Sveriges BNP minskade med 5 procent tredje kvartalet i år, kalenderkorrigerat och jämfört med motsvarande kvartal 2008. BNP ökade emellertid med 0,2 procent under tredje kvartalet, säsongrensat och jämfört med andra kvartalet i år. Det är andra kvartalet i rad som ekonomin växer efter att ha fallit mycket kraftigt fyra kvartal i rad. BNP-talet är dock i underkant om man jämför med vad analytikerna hade väntat sig.
BNP, säsongrensat, volymförändring (procent)
|
Kvartal 1 |
Kvartal 2 |
Kvartal 3 |
Kvartal 4 |
| 2006 |
1,6 |
1,0 |
1,1 |
0,4 |
| 2007 |
0,6 |
0,8 |
0,5 |
0,4 |
| 2008 |
0,4 |
–0,2 |
–0,5 |
–4,8 |
| 2009 |
–0,8 |
0,3 |
0,2 |
|
Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående kvartal.
Den globala finanskrisen 2008/2009 tillsammans med lågkonjunkturen har drabbat exportlandet Sverige mycket kraftigt. Den privata sektorn – främst tillverkningsindustrin – har tagit den tagit den största smällen, och industrin har sagt upp tiotusentals anställda.
Regeringen har sjösatt stora stimulans- och krispaket samtidigt som statskassan efter några riktigt goda år med överskott nu åter uppvisar underskott. Samtidigt rankas Sveriges offentliga finanser (pensionssystemet inräknat) bland de starkaste i Europa och Västvärlden. Samtidigt kommer det signaler om att det har vänt på arbetsmarkanden.
Efter positiva signaler i oktober och november höjde regeringen sin BNP-prognos för 2010 den 9 november. Tillväxten spås bli 2,0 procent mot tidigare 0,6 procent (höstbudgeten). Samtidigt är industrins orderingång fortsatt låg, och många bedömare varnar för en ny finans- och fastighetsbubbla på grund av de historiskt låga räntorna, som ska stimulera ekonomin.
Webbfrågan: Hur tror du att Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, utvecklas (i procent) valåret 2010?
37 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (7–14 december) tror att Sveriges BNP ökar lagom (1–2), sett till årets katastrof. 27 procent tror att BNP:en stiger något (0–1) och 22 procent tror att den växer rejält (över 2).
10 procent tror däremot att Sveriges ekonomi står och stampar (kring 0) 2010, och 4 procent tror till och med att den krymper (mindre än 0) – som i år.
Totalt 302 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om riskspridning med investmentbolag eller fonder) hittar du här.
Delar av kommentarer skrivna av läsare i samband med omröstningen:
- ”Om det inte händer något överraskande globalt med ekonomin eller andra negativa händelse utan tillväxten ökar i Kina, Indien, Afrika, Amerika (syd och nord) går det även bättre i Europa. Den som vinner valet sätter sig vid ett dukat bord när det gäller arbetsmarknaden, industri, handel, banker etcetera, hoppas att de använder politiken rätt så att det kommer medborgarna till nytta.”
- ”Bör man inte skilja på kortsiktig och långsiktig tillväxt? All denna tro på skattebetalda insatser – för skatter som inte är betalda – liknar i alltför hög grad orsakerna till krisen … Tillväxten av nya företag är för liten i Sverige och utflyttningen för stor. Inte heller Alliansen har annat än kosmetiskt gett småföretagen växtförutsättningar – och det är småföretagen som är avgörande för sysselsättningen. ESO-utredningen ’Välfärdspolitikens klimatfråga’ visade att pensionssystemet går mot en katastrof. 42 procents kommunalskatt krävs i framtiden för oförändrad nivå.”
Sveriges spås bli tvåa i Norden
48,6 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 9 och 16 november trodde då att Norge får högst tillväxt 2010. Sverige fick 25,8 procent av rösterna. Kanske till otippat hamnade Island på tredje plats med en röstandel på 12,7 procent. Finland noterade 7,7 procent medan Danmark fick 5,2 procent av rösterna.
Regeringen får högt betyg
49,2 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 14 och 21 september gav då regeringens hantering av finanskrisen och lågkonjunkturen toppbetyg – en femma (5). 30,3 procent satte det starka betyget fyra (4). 8,4 procent gav emellertid regeringen bottenbetyget, en etta (1), och 7,0 procent gav en tvåa (2) i betyg. 5,1 procent gav regeringen godkänt, en trea (3).
Få tror på politikers prognoser
52 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 7 och 14 september ansåg då att myndigheter, som exempelvis Riksbanken, är tillförlitligast när det gäller prognosmakare beträffande Sveriges ekonomi. 34 procent litade mest på bankernas och finansinstitutens prognoser. Endast 8 respektive 6 procent röstade på riksdagspolitikerna, som regeringen, respektive fackförbunden, som LO och Svenskt Näringsliv.
Kommunerna och infrastruktur prioriteras
Om läget för statsfinanserna skulle ha förbättras något ansåg 32,8 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 24 och 31 augusti att Alliansregeringen skulle prioritera kommunerna (vård, skola och omsorg) inför 2010, så att lågkonjunkturens effekter skulle dämpas än mer. 29,9 procent tyckte att det skulle satsas på infrastruktursatsningar, som bil- och järnvägar. 22,9 procent ansåg att fortsatta skattesänkningar var viktigast. 7,8 procent ville inte att statsskulden skulle växa (skuldens avbetalning prioriteras) och 6,6 procent ville att forskning och högre utbildning skulle prioriteras.
Relaterade länkar
”Island slår Danmark och Finland”
(Aktiespararna, 2009-11-17)
”Regeringens krishantering gillas”
(Aktiespararna, 2009-09-22)
”Fackförbundens prognoser ratas”
(Aktiespararna, 2009-09-15)
”Vägar prioriteras framför högskolor”
(Aktiespararna, 2009-09-01)