Aktiespararen nr 2

Ericssons utdelning debatteras i TV

IT- och telejätten Ericssons vinst och omsättning sjönk fjärde kvartalet 2009. Därtill fortsätter besparingarna, och nyligen blev det känt att en fabrik i Sverige läggs ned. Trots detta föreslås höjd utdelning. Aktiespararnas Åsa Wesshagen har diskuterat detta i SVT Aktuellt ...

Finansoron och lågkonjunkturen har även drabbat Ericsson. Bolagets resultat före skatt (exklusive engångsposter) för det fjärde kvartalet landade på 6,7 miljarder kronor, mot 8,7 miljarder för motsvarande kvartal 2008. Resultatet prickade in analytikernas genomsnittsförväntan. Positiva valutaeffekter var dock ganska stora.

Omsättningen under kvartalet blev 58,3 miljarder kronor (67,0), här var 60,1 miljarder kronor väntat. Det justerade kassaflödet var 13,6 miljarder kronor jämfört med 7,9 miljarder kronor ett år tidigare.

Ericsson ska göra ytterligare besparingar och höjer sitt sparmål till totalt 15–16 miljarder kronor. Nyligen blev det känt att fabriken i Gävle, som tillverkar utgående system, läggs ned.

Ericssons styrelse föreslår dessutom att vårens bolagsstämma ska säga ja till en höjning av utdelningen till 2 kronor per aktie – upp med 15 öre från förra året. Det blir 400 miljoner kronor mer än i fjol eller en total utdelning på cirka 6,4 miljarder kronor.

– Det är viktigt att aktieägarna som stått vid vår sida en längre tid också får sin del. De har ju haft det tufft på grund av den makroekonomiska situationen. Vi har också stärkt vår finansiella position rätt bra under de senaste två åren. Nu ökar vi aktieutdelningen med 7–8 procent jämfört med förra året. Men det är fortfarande en bra bit kvar till de stora utdelningarna vi gjorde 2005–2006, säger Ericssons nytillträdde VD, Hans Vestberg, till E24.

Aktiespararnas Åsa Wesshagen, analytiker och ansvarig för bolagsbevakning, deltog i SVT Aktuellt den 25 januari (se inslaget här) och diskuterade utdelningshöjningen.

Per Bardh, LO:s avtalssekreterare, är kritisk till att höja utdelningen med tanke på att Ericsson ska fortsätta med besparingarna. Han anser att höjningen är provocerande.

– Aktiespararna tycker inte det, utan vi tycker att det är rimligt. Vi anser att Ericsson måste vara en attraktiv placering för att kunna överleva långsiktigt, säger Åsa Wesshagen.

Per Bardh anser att höjningen är ett hån mot de före detta anställda. I SVT-inslaget hade Hans Vestberg strax innan sagt att Ericsson har olika intressenter, som anställda, ägare och kunder, att ta hänsyn till.

– Ericsson behöver både arbetskraft och kapital. Har man för mycket av det ena eller det båda då blir bolaget olönsamt, och det är farligt långsiktigt i ett konkurrensperspektiv. Det här är en konkurrensfråga och en långsiktig överlevnadsfråga. Man måste kunna attrahera riskvilligt kapital, säger Åsa Wesshagen.

På frågan om vilka som skulle vilja satsa riskkapital om man inte får vinst/utdelning svarar Per Bardh att utdelningen inte ska sänkas till noll, men att det är höjningen som inte är rimlig i dagsläget.

”Konkurrensfördel”
– I fjol sänkte man (Ericsson) utdelningen och då var aktieägarna missnöjda med det. Ericsson behöver nöjda ägare för tid till en annan kommer bolaget behöva kapital och då är det en konkurrensfördel att ha aktiemarknaden med sig i ryggen. Man behöver den finansieringen helt enkelt, säger Wesshagen.

SVT: Vad skulle hända om det inte blir en höjd utdelning?

– Det här är en viktig signal långsiktigt – att Ericsson kan ge den här kompensationen till sina aktieägare. Det är ränta på ett lån som aktieägarna gett bolaget. 2002 räddade aktieägarna bolaget. Hade man inte gått in då – hade aktieägarna inte räddat bolaget – hade ingen över huvud taget arbetat på Ericsson i dag, påpekar Åsa Wesshagen.

Det lyftes fram att fackförbund faktiskt äger aktier i Ericsson. Per Bardh medgav att det är en knepig situation, men att fackförbund ska fortsätta att vara ägare för att trygga pensionerna på lång sikt. Utdelningshöjningen anses dock skicka ut en konstig signal när anställda sägs upp.

”Politisk fråga”
– Även som aktieägare kan man ju leva sig in i situationen – att bli ställd utan arbete. Vi aktieägare kan emellertid ganska tydligt se att man med en knapptryckning kan flytta kapital från ett ställe till ett annat. Arbetskraften är inte lika snabbrörlig. Det här är något vi ska adressera våra politiker. Arbetsmarknaden måste kunna hantera sådana här omställningar för enskilda individer. Det här är en politisk fråga, som det ställs krav på när konkurrensen är så pass hård som den är, säger Åsa Wesshagen.