Günther Mårder var ombud för både förbundet och värdepappersbolaget Aktieinvests fond Aktiespararna Topp Sverige, som i dag har över 141 000 B-aktier – alltså många småsparare.
Aktieägarna anländer till stämman i Berwaldhallen.
I sitt VD-anförande underströk Hans Stråberg att det var ett helt annat läge för bolaget nu jämfört med förra årets stämma. Visserligen började efterfrågan på Lux-produkter minska redan 2006, men under slutet av 2008 och början av 2009 rasade det över hela världen. Boven heter finanskrisen. Stråberg berättade att han aldrig varit med om något liknande under sina 27 år i bolaget.
Hans Stråberg sade att de stora kostnadsbesparingarna som statade i slutet av 2008 har påverkat hela bolaget, och cirka 10 procent av de anställda har tvingats gå. Ett annat tufft beslut var att slopa utdelningen 2009, speciellt efter en lång tid av utdelningar, men osäkerheten bedömdes då vara för stor. Ett starkt kassaflöde har varit i fokus det senaste året.
Hans Stråberg, VD i Electrolux, och Günther Mårder, Aktiespararnas VD.
Hans Stråberg sade att han aldrig var orolig för att bolaget skulle tvingas till extern finansiering under finanskrisen. 2009 blev dessutom som helhet mycket framgångsrikt med en mycket höga vinst. Viktiga faktorer bakom detta var bland annat fortsatt kostnadsminskning och framtagning av nya produkter. Bolaget lyckades även höja priserna, minska råvarumaterialkostnaderna. Dessutom utvecklades bolaget bra i Europa, Nordamerika och Latinamerika. Electrolux satsar mycket på utveckling av mer miljövänliga produkter och marknadsandelar har tagits (speciellt inom högre prissegment).
Stråberg lyfte även fram viktiga strategiska faktorer:
• Starkt globalt varumärke (Electrolux)
• Konsumentinsikt (veta vad kunden vill ha)
• Kostnadsmedvetenhet
Hans Stråberg underströk att omstruktureringsprogrammet har varit avgörande för bolagets överlevnad och han sade att ”det var tur att vi började i tid”. Han lyfte även fram att resultatet 2009 var ett av de bästa någonsin, trots att kapacitetsutnyttjandet endast var på i genomsnitt 60 procent, mot normalt 85 procent, i bolagets fabriker. Det bundna kapitalet har minskat.
Stråberg påpekade också att tillväxt nu åter prioriteras efter finanskrisens härjningar. Han berättade att Electrolux gett en totalavkastning på i genomsnitt 18 procent mellan 2003 och 2009, trots krisen 2008. I dessa siffror ingår förstås aktiekursens kraftiga uppgång under 2009. Efter presentationen berömde ordföranden, Marcus Wallenberg, Stråbergs och ledningens insatser.
Det kan nämnas att det i årsredovisningen för 2009 finns en intressant bild/graf över faktorer som sägs ha påverkat aktiekursens utveckling mellan december 2007 och december 2009. Det är rätt anmärkningsvärt att bolag uttalar sig med bland annat citat av anonyma analytiker om vad som kan ha påverkat kursutvecklingen, vilket vanligtvis värdepappersbolag brukar göra när de säljer sitt kunnande om aktiemarknaden och dess funktionssätt.
Utanför stämmohallen pågick försäljning av rabatterade bolagsprodukter.
Frågor om verksamheten
Aktiespararnas Günther Mårder betonade att 2009 var ett fantastiskt år för Electrolux och dess aktie. Den snabba återhämtningen för aktien är sannolikt ett rekord för ett stort börsbolag i Sverige (Large Cap). Mårder ställde sedan frågor om råvarukostnader och valutaeffekter. Hur agerar/resonerar bolaget kring exempelvis stålpriset och hur är synen kring att säkra upp (hedge)?
