Direkt till innehållet ?

”Språkbarriären är inte
en liten nackdel”

För närvarande finns det 21 svenska börsbolag där över hälften av styrelsemedlemmarna inte är från Sverige, en ökning med 23 procent jämfört med 2009. Aktiespararnas Günther Mårder menar att utvecklingen skapar både för- och nackdelar …

Antalet bolag med en större andel utländska styrelseledamöter ökar i takt med att det utländska ägandet ökar. I exempelvis AB Volvo med den nya, franska styrelseordföranden, Louis Schweitzer, i spetsen har andelen utländska styrelseledamöter ökat till 67 procent, jämfört med 56 procent i fjol.

Günther Mårder betonar att utvecklingen är ett resultat av stort utländskt ägande i kombination med att de svenska börsbolagen blir mer internationella. Mårder tycker att den största utmaningen med fler utländska styrelseledamöter är språkbarriären, som han menar har varit en orsak till att bolagen tidigare har varit rädda för att ta in ledamöter från utlandet.

– För svenskar är det normalt lätt att göra sig förstådda på engelska, men att verkligen säga vad man menar med alla de nyanser som ofta krävs i styrelsediskussioner är svårare. Detta kan hämma arbetet. Språkbarriären är inte en så liten nackdel, för jag menar vad gör styrelsen? Det handlar om att samla in underlag för att tolka dem. Det är klart att diskussionerna blir hämmande, säger Günther till E24.

Günther Mårder tror också att utvecklingen kan leda till ökade styrelsearvoden.

– Ett sådant styrelseengagemang kräver mer tid eftersom det också handlar om att sätta sig in i en ny affärskultur tillsammans med ökat resande. De internationella styrelsearvodena är också ofta högre än svenska, vilket riskerar att driva upp arvodena generellt bland börsbolagen, säger Günther.

Günther Mårder ser samtidigt fördelar i att svenska bolag ser bortom språkbarriären och vågar tillvarata kompetens hos utländska ledamöter. Mårder, som har representerat förbundet på ett flertal årsstämmor under våren, märker definitivt av att det blivit fler utländska VD:ar och ägare i börsföretagen.

– Det har blivit vanligare på stämmor att man får ha tolkar för att bli av med de barriärerna, säger Günther.

Han tar upp Scania som ett exempel, där det både förekommer engelska, svenska och tyska ledamöter.

– Den svenska ägarstyrningsmodellen utvecklas också när man blandar olika kulturer. Utländska ledamöter bär med sig positiva element från andra ägarkulturer, säger Günther Mårder.

Relaterad länk
”Utländska ledamöter ökar”
(E24, 2010-07-12)