”Förhoppningar om höga vinster
på kort tid”

Uppfinningsrikedomen på värdepappersmarknaden är stor. Terminer, optioner, warranter, konvertibla skuldebrev, fondandelsfonder, hedgefonder och aktieindexobligationer är bara några av de innovationer som finanskonstruktörerna har tagit fram.

I finanskrisens spår rasade oljepriset i slutet av 2008, men i takt med att oljepriset under våren har börjat klättra upp igen växer åter intresset för att kunna handla med oljecertifikat, som spekulerar i den framtida prisutvecklingen.

Enligt E24 ökade råvaruinvesteringarna i augusti med 45 procent, jämfört med juli, till 444 miljoner kronor i Sverige, vilket är den högsta noteringen för en enskild månad hittills. De mest handlade råvarucertifikaten var för olja följt av vete.

Den totala omsättningen i investeringsprodukter som handlas på börsen, där bland annat certifikat och warranter ingår, ökade under perioden januari till augusti till 12,2 miljarder kronor fördelat på 391 000 avslut. Håller ökningstakten i sig blir 2009 troligtvis ett nytt rekordår. Förra året omsattes produkter för 18,1 miljarder kronor.

Aktiespararnas Günther Mårder ser både för- och nackdelar med att olika former av börshandlade instrument ökar på aktiemarknaden:

– Det kommer att fortsätta att öka, det är det inget tvivel om, säger Günther till E24.

Günther Mårder anser att fördelen med certifikat är att privatsparare kan komma åt tillgångar som normalt sett är helt otillgängliga:

– Man kan ju till och med köpa kaffebönor och bananer med certifikat. Så det öppnar ju upp helt nya möjligheter, säger han.

Günther Mårder riktar samtidigt kritik mot hur certifikatutfärdare marknadsför sina produkter:

– Då är det med guld och gröna skogar och förhoppningar om höga vinster på kort tid. Det riskerar att många sparare lockas och det börjar närma sig något som kan liknas vid spelekonomi, säger Günther.

På den svenska marknaden har det funnits olika sorters certifikat i drygt 2,5 år. Intresset för att handla med jordbruksprodukter, råvaror och valutor har ökat kraftigt. Handeln är oftast kortsiktigt inriktad, vilket kan innebära höga risker. Dessutom kan det många gånger vara dyrt (höga avgifter).

I Sverige är Handelsbanken, Nordea, Royal Bank of Scottland (RBS), UBS, Commerzbank, Credit Agricole, Credit Suisse och JP Morgan certifikatutfärdare. Det rör sig om allt ifrån tillväxtmarknader och valuta och till olika råvaror. Genom att erbjuda olika placeringsalternativ hoppas Handelsbanken på att kunna locka flera nya sparare.

En del certifikat handlas med hävstång. Exempel: Går oljepriset upp 10 procent kommer ett visst instrument/värdepapper att gå upp med 20 procent och likadant åt andra hållet. Hävstångseffekten ökar alltså risken för att sparare snabbt kan förlora mycket pengar.

Så kallade CFD-kontrakt (CFD = contract for difference), som bland annat CMC Markets säljer (emittent, clearinginstitut, mäklare, med mera), liknar i hög grad en termin, men saknar terminens nackdel med en slutdag för lösen eller leverans. Ett CFD-kontrakt är alltså inte tidsbundet, men det har kvar terminens fördel av att den som handlar i ett CFD-kontrakt inte behöver investera mer än en bråkdel av den underliggande varans värde.

CFD-kontrakt är inga certifikat, som är ett värdepapper (vilket inte ett CFD-kontrakt är). Ett CFD-kontrakt kan snarare liknas vid ”spread betting” (”spelform”). Man kan förlora mer än vad som investerats, och CFD-handel kan innebära högre risker än certifikathandel genom dess mycket stora hävstång. Värdepappersmarknaden har en helt annan reglering och tillsyn än vad CFD-verksamheter har.

NGM-börsen har skapat en kostnadsfri utbildningsplattform för börshandlade investeringsprodukter, www.ndx.se/education, där du kan läsa mer om risker förknippade med handel i börshandlade investeringsprodukter.

I dag är Schweiz och Tyskland ledande marknader inom alla sorters finansiella instrument, och där har instrumenten till stor del konkurrerat ut traditionella fonder.

Fakta

Vad är ett certifikat?
Ett värdepapper som handlas på börsen. Det följer utvecklingen i ett index eller pris på en specifik råvara 1:1, det vill säga om guldpriset går upp 1 procent går certifikatet på guld upp 1 procent. Open End–certifikat är certifikat utan löptid och kan jämföras med handeln med fonder, men till skillnad från fonder ges certifikaten ut av banker som i sin tur garanterar likviditet och att det hela tiden finns köp- och säljkurser.

Vad är Bull och Bear-certifikat?
Med bull- och bearinstrument menas vanligtvis börshandlade fonder eller certifikat där utvecklingen följer underliggande marknad, men med en daglig hävstång. Uttrycket bear eller bear market är ett vedertaget uttryck inom finansbranschen som betecknar en sjunkande marknad. Kan till exempel vara aktiemarknaden eller priset på råvaror. Med bull är det precis tvärtom, termen betecknar en stigande marknad. Risken med bull- och bearinstrument är hög i och med hävstångseffekten och instrumenten är mer riktad till den mer avancerade spararen.

Varför väljer man att handla med certifikat?
Man kan komma åt olika tillgångar med små summor som annars är svåråtkomliga. Vill man till exempel handla med olja tjänar man direkt på oljeprisuppgången, och förlorar naturligtvis på nedgången. Köper man en aktie i ett oljebolag investerar man inte direkt i olja, och till det kommer bolags-, management- och politiska risker, med mera.

Hur påverkas ett råvarucertifikat av dollarpriset?
När man handlar en utländsk aktie/fond eller råvara har man valutaexponeringen. Alla råvaror många av de internationella indexen handlas i USA-dollar. Det finns möjlighet att valutasäkra sig, men då tillkommer en avgift.

Relaterade länkar
Aktiespararnas Gyllene regler

”Råvaror – hett för sparare”
(E24, 2009-09-08)
”Nya möjligheter – men större risker”
(E24, 2009-09-08)
”Avkastningen ökar med graden av risk”
(Aktiespararna, 2009-08-18)
”Kreditoron lyfter råvaror”
(Aktiespararna, 2007-09-25)
”Full gas på marknaden med nya CFD-kontrakt”
(Aktiespararen, 2006-05-03)