Hans Stråberg svarade blad annat att råvarumarknaden är volatil (svängig) och oförutsägbar. I värsta fall kan råvarukostnaden öka med kring 1 miljard kronor i år. Electrolux förhandlar ständigt med leverantörer, och tack vare bolagsstorleken är förhandlingssituationen stark. Att säkra upp (hedge) i råvaror förskjuter egentligen bara effekten framåt och det är därför också viktigt att arbeta med att byta ut material, vilket bolaget ständigt utvärderar.
När det gäller att säkra sig för negativa valutaeffekter påpekade Hans Stråberg att bolaget hanterar många valutor och det i sig brukar fungera som en naturlig hedge. Men under 2009 var den negativa valutaeffekten cirka 0,5 miljarder kronor, och mycket berodde på att den brasilianska realen, euron och brittiska pundet ”gick emot bolaget”. Enligt Stråberg valutasäkrar Electrolux normalt 6–9 månader i taget.
Günther Mårder, som var nöjd med svaren, gav ett stort tack till ledningen för fjolårets mycket positiva utveckling, och han hoppades att utvecklingen försätter i år. Stråberg höll med.
Även Folksams representant, Carina Lundberg Markow, ställde frågor – och då om hållbarhet (produkters efterlevandekontroll och försäljning/marknadsföring av miljövänliga produkter). Hans Stråberg underströk att detta är ett viktigt område som bolaget arbetar aktivt med, bland annat utbildning och revision.
Aktieägaren, förbundsmedlemmen och tillika riksdagsledamoten Christopher Ödmann (MP) var inne på samma område (efter att ha berömt bolagets miljöarbete) – hur resonerar bolaget efter de mindre lyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn? Stråberg berättade att han var på plats och att frågorna trots allt lyfts upp på agendan på allvar. Electrolux fortsätter sitt arbete med att nå sina ambitiösa mål. Marcus Wallenberg sade att ambitionerna ökat under de senaste åren. Stråberg tog upp exemplet med att deras diskmaskiner använder en bråkdel så mycket vatten som handdiskning normalt förbrukar.
Utöver detta ställdes inga fler frågor, vilket följer trenden på årets inledande stämmosäsong – i alla fall när det gäller stora bolag. Dessutom verkade det även vara färre närvarande aktieägare jämfört med det fjolåret. Kanske den dämpade oron för finanskrisens påverkningar spelar roll?
Bo och Kerstin Bernergård sade att Electrolux har varit en bra aktie genom åren. Utdelningen av Husqvarna nämndes. Kerstin sitter i ledningsgruppen i förbundets lokalavdelning i Spånga.
Valberedning och styrelseval
Både Marcus Wallenberg (ordförande) och Peggy Bruzelius (vice ordförande) har deltagit i valberedningsarbetet. Det är rätt ovanligt. Koden för bolagsstyrning säger nämligen att styrelseledamöter kan ingå i valberedningen, men ska inte utgöra en majoritet av valberedningens ledamöter. Styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot ska inte vara valberedningens ordförande. Om mer än en styrelseledamot ingår i valberedningen får högst en av dem vara beroende i förhållande till bolagets större aktieägare. Bruzelius anses vara oberoende ledamot av styrelsen.
Peggy Bruzelius är för övrigt en kvoteringsmotståndare samtidigt som Wallenbergsfären på senare tid har gjort sig känd som den mest ”kvinnovänliga” avseende rekryteringen till styrelserna. Denna linje följdes upp när bolagsstämman valde in nominerade Lorna Davis som ny styrelseledamot. Hon är sedan 2007 VD för Kraft Foods China. Kraft är världens näst största livsmedelskoncern. Davis, som är australisk medborgare, har tidigare innehaft flera ledande befattningar inom livsmedelsindustrin. Hon stärker styrelsens kompetens kring den så viktiga asiatiska marknaden. När kallelsen skickades ut fanns inte nomineringen av Davis med, det blev ett senare tillägg.
