Efter finanskrisen 2008/2009 lovade regeringen att ta krafttag mot bonusar och rörliga ersättningar, och nya riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare i statliga bolag presenterades.
Nu visar det sig årsredovisningar från bolag som SJ, Vattenfall och Telia Sonera på olika kreativa ansträngningar för att kringgå riktlinjernas syfte. Avslöjandet att Vattenfalls före detta VD felaktigt fick en fallskärm på 12 miljoner kronor har lett till att Riksenheten mot korruption inlett en förundersökning och oppositionen hotar med att KU-anmäla regeringen.
Näringsminister Maud Olofsson (C) menar att hon inte känt till avtalet, och finansmarknadsminister Peter Norman (M) säger att han i huvudsak anser att statens bolag följer riktlinjerna väldigt väl och att Vattenfall var ett undantag. Regeringen valde att att inte ge ordförande Lars Westerberg förnyat förtroende, och även personaldirektören Lars Gejrot fick lämna sitt jobb eftersom han hade varit med och arbetat fram fallskärmsavtalet.
Günther Mårder tror inte att regeringen kommer att sätta sig upp mot näringslivet i år som gjordes i fjol.
– Det som var tråkigt förra året var att det kändes som en del av en valkampanj när regeringen var ute och presenterade sina riktlinjer och sina krav på slopande av rörliga ersättningar. Jag tycker att det är uppenbart att staten agerar på ett helt annat sätt nu än vad man gjorde förra året. Lyssnar man på debatten har tjänstemännen på Finansdepartementet i väldigt liten grad varit ute och diskuterat ersättningsfrågorna och jag tror att det finns en direkt koppling till att det inte är valår, säger han till SvD
Aktiespararna är inte principiellt emot rörliga ersättningar (förutom till VD och finanschef) utan anser att de kan vara bra om bland annat prestationsprogrammen går att utvärdera och det finns tydliga tak.
Telia Sonera är en börsnoterad folkaktie och är därför av stort intresse för Aktiespararnas medlemmar. När statens representant drev igenom bonusstopp för koncernledningen på fjolårets stämma agerade regeringen som om man vore ensam ägare, enligt Günther Mårder.
– Staten hade visserligen en knapp majoritet på stämman men det berodde på att det stora kollektivet av småsparare inte var närvarande av praktiska skäl. Intresset hos varje enskild individ är begränsat men skulle du samla alla hundratusentals småaktieägare hade resultatet antagligen sett annorlunda ut, säger Günther.
Bonusstoppet ledde till att anställningsavtalen för koncernledning med VD Lars Nyberg i spetsen förhandlades om. I stället för bonusar får koncernledningen en fast summa motsvarande 30 procent av den fasta lönen, något som i årsredovisningen kallas ”övrig ersättning”.
Enligt Günther Mårder är Telia Sonera bara är ett flera bolag som sagt att rörliga ersättningar har avskaffats när de i själva verket ersatts av kraftiga höjningar av fasta löner.
– Det är tråkigt om man börjar snedvrida hela ersättningsmodellen och plockar ut det som egentligen ska vara en morot för extraordinära prestationer och bakar in det i någon form av fast ersättning, säger Günther.
Eftersom den fasta lönen är pensionsgrundande, vilket en bonus normalt sett inte är, kan slutnotan för bolaget också bli högre.
Ett annat exempel är delstatliga och börsnoterade SAS, där förra VD:n Mats Jansson krisåret 2009 sänkte sin årslön med 6 procent från 10 miljoner kronor till 9,4. Under sommaren 2010 meddelades att han under hösten skulle lämna VD-posten. I årsredovisningen för 2010 står det dock att de 600 000 kronorna som Jansson avstod 2009 hade han fått tillbaka. Lönen hade också ökat från 10 miljoner till 10,3 miljoner kronor. Utöver lönen 2010 fick Jansson också en uppsägningslön på 7,9 miljoner kronor, som betalades ut trots att han inte hade rätt till något avgångsvederlag eftersom han valt att själv säga upp sig.
Relaterad länk
”Fasta belopp de nya bonusarna”
(SvD, 2011-03-30)