Direkt till innehållet ?

”Elmarknaden fungerar inte”

Elpriserna i Sverige är höga, jämfört med flera konkurrentländer. En del skyller på skatter, medan andra anser att konkurrensen är dålig. En majoritet av dem som svarade på Aktiespararnas webbfråga tycker att elpriset ska regleras …

Precis som vintern 2009/2011 blev det riktigt kallt även denna vinter, och precis som under förra året har kapacitetsutnyttjandet i kärnkraftverken varit låg på grund av utdragna underhållsprojekt. Detta i kombination med bland annat låga vattenmagasin vid vattenkraftverken har drivit upp elpriserna.

Enligt en undersökning, gjord av Villaägarna, betalar den svenske villaägaren 21 000 kronor (exklusive nätavgift) om året för sin el, medan finländaren ”bara” behöver lägga ut 12 554 kronor. En norsk husägare betalar 19 000 kronor. Villaägarna hävdar att den dyra svenska elen beror på de svenska skatterna på elen, eftersom priserna på den nordiska kraftbörsen Nordpool är lika höga oavsett i vilket land du bor.

– Vi har en fantastisk bra elproduktion i Sverige med både vattenkraft och kärnkraft ... Ändå betalade vi förra året 30 procent högre pris i Sverige jämfört med Europa. Då är det ju något som är helt galet på marknaden, säger Jan Johansson, VD för det stora hygienprodukt- och pappersbolaget SCA, till SVT.

SCA-VD:n tror att detta beror på att det finns för få aktörer som sitter både på vattenkraften och kärnkraften och dessutom nätet. Johansson menar det gör att elbolaget kan ha en påverkan på marknaden som är svår för kunderna att förutse. Jan Johansson, som anser att elmarknaden har kollapsat, tycker att det behövs en riktigt bra analys av elmarknaden, att regering och riksdag tillsätter en utredning.

Näringsminister Maud Olofsson (C) säger att både beskattningen och prissättningen på elmarknaden ska ses över. Hon kan själv tänka sig en skatteväxling mellan elproducenter och konsumenter.

Webbfrågan: De stora elbolagen i Sverige (E.ON, Fortum och Vattenfall) tjänar storkovan, speciellt i vinterkylan. Är det dags för politisk prisreglering?

68,8 procent av dem som röstade på webbfrågan (7–14 mars) anser att elpriset ska regleras, ockerpriserna på el skadar svensk konkurrenskraft.

17,0 procent är osäkra, men oligopolmarknaden måste ses över snarast. 13,7 procent menar att planekonomi aldrig har fungerat i längden. Sänk elskatten i stället. 0,5 procent vet inte.

Totalt 892 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om Socialdemokraternas blivande ledare lyfter partiet) hittar du här.

Delar av kommentarer skrivna i samband med den senaste omröstningen:

