En devalvering riskerar att öka de svenska bankernas kreditförluster i regionen på kort sikt. Dessutom har hundratusentals balter lån i utländsk valuta. Nu höjs emellertid röster för att devalveringar i de baltiska länderna måste till för att länderna snabbare ska kunna tas sig ur krisen. Konkurrenskraften ökar med lägre valutakurs, förutsatt att inflationen inte skenar.
Webbfrågan: När devalverar eller låter något av de krisdrabbade baltiska länderna sin valuta flyta fritt?
43 procent av dem som svarade på Aktiespararnas webbfråga (15–22 juni) tror inte att något av de baltiska länderna devalverar eller låter sin valuta flyta fritt. Länderna övergår så snart som möjligt till euron i stället.
22 procent tror dock att något av de baltiska länderna devalverar eller låter sin valuta flyta fritt under augusti eller september. 20 procent svarade juli och 10 procent tror i stället mellan oktober och december. Endast 5 procent tror att en första devalvering sker före den 1 juli.
Kommentarer skriven av läsare i samband med omröstningen:
• ”Jag litar på Aktiespararnas kloka läsare i frågan … Detta ger mig en bra vägledning om hur de svenska bankernas (Swedbank och SEB) kurser kommer att utvecklas framöver.”
Sveriges riksbank spår i årets första rapport om den finansiella stabiliteten att de svenska storbankernas kreditförluster ökar till totalt hela 170 miljarder kronor under 2009 och 2010. Enligt Riksbanken har storbankerna tillräckligt med kapital för att möta ännu större förluster.
Omkring 40 procent av kreditförlusterna under 2009 och 2010 bedöms härröra till bankverksamheterna i Baltikum och övriga Östeuropa. De svenska storbankerna har lånat ut cirka 500 miljarder kronor i de baltiska länderna, och det är SEB och Swedbank som varit mest aktiva.
Baltikum upplever alltså en gigantisk kris, och ländernas bruttonationalprodukt (BNP) har rasat cirka 15–20 procent jämfört med förra året. Låne- och konsumtionsbubblan sprack för cirka två år sedan, men accelererade på allvar först under 2008. Stora nedskärningar i statsbudgetarna har varit nödvändiga och dessutom sänks lönerna.
Av de baltiska länderna bedöms Lettland ha störst problem. EU, med den svenska regeringen i spetsen, har bland annat deltagit i Internationella Valutafondens (IMF) lånepaket till Lettland, och miljarder har lånats ut med krav på att just stora nedskärningar ska göras samt att valutan fortfarande ska vara låst/fast mot euron. Låsningen är linje med ländernas strävan att ingå i eurosamarbetet. Lettlands regering har flera gånger betonat att devalvering inte är ett alternativ. Stora delar av valutareserven har gått åt till att stödköpa landets valuta laten.
Även Estlands och Litauens premiärministrar har sagt att en baltisk valutadevalvering inte finns på kartan. Nya nödvändiga krislån från IMF hägrar nämligen, men först måste nya besparingspaket klubbas igenom – och devalvering ”får inte göras”.
Totalt 205 svar registrerades, och nästa webbfråga (om Koenigsegg och Saab Automobile) hittar du här.