Tjänstepensionsjätten Alecta har tagit fram en rapport med titeln ”Rovdriften på pensionsspararna”. I rapporten, som presenterades den 28 mars, kritiseras höga avgifter och svårgenomtränglig information vilket riskerar att halvera pensionskapitalet på lång sikt.
Med en fondavgift på 2 procent försvinner en tredjedel av pensionskapitalet för en vanlig sparare, och om avgiften är 3,5 procent försvinner nästan hälften av kapitalet. Det kan handla om tiotusentals kronor i avgifter varje år. Med den så kallade ränta-på-ränta-effekten kan alltså en tillsynes låg årsavgift på lång sikt påverka avkastningen markant.
Pensionsjätten Alectas slutsats är att sparare bör undvika högra avgifter. Alecta medger förvisso att fondförsäkringar kan ge högre avkastning än traditionella försäkringar. Men bolaget menar att låga avgifter är den enda förutsägbara faktorn till höga/högre pensioner.
Alecta vill därför att det ska bli lättare för konsumenterna att jämföra avgifter, och branschen bör redovisa avgifterna genom ett nyckeltal som är lätt att jämföra för spararna. Det bör också bli obligatoriskt att redovisa hur stor den sammanlagda avgiften blir fram till pensionen.
Webbfrågan: Bör det bli lag på att fond- och pensionssparande förses med jämförpriser?
73 procent av dem som röstade på webbfrågan (4–11 april) anser att jämförpriser behövs, för avgifterna är oftast högre än vad många tror, och de urholkar avkastningen på lång sikt.
17 procent tror att först om förvaltningsavgiften skickas ut som räkningar, i stället för att dras från sparkapitalet, skulle spararna reagera.
6 procent anser inte att det bör bli lag på jämförpriser, för mer byråkrati hjälper inte. Prioritera i stället mer ekonomiundervisning i skolan.
3 procent tycker att det ska vara jämförpriskrav för pensionssparande, men inte på annat sparande.
1 procent är tveksamma, hot om lagstiftning kanske får effekt på både avgiftsnivåer och/eller -redovisningen.
Totalt 324 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om hur det går med deklarationen) hittar du här.
Delar av kommentarer skrivna i samband med den senaste omröstningen:
- ”Avgifterna tas dels från avkastningar på ingående värdepapper dels drar man av andelar från fonden. Detta förfarande ger en oklar bild av den egentliga kostnaden, men också att minskat antal andelar ger långsiktigt sämre värdeutveckling för spararen. Det bör vara ett val för spararen att betala avgiften separat.”
- ”… avgifterna kostar mer än man tror. Att betala avgifterna separat borde vara en möjligt för dem som så önskar.”
- ”Fondavgifter är som bekant bankernas stora inkomstkälla. Det är dock ingenting mot statens konfiskerande beskattning. Varför är det så tyst om den? Ganska snart kommer ju de flesta med kommande fördelning mellan arbetande och pensionärer att enbart få folkpension – kallad garantipension. Det skulle inte behövas om pensionssparandet fick användas till pensioner. Det spås att vi i framtiden måste betala mer ur egen ficka – med vilka pengar?”
Avgift går före avkastning
44 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 30 november och 7 december 2009 ansåg då att en godtagbar avgift för en aktivt förvaltad Sverigefond ska ligga mellan 0,1 och 0,5 procent. 30 procent röstade på intervallet 0,5–1,0 procent. 20 procent ansåg att avkastningen (förvaltarens prestation) är viktigare än avgiftsstorleken. 5 procent röstade på avgiftsintervallet 1,0–1,5 procent, samt 1 procent tyckte att den inte helt ovanliga avgiftsnivån på mellan 1,5 och 2,0 procent faktiskt var godtagbar.
Relaterad länk
”Fondavgift över 1 procent inte godtagbar”
(Aktiespararna, 2009-12-08)