• ”Elmarknaden fungerar inte. Det är i praktiken en monopolmarknad, där konsumenten/kunden inte har några reella val. De stora elbolagen tjänar storkovan på kundernas bekostnad. När ska Maud Olofsson och regeringen vakna? Om den här utvecklingen får fortsätta får svensk industri slå igen och vanliga människor blir skinnade in på bara kroppen!”
• ”Det är de av oss valda politikerna som drabbats av Europaeuforin och ger bort våra (Sveriges) konkurrensfördelar gentemot övriga Europa för att 'uppnå en gemensam marknad'. Till råga på eländet så dubbelbeskattas slutkonsumenten med moms på elskatten. Ingen politiker finner detta anmärkningsvärt! Det är skrämmande. Vi ska på område efter område vara först med att höja våra kostnader med skatter och andra pålagor så att vi utmanövrerar oss själva på den internationella marknaden. Se på lantbrukarnas situation där inte produktionskostnaderna kan täckas utan bidrag. Vår basindustri är hotad och våra politiker förstår inte varför!”
• ”Det har blivit för sent med politisk reglering. Elmarknaden är inte längre en svensk angelägenhet då elnät byggs ihop med övriga länder och vi har skapat gemensamma elbörser samtidigt som våra politiker vill behålla höga vinster i Vattenfall, som kan beskattas. Den gamla prisoptimeringen, så som den fungerade före avregleringen, går heller inte att gå tillbaka till. Avregleringen har kollapsat på grund av att det inte finns aktörer som vågar investera i ny kraftproduktion – vi har en obalans med för få elproducenter som t.o.m. jublar när elproduktion från kärnkraften faller bort för då höjs elpriset. Ett sätt att försöka komma till rätta med obalansen är att se över oligopolmarknaden …
• ”Elmarknaden fungerar som det är tänkt att den ska fungera. Frågan är utredd och utredd, så fler utredningar tarvas icke! Labana har rätt i att det som krävs är investeringar för att möta höga elpriser i Sverige. Ytterligare utbyggnad av överföringskapacitet inom Norden skulle kunna dämpa höga momentana priser.”
• ”Nationalisera samtliga nät och transformatorstationer. Låt sedan energileverantörerna konkurrera fritt tills Energimyndigheten kommer på dem med mygel och kartellbildningar. Näten har vi redan betalt flera gånger om.”
• ”Jan Johansson kan ju inte hjälpa't, men varför i all sin dar sålde SCA sina kraftverk? Och ännu värre – varför lade man ner två fungerande och välbelägna kärnreaktorer?
• ”Det system vi har på elmarknaden beror ju på ett antal beslut eller brist på beslut som våra politiker har tagit och att vi har en myndighet, Elmarknadsinspektionen, som inte bevakar det här och i god tid talar om för politikerna att det krävs åtgärder. När Maud O. vaknar är det lite väl sent (det tog ju många år för henne att fatta att vi behöver ny kärnkraft) hon verkar ju inte fatta att det har gått snett på vår elmarknad. Och varför subventionera vindkraften som i grunden är olönsam, (om vi inte behåller se höga elpriserna som vi har just nu)och endast kan bli ett litet komplement till Sveriges elproduktion.”
• ”… Kan någon förklara varför priset på el skall avgöras av det högsta priset per kW på elbörsen som gäller i hela Europa. Vi i Sverige kan väl ha ett eget marknadspris då inget annat land kan tjuvkoppla in sig på vårt nät för att utnyttja vår gynnsammare elproduktionsmix av vatten och kärnkraft …”
• ”Frågan är inte att reglera eller inte reglera elmarknaden. Allt är inte bara svart eller vitt. Det system som används nu för elprissättning är ologiskt, orättvist och helt fel ... Det finns mycket att göra utan att behöva diskutera reglering och antyda till planekonomi! Det är ett hån mot de som reagerar mot detta skurkaktiga systemet.”
• … den straffavgift i form av utsläppsrätter som den lilla delen fossil energi belastas med även belastar det totala elpriset …”
• ”De företag som klagar nu har tidigare sålt sin vattenkraft. Dessutom har de slutat producera el från sitt avfall, utan säljer det till oljebolag, som gör biodiesel …”
• ”… Företagsledare gillar inte nödvändigtvis kapitalism. Speciellt inte när inköpspriserna är höga eller det krisar med att rulla lånen, som i finanskrisen. Svenska konsumenten vill också ha billig el så man kan köra handdukstorken och bastuaggregatet för fullt mitt i smällkalla vintern … Planekonomin är en lättnad att fly till på kort sikt men kapsejsar på längre sikt …”
• ”Elmarknaden fungerar precis enligt reglerna som sattes upp inför omregleringen ... Vad man kan fundera över är om inte effektiviteten i prisövervakningen av nätavgifter kan bli bättre. Näten är nämligen verkliga monopol och alla nätägare har samma intresse.”
• ”… Eftersom det är en monopolmarknad och jag som kund inte kan välja annat mellan pest eller kolera är jag, som konsument, den store förloraren! Fullständigt ohållbart! En reglering av marknaden är absolut nödvändigt!”

