– Vi är självklart positiva till att regeringen förstått att det behövs förändring inom beskattningen av aktier och fonder. Det förslag man nu presenterat bär också tydliga drag av det förslag om Allemanskonto som vi överräckte till dåvarande finansmarknadsministern i maj 2009, men förslagen skiljer sig åt på ett antal avgörande punkter, säger Aktiespararnas VD, Günther Mårder.
Men Aktiespararna och Günther Mårder kan alltså redan inledningsvis konstatera att regeringens förslag innehåller en rad brister:
• För det första känns förslaget snarast som ett slag riktat mot kapitalförsäkringarna än ett offensivt förslag som förenklar och förbättrar för aktie- och fondspararna.
• För det andra verkar man vilja diskriminera Sveriges mindre bolag som endast är upptagna till handel på en oreglerad marknadsplats eftersom dessa bolag enligt förslaget inte ska kunna ingå i Investeringssparkontot.
• Avslutningsvis saknas också den nödvändiga katalysatorn för att låsa upp inlåst gammalt kapital. Man bör erbjuda möjligheten att flytta in värdepapper till kontot för att stimulera konkurrensen om det riskvilliga kapitalet.
Den 4 maj 2009 uppvaktades Mats Odell (KD), dåvarande finansmarknadsminister, av en delegation från Aktiespararna med Allemanskontoförslaget. Allemanskontot är tänkt, likt Investeringskontot, att vara ett frivilligt alternativ. Bakgrunden var att många svenskar undviker att handla med aktier eftersom det ofta är krångligt att deklarera aktieförsäljningar. Detta har bidragit till ett kraftigt ökat intresse för kapitalförsäkringar, där man slipper deklarationskrånglet och även inte behöver betala kapitalvinstskatt. I stället tas en årlig avkastningsskatt ut.
Kapitalförsäkringar medför dock oönskade effekter, som Aktiespararna flera gånger har pekat på. Den stora skillnaden mellan allemanskonto- och investeringssparkontoförslaget och den nuvarande kapitalförsäkringen är att de två förstnämnda är kontosparande, vilket gör att kontohavaren faktiskt äger sina aktier och får egen rösträtt på bolagsstämmor och dels omfattas av ett investerarskydd. Dessutom kan personer med insynsställning i bolagen med kontona inte gömma eventuella insider-/insynsaffärer bakom kapitalförsäkringens anonymitet.
En brist med regeringens förslag, som presenterades av nya finansmarknadsministern Peter Norman (M) i torsdags, är att man i det nya kontot endast får spara finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad (börs) eller en motsvarande marknad utanför EES, andelar i investeringsfonder och kontanta medel. Detta innebär att aktier som enbart är listade på handelsplattformar, MTF:er, inte får ingå. Detta innebär att hundratals bolag, som är listade på Aktietorget, First North och NGM Nordic MTF, är exkluderade.
Skatten på det nya Investeringssparkontot är tänkt att beräknas utifrån ett så kallat kapitalunderlag (schablonskatt). Underlaget baseras på ett genomsnittligt värde på tillgångarna på kontot vid fyra mättidpunkter under året och inbetalningar som görs till kontot under året. Underlaget ska multipliceras med statslåneräntan med tillägg på 0,75 procentenheter. Resultatet ska tas upp som en kapitalinkomst och beskattas med 30 procent.
Regeringen skriver att beskattningen av kapitalförsäkringarna ska vara neutral i förhållande till Investeringssparkontot varför man föreslår några förändringar i beskattningen av sådana försäkringar. Kapitalunderlaget ska på motsvarande sätt som för Investeringssparkontot multipliceras med statslåneräntan den 30 november året före beskattningsåret med tillägg av 0,75 procentenheter. Resultatet ska beskattas med 30 procent i stället för som tidigare 27 procent. Detta innebär i princip en skattehöjning.
Det ska påtalas att Aktiespararna fortfarande anser att de skyhöga kapitalskatterna i Sverige måste sänkas till en konkurrenskraftig nivå.
Samtidigt ska kryphålet i den nuvarande modellen för beräkning av skatt på kapitalförsäkring att täppas till. Förslaget innebär att det inte längre ska vara möjligt att slippa avkastningsskatten genom att sälja innehaven strax före årsskiftet och efter årsskiftet köpa tillbaka dem.
Om spararen för över aktier och andra finansiella instrument som man redan äger till Investeringssparkontot ses det som en försäljning, vilket betyder att man, enligt regeringens förslag, blir beskattad som om instrumenten sålts för marknadsvärdet vid överföringen.
En annan brist med det nya förslaget är att det finns en klar risk för öppna eller dolda avgifter. Man har i förslaget inte lagt in något tak för avgifterna. Det kanske kan handla om en avgift på själva kontot eller att handelsavgiften (courtaget) blir högre i kontot än utanför. Meningen är dock att den nya sparformen ska öka konkurrensen genom att även banker och värdepappersbolag kommer att kunna tillhandahålla en schablonbeskattad sparform.
De nya bestämmelserna föreslås i kraft den 1 januari 2012, efter en sedvanlig remissrunda.
Relaterade länkar
”Investeringssparkonto ska underlätta sparande i aktier och fonder”
(Regeringen, 2010-12-09)
”Regeringen vill införa ett investeringssparkonto”
(Aktiespararna, 2010-10-12)
”Aktiespararna uppvaktade Mats Odell med Allemanskontoförslaget”
(Aktiespararna, 2009-05-04)