Åter utdelning
Den fastställda utdelningen på 4 kronor är lägre (procent av eget kapital) än tidigare år. För två år sedan var den 4,25 kronor, men i fjol var det som sagt ingen utdelning alls. Förutom det förbättrade resultatet har det operativa kassaflödet förbättrats avsevärt jämfört med i fjol. Aktiespararna motsatte sig därför inte utdelningen, som motsvarar 30 procent av årsresultatet (exklusive jämförelsestörande poster) och är i linje med koncernens målsättning.
Tamara Engelbrecht, aktieägare sedan många år, menar att Electrolux är ett strålande företag med en duktig VD från Småland. Hon kommer själv från Småland.
Frågor kring chefsersättningar
Ledningen har förutom en fast och konkurrenskraftig ”grundlön” chans till rörliga ersättningar utifrån förutbestämda mål och tak. Av den totala ersättningen bedöms fördelningen över tid bli 50 procent fast lön, 25 procent kortsiktiga rörliga ersättningar och 25 procent från långsiktiga aktieprogram.
Electrolux är ett exempel på bolag som mäter resultat på långa perioder (3 år) som grund för långsiktiga incitament (aktieprogram, LTI). Speciellt är även den stora hävstång som det potentiella rörliga utfallet kan bli. Dock krävs att vinst/aktie ökar med minst 5 procent per år och deltagaren måste själv köpa egna aktier (minst 10 procent av totalbeloppet).
Trots det goda resultatet 2009 utfaller emellertid inte LTI-programmet ut för inkomståret 2009 på grund av att de dåliga 2008. Däremot får ledningsgruppen (exklusive VD) dela på 10 miljoner kronor i rörlig lön. Beloppet för rörlig lön som betalades ut 2009 för ledande befattningshavare var cirka 15 miljoner kronor. Därtill betalades 30 miljoner kronor ut i rörlig lön 2009 som var relaterat till 2008. De fasta lönerna frystes i fjol för VD och andra personer i ledningsgruppen.
Günther Mårder framförde att det när det gäller ersättningsprogram alltid är bra att fokusera på tillväxt och lönsamhet, och informationen kring ersättningsprogrammen har varit bra. Men Mårder anser att det kanske inte är ett konsekvent (”stringent”) styrsystem eftersom aktieprogrammets löptid är över tre år (enligt ovan).
Han frågade om Marcus Wallenberg var nöjd med att kortsiktiga rörliga ersättningar betalas ut samtidigt som det inte blir någon bra utdelning (förmodligen) på de mer långsiktiga aktieprogrammen trots kraftiga vändningen 2009 (på grund av krisen 2008). Wallenberg betonade att ersättningen får ses som ett väl balanserat paket med tre komponenter, och där kontant ersättning får ses som ett komplement till den fasta lönen. Bra insatser måste belönas, och under 2009 ”räddades resultatet”. Dessutom bedöms det mer långsiktiga aktieprogrammet stärka aktieägarnas och bolagets gemensamma intressen på lång sikt.
Günther Mårder sade att han kunde se helheten. Han framförde att ledningen för Electrolux även bör försöka se på konkurrenterna när det kommer till ersättningsprogram, även om det kan vara svårt att slå fast jämförelsetal. Mårder betonade att bra prestationer ska belönas, men han bjöd samtidigt in huvudägaren till diskussion om kortsiktiga och kontanta rörliga ersättningar. Marcus Wallenberg sade att han gärna för den diskussionen, och han anser att vinst/aktie är en bra metod men det tittas även på andra mått. Wallenberg underströk också att det förs en ständig dialog med de större aktieägarna gällande ersättningar.
På slutet av bolagsstämman sade Marcus Wallenberg att det har varit ett händelserikt år. Han berömde åter VD:n, men nu även alla anställda. Bolaget anses ha tagit stora kliv framåt, men att det inte går att slappna av – något som han bad aktieägarna föra till protokollet. Sedan blev det applåder, innan det vankades en lättare förtäring …