”Krävs en aggressiv marknadsföring”

Intresset för så kallade börshandlade fonder, ETF:er, ökar kraftigt i Sverige, både när det gäller antalet produkter och omsättning. Riskerna kan dock vara mycket stora eftersom många ETF:er har en stor hävstång. Den hårda marknadsföringen kritiseras nu.

Under november i fjol kunde man handla i omkring 170 olika certifikat på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm). Populärast var olika Bull- och Bear-certifikat (normalt börshandlade fonder, ETF:er), som ger exponering mot till exempel index, börsens sektorer och råvaror.

Günther Mårder, Aktiespararnas VD, ser positivt på det ökade utbudet av instrument, för det underlättar för den som vill spekulera i olika, tidigare svårtillgängliga, tillgångsslag. I Dagens Industri, DI, varnade Günther dock i november för oklara avgiftsstrukturer och risken då belåning används för att skapa hävstång.

Exempel: ETF:en Xact Bull går upp cirka 1,5 procent om börsen stiger 1 procent, samtidigt som fonden går ned med omkring 1,5 procent om börsen faller 1 procent. Xact Bear är motsatsen till Xact Bull och har en negativ hävstång på 1,5 gånger.

Henrik Norén, VD för Handelsbankens dotterbolag Xact Fonder som i dag är i störst på marknaden för börshandlade fonder i Sverige, säger till E24 att just fonderna med hävstång är mycket riskfulla. Han poängterar dock att dessa inte ska blandas ihop med de vanliga börshandlade fonderna utan hävstång. Men av den totala omsättningen i börshandlade fonder under februari gick drygt 75 procent till ETF:er med hävstång.

– De här produkterna riktar sig mer till dem som normalt sett handlar med aktier och därför krävs det en aggressiv marknadsföring för att locka över dem, säger Günther Mårder till E24 den 25 mars.

I fjol lanserade även HQ Fonder några ETF:er, och detta har inneburit att det har funnits tolv noterade fondprodukter totalt. Men snart lanserar jätten Deutsche Bank 26 börshandlade fonder riktade mot olika marknader. Dels är det fonder kopplade till bredare index som Europa, USA och tillväxtmarknader, dels olika länder som Kina, Ryssland, Sydkorea och Vietnam. Två av fonderna kommer också att vara riktade mot olje- och gas-index. Deutsche Banks mål är att ha 50 EFT:er noterade på Stockholmsbörsen i slutet av 2010.

På nätmäklares webbplatser finns möjligheten att genom bara en knapptryckning köpa fondprodukterna direkt.

– Med hjälp av de här produkterna kan du välja att få börsens avkastning gånger 1, 2 eller 3. Det är väldigt frestande, säger Günther Mårder och påpekar att spararna samtidigt måste vara medvetna om vad de i själva verket gör.

– Köper du till exempel index gånger 2, så motsvarar det en placering med 50 procents belåning, säger Günther.

Sparare som investerar i ETF:er betalar en avgift, courtage, i samband med köpet. Fondbolaget tar också ut en årlig förvaltningsavgift som dras från det investerade kapitalet.

NGM-börsen har skapat en kostnadsfri utbildningsplattform för börshandlade investeringsprodukter, www.ndx.se/education, där du kan läsa mer om risker förknippade med handel i börshandlade investeringsprodukter.