Direkt till innehållet ?

En Saabkrasch slår inte så hårt

Saab Automobile har länge haft lönsamhetsproblem, och nu ska kapitaltillskott från Kina rädda bolaget. Många av dem som svarade på Aktiespararnas webbfråga tror inte att en eventuell konkurs för bolaget skulle drabba Sverige hårt.

Svenska Aeroplan Aktiebolaget (Saab) startade biltillverkning 1947, i Linköping. 1990 var tillverkningen flyttad till Trollhättan och bolaget hette nu Saab Automobile AB, som då köptes upp gemensamt av investmentbolaget Investor AB och amerikanska General Motors (GM). År 2000 sålde Investor sin hälft till GM. Mellan 1990 och 2010 ackumulerade Saab tiotals miljarder i förluster för GM.

Finanskrisen 2008/2009 skapade stora problem för GM och Saab Automobile. GM beslutade att lägga ned Saab, men i början av 2010 såldes bolaget av GM till den nederländska sportbilstillverkaren Spyker Cars.

Under våren 2011 drabbades den nya biltillverkaren av akut brist på rörelsekapital, vilket har stoppat leveranser ifrån underleverantörer och som i sin tur medfört att produktionen legat nere under en längre tid. Bolagets ursprungliga affärsplan har inte uppnåtts (för få sålda bilar).

Saabledningen, med den karismatiske Victor Muller i spetsen, har den senaste tiden jagat efter nytt riskkapital, bland annat hos kinesiska billtillverkare. Den 3 maj meddelade Saab att en överenskommelse träffats med kinesiska Hawtai Motor Group om ett strategiskt partnerskap, som ger den skuldsatta billtillverkaren 150 miljoner euro, om affären godkänns. Hawtai ska investera 120 miljoner euro i Spyker Cars som ska ge det kinesiska bolaget maximalt 29,9 procent av aktierna. Resterande 30 miljoner euro är konvertibla lån som löper på sex månader.

Men om nu Saab Automobile snart skulle försättas i konkurs skulle de omedelbara effekterna på samhällsekonomin, enligt ekonomen Bengt Roström vid Nordea, bli att runt 8 250 personer förlorar sina jobb. Det rör sig om 3 350 anställda vid bilföretaget och 4 900 personer i andra företag. Om Saabs tillverkning upphör skulle produktionsbortfallet, enligt Roström, motsvara cirka 1 procent av Sveriges industriproduktion, vilket kortsiktigt skulle innebära ett BNP-bortfall på ungefär 0,2 procent – eller 5,35 miljarder kronor, alltså lite mer än 500 kronor per svensk.

Webbfrågan: Skulle en eventuell konkurs för Saab Automobile drabba Sverige hårt?
47 procent
av dem som röstade på webbfrågan (2–9 maj) anser inte att en Saab-krasch skulle drabba Sverige hårt, för biltillverkaren Saab har gått dåligt i årtionden. Varför ska detta förlustbolag prioriteras/subventioneras i olika sammanhang?

30 procent tror, däremot, att en Saab-nedläggning skulle vara ett hårt slag mot landet, för Sverige skulle förlora tusentals jobb, industrikompetens och i anseende.

21 procent är osäkra. En Saab-död skulle vara ett hårt slag på kort sikt, men på lite längre sikt är det mera osäkert.

2 procent vet inte.

Totalt 372 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om hur viktiga aktieutdelningar är för privatekonomin) hittar du här.

Få ville investera i Saab
75 procent av dem som röstade på webbfråga mellan den 23 februari och 2 mars 2009 skulle ”aldrig i livet” vara beredda att satsa riskkapital i ett självständigt Saab Automobile, för bolaget ansågs vara dödsdömt. 14 procent svarade emellertid ”Ja, absolut”. De ansåg att bolaget hade svartmålats i alltför hög grad. 11 procent skulle kanske investera i Saab, men bara om staten gick in som stor delägare.

Fler trodde på Volvo PV
56 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 2 och 9 november 2009 var då absolut beredda att satsa riskkapital i ett självständigt Volvo Personvagnar. Bolaget ansågs vara i betydligt bättre skick än Saab Automobile. 30 procent skulle kanske investera i Volvo PV, men bara om stora institutioner eller staten går in som huvudägare. 14 procent skulle aldrig i livet vara beredda att satsa i bolaget, som anses vara dödsdömt på lite längre sikt.

Många trodde på fordonsindustrin
45 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 21 och 28 september 2009 trodde då att det kanske finns en framtid för Sveriges fordonsindustri, och då med fokus på forskning och utveckling, inte produktion. 31 procent trodde på den svenska fordonsindustrin, och Sveriges industribredd ansågs ge konkurrensfördelar på lång sikt. 24 procent röstade nej, för Asien och andra tillväxtmarknader spåddes ta över alltmer.

Relaterade länkar
”Saab och Volvo slår rekord”
(Aktiespararna, 2009-11-10)
”Än finns det tro på fordonsindustrin”
(Aktiespararna, 2009-09-29)
”Varför stötta något som få vill ha”
(Aktiespararna, 2009-03-03)