hur ”man kan öka förtroendet rent allmänt för finansmarknaden och hitta ett mål för ersättningar och pensioner”.
Industrimannen Rune Andersson är en av många inom näringslivet som har ilsknat till över storbankernas beteende. Han anser att bankerna utnyttjar situationen för att höja sina egna marginaler. Anna-Stina Nordmark Nilsson, VD för Företagarna, stämmer in i kritiken. Hon menar att bankerna måste ”få ändan ur vagnen nu, för annars krävs sanktioner”.
Motståndare
Avanza Bank vill dock inte vara med i regeringens garantiprogram, och är hittills den enda banken som öppet nobbat programmet. Sven Hagströmmer, ordförande, tycker inte att Avanza Bank är osolidariska genom att inte vara med.
– Frågan i Avanzas fall är vad Anders Borg menar att vi ska vara solidariska mot. Att tvinga oss att gå med är lika begåvat som att vi skulle driva ett vindkraftverk men tvingas teckna en kärnkraftsförsäkring, sade Sven Hagströmer i en radiodebatt med den 19 november.
Entreprenören Sven Hagströmer, som besökte Aktiespararnas Stora Analysdag den 12 september 2007, gillar inte statens garantiprogram.
Sven Hagströmer, som även hotade med att Avanza måste lämna Sverige om den tvingas in i garantiprogrammet, kritiserade även finansminister Anders Borg:
– Jag tycker att Anders Borg har slagit under bältet när han påstår att det handlar om bonusar. Jag vill inte tro att man driver en hel bank för att några få personer i ledningen ska få bonus. Jag tror inte bankerna anser sig behöva garantiprogrammet. Det ska Anders Borg vara glad för, att bankerna klarar sig på egen hand.
Belöningsprogram
Nordea Bank, med svenska staten som största ägare, gett mycket generösa pensionsavtal till före detta samt nuvarande VD. Regeringens representant och tillika bankens ordförande, som godkänt avtalen, har också mycket frikostiga avtal. Mats Odell har tidigare sagt att Nordeas ersättningssystem är en fråga för styrelsen.
Nordeas före detta VD, den 56-årige Thorleif Krarup, får behålla halva sin lön tills han fyller 62 år. Därefter rapporteras han få 60 procent av lönen i pension fram till sin död. Blir han 85 år är pensionen värd 150 miljoner kronor. Pensionen är en av de dyraste som betalas ut i Sverige. Det stora kruxet är att Krarup bara var VD under 1,5 år mellan 2001 och 2002, när han tvingades avgå. Hans VD-lön var drygt 9 miljoner kronor och VD-tiden kantades av kritik för dåliga resultat och stora kreditförluster.
Även Nordeas nuvarande VD, Christian Clausen, har ett mycket frikostigt pensionsavtal. Det är värt minst 114 miljoner kronor eller 4,5 miljoner kronor om året, livet ut. Avtalet godkändes av regeringens representant i styrelsen, ordföranden Hans Dalborg, som själv har ett pensionsavtal värt 120 miljoner kronor. Nordeas chefer deltar även i ett aktieoptionsprogram.
Christian Clausen, VD för Nordea, på Stora Aktie- och Fonddagen i Stockholm (2007). Nordeas största ägare är svenska staten (knappt 20 procent av aktierna).
Dalborg var VD i Nordbanken, nuvarande Nordea, under 1990-talet. Dalborgs ersättning från Nordea för sitt styrelseuppdrag var förra året 2,7 miljoner kronor i. Hans Dalborg tjänar i dag, som pensionär, betydligt mer än vad han tjänade som VD i Nordbanken på 90-talet.
Lars G Nordström, Postens VD och en annan av Nordeas tidigare VD:ar, får 11 miljoner kronor om året i lön. Utöver detta får Lars G Nordström har en pension på närmare 5 miljoner kronor från sin tidigare tjänst på Nordea. Han får dock inga pensionsavsättningar eller bonusar från Posten.
SEB:s koncernchef, Annika Falkengren, fick 2007 en grundlön på 7 miljoner kronor, och bonusen ökade från 2,8 till 4 miljoner kronor. Totalt taxerades hon för 24,5 miljoner kronor 2007, vilket gör henne till en av Sveriges bäst betalda börs-VD:ar. Inga direktörer på Handelsbanken har någon bonus – i stället höga grundlöner. Banken har dock pensionsåtaganden på knappt 1,7 miljarder kronor till bland andra före detta och nuvarande VD:ar och vice VD:ar (ett 70-tal chefer).
– Det är viktigt att man redovisar de totala beloppen. Det är det som visar vad man verkligen får, och sen om det är i lön, rörligt (läs bonus) eller i pensionsavtal det är egentligen mindre ordnat. Det är totalen som är det viktiga, sade Peter Knutsson till TV4.
Former och nivåer
Aktiespararna har länge kämpat för att ändra belöningsprogrammens utformning. Förbundet kräver till exempel att det ska finnas klara prestationskrav och tydlig uppföljning samt att det ska finnas ett tak för hur stort utfallet av ett program får bli. Förbundet ser positivt på breda incitamentsprogram där flertalet anställda erbjuds möjlighet att köpa eller tilldelas aktier i bolaget.
Relaterade länkar
”Ilskan växer mot snåla storbanker”
(DI, 2008-11-19)
”Bankdirektörer kallas till möte om garantiprogrammet”
(DI, 2008-11-19)
”Regeringen pressas om bankgarantin”
(SVT, 2008-11-18)
”Nye postchefen har dubbel inkomst”
(DN, 2008-11-18)
"Avanza hotar lämna Sverige”
(Privata Affärer, 2008-11-19)
”Kritik mot höga pensionsavtal”
(Aktiespararna, 2008-11-15)
”Bra att stabilitetsplanen godkänns”
(Aktiespararna, 2008-10-29)