 
 

Kommentarer

  1. Jonny D2011-03-15 11.25

    Jag läste att Fortum tjänar 3,6 mil/år per anställd efter bonusutbetaningar. Då måste det vara nödvändigt att återinföra regleringssystem igen. Före avregleringen hade Svensk Industri billig el och hushållen klarade betala elräkningarna utan avbetalningsplan. Då fanns konkurenskraft och köpstyrka.
    • särö2011-03-15 17.10

      Det talas bara om Elmarknaden. Det borde vara ENERGIMARKNADEN, och då innefattas även tex naturgas som också helt saknar konkurrens - trots att den marknaden "avreglerades" för några år sedan i syfte att få jämförbar konkurrens som elmarknaden. Läste fö idag att naturgasanvändning ökar kraftig även i industrin.
      • Björn Dahlroth2011-03-16 12.08

        Sanningen om själva elmarknaden är att den fungerar precis enligt reglerna som var uttänkta och som marknade med prisstyrande börser också fungerar. Det styrande priset dvs priset på kraftbörsen sätts av balans mellan tillgång och efterfrågan och följer marginalkostnaden för den dyraste kraftproduktionen i det europeiska kraftsystemet som för varje tillfälle behövs för att täcka efterfrågan. Numer tillhör vi i hög grad deteuropeiska kraftsystemet. Prisnivån sätts alltså av den fossilbränslebaserad kondenskraften som huvdsakligen bränner kol och en del olja. På detta tillkommer lite grand inverkan (+ vid import och - vid export) av kostnad för internationell transmissions samt skatter. Detta var förutsägbart från början av dem som hade lite insikt i kraftsystem och hur oreglerade marknader fungerar. Det gäller för praktiskt taget alla sorts råvaror som konsumeras. Att priset inte sjunkit beror på att man inte bygger ny kraftproduktion i vare sig Sverige eller övriga Europa och med tillräckligt låg marginalkostnad och i tillräcklig omfattning för att det skall ha betydelse. Fossilkraft kommer inte att bli billigare pga nödvändig växthuseffektpolitik och att fasa ut kolkondes ur Europas kraftsystem och ersätta den med annat i tillräcklig grad för att den inte lägre skall bli prisstyrande kommer att att ta mycket lång tid. Naturgas är både billigare att bygga och driva men hamnar därför inte på prismarginalen förän det mesta av kolet (och oljan)är utfasat och blir inte starkt styrande för börspriser på elkraft. Alternativet i Sverige är att kapa utlandsförbindelser och att bygga egen ny och billigare kraft. Går det?! Den återstående vattenkraftpotentialen får t ex inte byggas ut. Den nya kraftproduktionen måste ha lägre rörlig kostnad för att sänka börsprisnivån och dessutom måste de fasta kostnaderna långsiktigt kunna täckas.
        Elkraft kommer inte att bli billigare att producera i framtiden och priset kimmer att vara tämligen högt även om skatterna minskas.
        Att de som redan äger billig baskraft tjänar en massa pengar kan bara undvikas på ett sätt och det sänker inte konsumentpriset.
        Innan omregleringen hade Sverige minbdre transmissionseffekt till Europa och elpriset till konsument var i pincip reglerat av att staten hade ett begränsat avkastningskrav på prisledaren Vattenfall. Begränsning i avkastningskrav fanns också på den helkommunala och mycket kapitalintensiva fjärrvärmen genom självkostnadsprincipen som samtidig med med omregleringen av elmarknaden togsbort och ersattes med krav på marknadsmässig kapitalavkastning.
        Någon återvändå finns knappast för energin. Var beredd på att den i framtiden istället kan bli ännu dyrare. Lite mer avlägset kanske 2 kr/kWh för elektriciten och 20 kr/l för drivmedel.
        Björn Dahlroth