Sverige har, liksom de flesta andra länder, en skriven författning. I många länder kallas den för konstitution; i Sverige säger vi grundlag. I flertalet länder finns reglerna i ett sammanhållet dokument, men i Sverige har vi fyra grundlagar: Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. De centrala bestämmelserna för vårt statsskick finns i Regeringsformen, som trädde i kraft 1975. Eftersom samhället har ändrats tillsattes Grundlagsutredningen 2004, vars uppdrag är att göra en samlad översyn av Regeringsformen.
Grundlagsutredningen presenterade i december 2008 sitt betänkande till ny regeringsform, innehållande många intressanta frågor, bland annat ändrade regler för egendomsskydd. Frågan är då om denna översyn av regeringsformen även leder till ett ökat skydd för aktieägarna?
Reformering av egendomsskyddet
Skyddet av den enskildes egendom är inte en modern företeelse utan har debatterats av både filosofer och andra i århundraden. En av grundstenarna i ett demokratiskt samhälle är just skyddet av egendom, i Sverige grundlagsskyddat genom kapitel 2, paragraf 18 i Regeringsformen. Utan ett ordentligt egendomsskydd är det svårt för ett land att locka utländska investerare eller få landets invånare att våga satsa på något eget, såsom eget företag, bostad och så vidare, på grund av risken och rädslan för att egendomen av staten ska tvångsinlösas utan ersättning eller rättsligt skydd.
I betänkandet föreslås egendomsskyddet bli ändrat genom att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation tydliggörs i grundlagstexten genom att ordet ”full” läggs till i grundlagsbestämmelsens egendomsskydd. Framöver ska den som tvingas avstå sin egendom vara tillförsäkrad full ersättning. För en icke jurist kan detta låta som en liten sak, men skenet bedrar.
En aktieägare är väl medveten om att vederbörandes aktier enligt Aktiebolagslagens kapitel 22 under vissa omständigheter kan bli föremål för tvångsinlösen. Ersättningen bestäms då med utgångspunkt från vad som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.
Men vad är då en försäljning under normala förhållanden? Vid värdering av noterade aktier ska, enligt huvudregeln, börspriset normalt vara utslagsgivande. Har det däremot funnits ett föregående offentligt erbjudande ska ersättningen i det offentliga budet vara avgörande, den så kallade särregeln. Men, handen på hjärtat, motsvarar alltid det offentliga budet aktiens korrekta värde? Alltför ofta ser vi nämligen bud som lämnas när bolaget går från förlust till vinst, eller att bud pressas av bristfällig informationsgivning.
Expropriation av egendom avser således inte bara expropriation av fast egendom, som fastigheter, utan även annan egendom kan bli föremål för tvångsförsäljning. Aktiespararna anser det därför viktigt att även lös egendom, såsom aktier, omfattas av Regeringsformens skydd. Aktieägare som fråntas sina aktier genom tvångsinlösen ska tillförsäkras full ersättning för förlusten av egendomen.
I utredningens betänkande anges särskilt att expropriation kan ske även av lös egendom, innefattande aktier. Den föreslagna ändringen om full ersättning innebär visserligen inte att det i Regeringsformen anges hur ersättning vid expropriation av aktier, eller annan egendom för den delen, ska beräknas. Ersättning vid tvångsinlösen av aktier ska framöver, som i dag, regleras enligt Aktiebolagslagen. Däremot säger Grundlagsutredningen att det föreslagna tillägget om full ersättning kan ha betydelse vid tolkningen och tillämpningen av ersättningsbestämmelser i vanlig lag, såsom vår aktiebolagslag. Formuleringen banar väg för att ersättningsreglerna vid tvångsinlösen av aktier bör ses över, eller i vart fall tolkas i ett annat sken.
Aktiespararna kommer noga att följa hur Grundlagsutredningens förslag tas emot och dess framtida utfall. De som äger aktier ska vid ersättningsberäkningen inte behandlas sämre än de som äger annan typ av egendom!