Direkt till innehållet ?

Enskilda aktieägare diskas
från inflytande

Samtidigt som aktiefondsparandet har ökat markant det senaste året minskar det enskilda aktieägandet. Denna utveckling är oroande, vilket gör det allt mer angeläget för regeringen att se över kapitalbeskattningen. Enskilda aktie-ägare bidrar till näringslivets riskkapitalförsörjning och utgör en motvikt till det ökande institutionella ägandet.

I oktober nettosparade svenskarna drygt 17 miljarder kronor i fonder, vilket är det största nettoinflödet hittills under en enskild månad. Nettoinsättningarna i aktiefonder hamnade på 12 miljarder kronor. Oktober var elfte månaden i rad med nettoinflöden i aktiefonder liksom till fonder totalt.

I slutet av september uppgick antalet unika ägare i svenska börsbolag till 2,2 miljoner, enligt ny statistik från Euroclear. Tappet från slutet av juni i år var omkring 5 000. Privatpersoners andel av det totala börsvärdet har sjunkit från 15,6 procent sista mars i år till 14,7 procent i dag.
Det finns framför allt två orsaker till att det enskilda aktieägandet har svårt för att göra sig gällande:

  • Aktiespararnas årliga skatteundersökning visar att de svenska spararna betalar mer än tre gånger så mycket i kapitalskatt som övriga invånare i EU och OECD. Följden av dagens skatteregler, med hög beskattning och svårig-heter att deklarera affärerna, är att Sverige inte värdesätter det enskilda aktieägandet, som andra EU-länder gör, samtidigt som enskilt aktieägande missgynnas i förhållande till andra sparformer.
  • Finansbranschen har fått det svårare att tjäna pengar på aktiehandeln, bland annat tack vare Aktiespararnas opinionsarbete och förbundets prispressare, Aktieinvest. Intresset för att handla och investera i aktierelaterade värdepapper ökar däremot, men med olika fonder och strukturerade produkter står inte privatpersonerna som ägare. Framför allt kommer börshandlade fonder att öka i popularitet och säkert stå för majoriteten av börsens omsättning i de stora bolagen om 5–10 år. Så ser det ut i USA redan i dag.

Sverige har den i genomsnitt lägsta avgiften på aktiehandel i världen, mycket tack vare nätmäklarnas prispress. Detta har lett till att bankerna i stället marknadsför finansiella produkter kopplade till börsen för att kunna tjäna pengar på den privata aktiehandeln. Kurtaget är i dag så nedpressat att bankrådgivarna helst inte rekommenderar den enskilde investeraren att köpa aktier. I stället sätter de ihop en portfölj med strukturerade produkter och kompletterar med fonder, så att banken kan vara säker på årliga intäkter från förvaltningsavgifterna.

Bankernas avgifter vid aktieaffärer över Internet är i dag knappt 0,1 procent på den omsatta summan, dock med en minimiavgift på 69–99 kronor. Placeras pengarna i en fond i stället är den årliga förvaltningsavgiften runt 1,5 procent, och i en strukturerad produkt kan avgifterna vara ännu högre. Riskerna när bankerna styr över sina kunders placeringar till fonder eller andra färdiga produkter är att vi får en ytterligare förskjutning mot kollektivt ägande och ett ansiktslöst kapital. Detta gör att privatpersoner inte längre kan påverka bolagen; de enskilda ägarna diskvalificeras från ägarinflytande.

Även med kapitalförsäkringar tappar privatspararen ägarinflytandet genom att han/hon inte har rätt att rösta på bolagsstämmorna, eftersom försäkringsbolagen disponerar kapitalförsäkringarnas tillgångar – försäkringsbolag som kanske aldrig tar ställning och inte röstar för aktierna. Denna situation öppnar för så kallade aktivistfonder, som med en relativt liten andel av aktierna/rösterna kan bedriva större påverkan.

Vi har också genom åren sett många exempel på vad som kan hända i bolag som saknat starka ägare av kött och blod. Ett tydligt exempel var Skandia, där en USA-inspirerad bonuskultur tilläts gå över styr. Några starka ägare som satte stopp fanns inte, och grunden till att det kan hända är att ägarna är diffusa, svaga och oftast ansiktslösa. Här behövs det enskilda ägandet som motvikt.

Aktiespararna lade i maj fram ett förslag, kallat Allemanskonto, till regeringen. Förslaget råder dels bot på ägandeproblemet, dels minskar beskattningen vid aktiehandel och befriar spararna från deklarationskrånglet. Bollen ligger nu hos Finansdepartementet, och vi hoppas att när det i början av nästa år är färdigt med sin utredning av beskattningen på kapitalinkomster tar hänsyn till vårt förslag.

 

Kommentarer

  1. Erngisle2009-11-27 17.06

    Villkoren för oss aktieägare är OK,2stora problem ETT banker vill inte att vi äger direkt TVÅ kundskapen om aktier är låg på många håll,har mer än 10% av dom vuxna hyggliga kundskaper om aktier??