Tyskland har förbjudit så kallad naken blankning i värdepapper i tio ledande tyska finansiella institutioner och i finansiella kontrakt, CDS:er, på statsobligationer från euroländer. Förbudet ska gälla till och med den 31 mars 2011 och är, enligt Tysklands finansinspektion, en följd av den "extraordinära volatiliteten i statsobligationer i eurozonen". Omfattande naken blankning kan, enligt den tyska myndigheten, ha hotat stabiliteten i det finansiella systemet.
Ytterligare förbud mot naken blankning i Tyskland är att vänta, som ett totalt förbud mot naken blankning i alla tyska aktier, aktiederivat, derivat relaterade till statsobligationer från euroländer samt euroderivat som inte "tjänar ett syfte i hedgening av valutarisk". Landet vill även att övriga EU följer efter.
Sveriges finansminister, Anders Borg, anser att det inte finns ett förbudsbehov av naken blankning i Sverige, och han påpekar att Sveriges riksbank gör bedömningen att våra marknader fungerar.
Blankning innebär att aktier/värdepapper som inte ägs säljs i förhoppning om att dessa ska kunna köpas till ett lägre pris vid ett senare tillfälle. De aktuella värdepapperna lånas, för en avgift via en bank/finansinstitut, av långsiktiga investerare, som exempelvis pensions- eller aktiefonder. Naken blankning innebär att värdepapper som man inte äger blankas/säljs utan att först ha lånats.
Om ett värdepapper blankas av många samtidigt förstärks nedgången/säljtrycket. Stiger däremot värdepappret plötsligt måste blankarna snabbt köpa tillbaka det man sålt, vilket kan innebära att uppgångar förstärks.
Webbfrågan: Är det bra att förbjuda en viss typ av blankning i ett försök att öka stabiliteten i det finansiella systemet?
68 procent av dem som röstade på webbfrågan (24–31 maj) tycker att ett förbud är bra, för överdriven blankning ökar risken för finansiell kollaps i kristider.
21 procent är tveksamma, för olika handelsförbud är symptom på desperation. Andra prioriteringar och återgärder måste göras i stället.
11 procent anser inte att ett förbud är bra, för blankning är ett bra sätt för marknaden att skapa en samlad bild över förväntningarna/läget.
Totalt 420 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om hur aktier väljs inför eventuella affärer) hittar du här.
Delar av kommentarer skrivna av läsare i samband med omröstningen:
• ”Hur kan man få sälja något som man har lånat? Och hur kan man få sälja något man inte äger? Är något sådant möjligt när det gäller andra tillgångar? Låt mig bara klargöra att det inte är någon nymornad uppfattning jag ger uttryck för i mina frågor. Det blankningen innebär – naken eller påklädd – hör hemma på Betsson och andra spelsajter med odds – inte på en kapitalmarknad.”
• ”Det vanliga försöket att avvända kritik med syndabocksjakt. Väntar med intresse på att euron ska implodera. Alla finanskriser är politikergenererade. Röstsugna politiker kommer inte att klara av att val efter val fortsätta att städa upp efter sig. Uppstädning efter den här krisen kräver flera valperioder.”
• ”Dags att inse våra politikers skuld i det som sker. Det är inte marknaden som skapat vare sig Greklandskrisen eller den globala finanskrisen utan snarare politikerna som leker bort medborgarna pengar i jakten på röster. Förbjud klåfingriga politiker – inte blankning!”
• ”Aktiemarknadens viktigaste uppgift är kapitalförsörjning till växande företag – inte kortfristiga spekulationer i enskilda aktier.”
• ”Att sälja något man inte äger (eller i alla fall har full dispositionsrätt över) kallas i andra sammanhang häleri. Den som säljer brukar i sådana fall kallas hälare och godset stöldgods. Varför finansbranschen ska något slags frikort från normal etik och samhällsregler är svårt att förstå. Naturligtvis bör all form av häleri vara förbjudet!”
• ”Jag tycker det är bra med förbud mot naken blankning. Det viktigaste för näringslivet är att kapitalet är väl och naturligt tillgängligt. Att då bedriva en handel som bara oroar kapitalströmmen är definitivt inte bra. Naken blankning är spekulation i sin yttersta, osunda variant. Gör hellre kapital från ’vanliga’ människor bättre tillgängligt genom att slopa reavinstskatten.”