”Ganska festligt att läsa om den massiva kritiken från näringslivet ... Uppenbarligen lätt att bli rusig när man själv sitter där med labben i syltburken och kalasar. Anser dock att det finns motiverade bonusar, men som alltid är det avarterna som kommer fram i media … Saknar för egen del exempel på det förträffliga som bonusar tillför, och vad jag förstår har flera större analysfirmor tidigare inte kunnat se något samband att bonusar ger bättre företag … Bra att regeringen gör något … men det lär bli svårt då bonuspartyt pågått i många år”, skrev en av läsarna i samband med omröstningen.
Det hela började tidigare i våras när regeringen tvingades backa efter ett mediedrev när det gäller bonusar/incitamentsprogram (rörliga ersättningar) i statliga bolag. Regeringen slopade ersättningarna efter att ett knappt år tidigare ha höjt taken på dem. De nya och kortfattade riktlinjerna för AP-fonderna, som finansmarknadsminister Mats Odell presenterade den 20 april, överraskade AP-fonderna, vars övergripande mål är att maximera avkastningen.
Dessutom är många inom näringslivet irriterade över att de statliga pensionsfonderna nu görs till ett politiskt redskap i bonuskampen. AP-fonderna har tidigare kunnat agera självständigt i ägarfrågor och ofta röstat för bonusprogram som fonderna ansett vara väl avvägda.
Mats Odell menar att beslutet grundar sig i att befolkningen annars skulle ha förlorat förtroendet för hela pensionssysmet om inte regeringen agerat i bonusfrågan. Regeringen menar även att världens storbolags tidigare bonusprogram bidrog till finanskrisen genom att kortsiktigt agerande gynnades.
Enligt Svenskt Näringsliv ska det vara styrelserna i de olika AP-fonderna som ska bestämma vilka frågor de vill driva i sina bolagsinnehav. Alltså ingen fråga för regeringen. Svenskt Näringslivs VD, Urban Bäckström, anser att direktivet "för tankarna till löntagarfonderna", ett LO-initierat projekt från 1970-talet som skulle öka fackförbundens inflytande i näringslivet. Löntagarfonderna avskaffades av den dåvarande borgerliga regeringen i början av 1990-talet och efter en uppgörelse med Socialdemokraterna gick merparten av pengarna till att förstärka pensionssystemet.
– Vi efterlyser en dialog med bolagen. Vi är inte ute efter att bedriva någon fondsocialism, sade Mats Odell den 26 maj under Fondbolagens Förenings 30-årsjubileumsfirande. Han sade även att regeringen ska påverka bolagen i samråd med övriga ägare och fonderna bör följa statens riktlinjer så långt det är möjligt.
Webbfrågan: Är det rätt av regeringen att beordra de statliga pensionsfonderna, AP-fonderna, att rösta nej till rörliga ersättningar i fondernas intressebolag?
46 procent dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (25 maj–1 juni) anser att det är rätt av regeringen att beordra AP-fonderna att rösta nej till rörliga ersättningar. Bonushysterin var boven bakom finanskrisen.
30 procent anser inte att det är rätt av regeringen att beordra AP-fonderna att rösta nej till rörliga ersättningar. Det är känsligt med tanke på den tidigare löntagarfondsdebatten.
24 procent anser att regeringen kanske agerar rätt, men hög avkastning ska vara ett överordnat mål.
”Känns lite konstigt med svarsalternativen till webbfrågan … Svarar nej, men inte på grund av tidigare löntagarfondsdebatt utan på grund av att AP-fonderna ska placera efter ’eget huvud’ med syftet att få bästa avkastning …Vad kan bli nästa steg om man tillåter sig detta … Listan kan göras lång och all möjlig påverkan i – för dagen populära åsikter – kan bli följden. Det bästa är att politikerna följer de ursprungliga planerna och håller sig neutrala”, skrev en läsare i samband med omröstningen.
Totalt 222 svar registrerades, och nästa webbfråga (om delårsrapporter) hittar du här.