”Euron är ett högriskprojekt”

Euroländerna har enats om att erbjuda krisdrabbade Grekland ett stort lånepaket för att rädda landets ekonomi och värna euron. En stor majoritet av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga tror att krisen för eurosamarbetet bara har börjat …

Förutom lånepaketet på 30 miljarder euro från euroländerna ska Internationella valutafonden (IMF) ställa upp med 15 miljarder euro. Den 23 april bad Greklands regering att EU:s och IMF:s räddningspaket ska aktiveras.

Grekland har lånat upp krediter (sålt obligationer) på världens kapitalmarknader, men till en mycket hög ränta. Detta eftersom landets kreditbetyg sänkts kraftigt och långivarna vill ha en mycket hög ”riskpremie”. Exempelvis har ränteskillnaderna mellan tyska och grekiska statsobligationer varit mycket stora under en lång tid.

Finansminister Anders Borg menar att Grekland nu visserligen garanteras lån men att landet ändå har en lång väg kvar. Borg tror att det kommer fler krav på det hårt skuldtyngda landet, som för ett par veckor sedan klubbade igenom ett nytt skattesystem i ett försök att tillföra staten mer pengar.

Den 22 april blev det känt att Greklands budgetunderskott var 13,6 procent av BNP under 2009. Det är högre än de 12,9 procent som den grekiska regeringen har angivit på senare tid. Dessutom kan underskottet komma att revideras upp ytterligare 0,3–0,5 procentenheter. Sverige var bäst i EU-klassen under 2009, eftersom det svenska underskottet bara var 0,5 procent av BNP. Flera andra EU- och euroländer brottas med betydligt högre budgetunderskott och statsskuld än Sverige.

Webbfrågan: Är krisen över för eurosamarbetet i och med lånepaketet på 30 miljarder euro till Grekland?
65,6 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (19–26 april) tror inte eurokrisen är över, vi är bara i början av krisen. Snart måste fler euroländer få hjälp.

27,9 procent är tveksamma, för Grekland måste fortfarande bevisa att landet snabbt kan göra stora besparingar.

6,5 procent tror att krisen är över, nu kan det bara bli bättre. Paketet lugnar aktie- och kapitalmarknaden.

Totalt 244 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om hur många aktieaffärer du brukar göra per år) hittar du här.

Delar av kommentarer skrivna av läsare i samband med omröstningen:
• ”Nja, frågan är väl om inte, såsom många kunniga ekonomer anser, europrojektet är dödfött.”
• ”Hur kunde man ge Grekland och andra PIIGS-länder medlemskap i en ekonomisk förening med så små styr- och sanktionsmöjligheter?”
• ”Europrojektet är sjösatt av politikerna och inte av ekonomer. Det är ett högriskprojekt, där vi nu ser konsekvenserna av en slapp och okontrollerad finanspolitik i flera länder. Grekland är så illa ute att det troligen inte klarar sig igenom. Men framöver kan det bli ännu jobbigare om inte det sker en rejäl finansiell uppstramning på flera håll.”
• ”Bilda en nordisk union med gemensam valuta, det hade varit bättre.”
• ”Jag tyckte gamla EFTA fungerade bättre, nu är det mest raka gurkor etcetera. Om vi tycker det här är illa undrar då hur tyskarna känner sig, som gav upp sin D-mark!”

PIIGS-krisen skakar om marknaden
De så kallade PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien) har skakat om värdepappersmarknaden de senaste månaderna. Dessa euroländer är mycket skuldsatta och underskotten växer snabbt efter att finanskrisen exploderat i slutet av 2008. Det är speciellt krisen i Grekland som ruskat om världens aktie- och kapitalmarknader.

Grekland har under några år (okänt hur många) manipulerat statistiken till EU över tillståndet i landets ekonomi. Landet är i stort sett bankrutt och behöver låna omkring 60–70 miljarder euro bara i år, och många stora lån löper snart ut. Det har även rapporterats om att grekiska privatsparare tog ut cirka 10 miljarder euro ur landets banker bara under februari och mars.

Krisen har minskat trovärdigheten för EU- och eurosamarbetet, och analytiker och placerare är rädda för att den ekonomiska återhämtningen kommer att bromsas in om krisen sprider sig från Grekland till övriga PIIGS-länder.

Om ett euroland ”kollapsar” (tvingas överge euron) riskerar hela eurosamarbetet att få mycket stora trovärdighetsproblem, och i förlängningen hela EU-samarbetet. I dag ingår 16 av EU:s 27 medlemsländer i ränte- och valutasamarbetet (EMU:s tredje steg, och Sverige är med i två av tre steg).

Inget flertal för ny omröstning
45 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 11 och 18 januari i år (före eurokrisen) ansåg då att det absolut var dags för en ny folkomröstning om euron i Sverige, och det tar även tid att införa euron om det blir ett ja. 39 procent tyckte däremot inte att det var dags för en ny omröstning, och folkomröstningsresultatet från 2003 måste respekteras några år till. 16 procent var tveksamma, för en ny grundlig utvärdering av eurons effekter måste göras – och först när finansoron är över. Totalt 1 012 svar registrerades i omröstningen.