I den svenska stabilitetsplanen, som är tänkt att säkerställa stabiliteten i det finansiella systemet, står det bland annat att kreditinstitut som tar emot stöd från staten ska ingå avtal om att begränsa ersättningar till ledande befattningshavare. Detta anser Aktiespararna är väldigt bra. Dessutom uppmanar bland andra finansminister Anders Borg bankerna att strama åt utdelningarna.
Nu visar en granskning att Nordea, där svenska staten är överlägset störst ägare (20 procent), har de mest generösa lönerna och bonusarna till de högsta cheferna i de fyra storbankerna.
Exempel: Nordeas VD, Christian Clausen, har en dubbelt så hög lön och bonus som VD:n på Swedbank. Dessutom är grundlönen cirka fyra miljoner hög¬re än för SEB:s VD. Därutöver hade Nordea pensionskostnader för dess VD på närmare tio miljoner kronor förra året. Nordeas chefer deltar även i ett aktieoptionsprogram.
Mats Odell säger att Nordeas ersättningssystem är en fråga för styrelsen.
SEB:s koncernchef, Annika Falkengren, fick 2007 en grundlön på 7 miljoner kronor, och bonusen ökade från 2,8 till 4 miljoner kronor. Totalt taxerades hon för 24,5 miljoner kronor 2007, vilket gör henne till en av Sveriges bäst betalda börs-VD:ar. Inga direktörer på Handelsbanken, som den 22 oktober för övrigt presenterade en bättre kvartalsvinst än väntat, har någon bonus – i stället höga grundlöner.
Handelsbanken överväger också som enda av de fyra storbankerna att inte skriva några avtal om statliga garantier (mot en viss avgift) för sin upplåning (garantiprogrammet är en del av stabilitetsplanen). Det kan bero på att Handelsbanken förmodligen kommer att få betala mest på grund av att den har högst marknads¬andel av de fyra storbankerna.
Från Storbritannien rapporteras det att den stora brittiska banken Lloyds TBS’ VD, Eric Daniels, ska ha utlovat bonusar till sin personal även i år, och detta trots att banken under den pågående kreditkrisen tillförts cirka 70 miljarder kronor av de brittiska skattebetalarna.
Bonus- och incitamentssystem måste debatteras
I finanskrisens spår höjs nu röster om att storbolagens bonus- och incitamentssystem måste ses över. Många tycker att dessa fördjupat och/eller orsakat nuvarande finanskris genom att ett högt kortsiktigt risktagande premierats. Aktiespararna, som länge har kämpat för att ändra ersättningsprogrammens utformning, välkomnar debatten.
Även bland andra statsminister Fredrik Reinfeldt är kritisk. Statsministern säger att det höga risktagande och den girighet som präglat många av bonussystemen är oacceptabelt. Han tycker att denna tendens är mycket allvarlig.
Webbfråga om ersättningar
Hela 78,7 procent av dem som svarade på Aktiespararnas webbfråga (8–15 september) tycker inte att VD:ar för stora svenska noterade aktiebolag har rimliga ersättningar (inklusive löner, pensioner och eventuella incitamentsprogram), för VD:arna anses ofta tjäna alldeles för mycket i jämförelse med övriga anställda. 14,7 procent tycker att VD:ar för stora svenska notera bolag har rimliga ersättningar, och de har ofta lägre löner än sina utländska kollegor. 6,6 procent svarar ”kanske/vet ej”.
Former och nivåer
Aktiespararna ser positivt på breda incitamentsprogram där flertalet anställda erbjuds möjlighet att köpa eller tilldelas aktier i bolaget, och kräver att det ska finnas ett tak för hur stort utfallet av ett program får bli (från Ägarstyrningspolicyn).
Elisabeth Tandan, Aktiespararnas VD, skriver i en ledare i tidningen Aktiespararen (2008, 9) bland annat följande:
”… formen för ersättningsprogram är oerhört viktig. Vi ställer därför höga krav på de incitamentsprogram vi stödjer. Vi kräver klara prestationskrav, uppföljning samt förordar aktiebaserade program. Vi kämpar mot komplicerade och svårförståeliga program som är till mest för experterna …
… vi kan inte bortse ifrån nivån, den engagerar betydligt mer än formen. Därför kommer den breda debatten alltid att fokusera på nivån ... I globaliseringens kölvatten, då företagsledare jämför sig med globala branschaktörer i stället för med den lokala marknaden, kommer pressen på att höja ersättningsnivåerna därför bara att förstärkas ...”
”Bonusprogrammen ofta ogenomtänkta”
I en annan ledare i Aktiespararen (2008, 6/7) skriver Elisabeth Tandan till exempel följande om incitamentsprogram:
”… Ofta är de så komplicerade att de förstås enbart av experter ... Därför måste de förenklas och förtydligas samt bättre kommuniceras till både anställda och aktieägare … Det är förvånande att fler bolag inte utvärderar effekten av införda program eller att de fastställer klara mål för programmen då dessa presenteras … En ytterligare svaghet i presenterade program är att de är ogenomtänkta. Prestationskraven är ofta för låga, oklara eller opåverkbara … ”
Relaterade länkar
”Löne- och bonusfest i statens bank”
(DN, 2008-10-22)
”Handelsbanken över förväntan”
(DI, 2008-10-22)
”Stabilitetsplanen står bankerna dyrt”
(E24, 2008-10-22)
"Reinfeldt förtydligar: Bäst om alla banker är med"
(DI, 2008-10-22)
”Lloyds anställda kan få bonusar”
(SVT, 2008-10-21)
”Stabilitetsplan välkomnas”
(Aktiespararna, 2008-10-20)
"Förnyad kritik mot bonussystem”
(Aktiespararna, 2008-10-15)