– Det råder ingen tvekan om att kraven på utdelning kommer från Sparbanksstiftelserna. De ställde det kravet för att delta i emissionen i höstas. Verksamhetsmässigt skulle pengarna behövas i Swedbank, säger Günther Mårder till Dagens Industri (DI) den 13 februari.
Swedbanks rörelseresultatet för det fjärde kvartalet 2008 blev 2,4 miljarder kronor, en minskning med drygt 40 procent jämfört med samma period 2007. Detta beror huvudsakligen på kraftigt stigande kreditförluster, och banken har bland annat gjort nedskrivningar i Ukraina med 1,4 miljarder kronor.
Preferensaktieägarna, bland annat storägarna Folksam och Sparbanksstiftelserna, får 2,40 kronor för varje aktie som de tecknade vid nyemissionen i slutet av december. Övriga aktieägare kallas nu stamaktieägare, och de får 4,50 kronor för varje aktie. Detta innebär en direktavkastning på cirka 12 procent, räknat på kurserna den 12 februari.
Att slopa utdelningen till stamaktieägarna hade nog varit mycket svårt för Swedbank. I prospektet från emissionen, som var drygt 12 miljarder kronor, står det nämligen att utdelning på preferensaktierna inte får ske om utdelningen på stamaktierna slopas.
– Det här är bara en dribbling med kapital, säger Günther Mårder.
De fristående sparbankerna och Sparbanksstiftelserna hade inte råd att teckna sig för alla sina andelar i nyemissionen. Ändå tvingades de låna cirka 1 miljard kronor från Folksam för att kunna teckna en del av de aktier de hade rätt till, enligt DI.
Stiftelserna och de fristående bankerna får nu cirka 730 miljoner kronor i utdelningar från Swedbank. Enligt DI har utdelningarna genom åren varit en stor del av vinsten i de fristående bankerna och Sparbanksstiftelserna, och när nu räntan på lånet från Folksam ska betalas är de i ännu större behov av utdelningarna.
– Det här har inneburit onödigt höga kostnader. Nyemissioner är betydligt dyrare än slopad utdelning, inte minst för de mindre aktieägarna, säger Günther Mårder.
Swedbanks avgående VD, Jan Lidén, hade vid presentationen av bokslutet för 2008 den 12 februari svårt att förklara varför banken gör en utdelning när den så sent som i december bad om nytt kapital. Han hänvisade till ”avvägning” och vårens bolagsstämma.
Debatt om utdelningar
De senaste tre åren har flera börsbolag skiftat ut väldigt mycket kapital till sina aktieägare i form av till exempel utdelningar eller återköp. Bolagsledningarna kan i dag kanske känna ett tryck från aktiemarknaden att fortsätta utdelningarna, trots kraftig inbromsning i ekonomin, och som kanske inte är motiverade sett till vinstutvecklingen den senaste tiden.
– I dag är det inte en optimal kapitalstruktur att dela ut pengarna så fort det finns utrymme för bolagen. Utan det handlar mer om ett långsiktigt perspektiv, och det måste man inta nu när marknaden ser tuffare ut. Detta är ett slag mot de kortsiktiga kapitalisterna, som kanske får äta upp vad de tidigare sagt om vad som varit optimalt, sade Günther Mårder till DiTV den 9 februari.
Utdelningar – en balansgång
51 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (26 januari–2 februari) anser att börsbolagen kanske bör sänka utdelningarna 2009 för att säkra den finansiella styrkan i dessa osäkra tider. Det beror på varje enskilt bolags kapitalstruktur och tillgångar – det går inte att generalisera. 31 procent av dem som röstade på webbfrågan tycker att utdelningarna ska sänkas, för det är bättre än att tvingas göra nyemissioner, låna eller sälja av verksamheter längre fram. 18 procent anser inte att utdelningarna bör sänkas, för vinsterna 2008 verkar ju ha blivit ungefär lika höga som 2007.
– Jag tror att många i dagsläget nog gör den bedömningen att mot bakgrund av de oroligheter, som nu finns, så bör företagen säkra upp och kanske ha lite extra kassa, för att kunna göra de satsningar som man vill när man kanske inte kan få tag i kapital. Lånemarknaden har de senaste månaderna varit väldigt tuff. Det gör att de möjligheter som företag normalt sett har att finansiera sin verksamhet begränsas. Så man bör titta i ett långsiktigt perspektiv och göra en bedömning. Om det innebär att man sänker utdelningen för att företaget ska gå ännu bättre är det klart att vi stödjer det. Men utdelningen ska vara den återbäring som man som aktieägare kan kräva. Så det är en balansgång, sade Günther Mårder till Radio Sweden den 30 januari.
Pinsamhet gällande fondavgifter
Den svenska fondjätten Robur, som ägs av Swedbank, tog under fem år nästan dubbelt betalt för två av sina aktiefonder: Rysslandsfonden och Mixfonden. Enligt banken gjorde anställda ett misstag när fondernas nya avgiftsnivå skulle anmälas till Finansinspektionen för fem år sedan. Avgiften för Rysslandsfonden var 1,62 procent i stället för 2,5 procent och i Mixfonden angavs 0,82 procent i stället för 1,6 procent.
Trots att banken gav de nya lägre nivåerna till Finansinspektionen fortsatte banken att ta betalt enligt de äldre och högre nivåerna. Totalt berörs cirka 270 000 sparare i Rysslandsfonden och 300 000 kunder i Mixfonden. Totalsumman 300 miljoner kronor, som ska betalas tillbaka, dividerat med antalet andelsägare blir drygt 500 kronor.
Relaterade länkar
”Swedbank tog dubbelt betalt”
(Affärsvärlden, 2009-02-12)
”Utdelningar förvånar”
(Aktiespararna, 2009-02-09)
”Utdelningarna kanske bör sänkas”
(Aktiespararna, 2009-02-03)
”Bonus- och utdelningsdebatten rasar vidare”
(Aktiespararna, 2009-01-30)