Könskvotering debatteras igen

I börsbolagen är ungefär 20 procent av styrelseledamöterna kvinnor och i de kommunala bolagen är andelen bara något högre – 25 procent, visar en granskning som SVT gjort. Politiker både utser styrelseledamöter och sitter själva i de kommunala bolagsstyrelserna.

Debatten om att lagstifta/tvinga privata börsbolagen att kvotera in kvinnor i styrelserna har alltså fått en ny ”infallsvinkel”.

Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) anser att kommunerna borde skämmas och att statistiken visar att de inte är aktiva ägare i sina egna bolag. Samtidigt har regeringen varit mycket kritisk mot börsbolagens bristande jämställdhet. Jämställdhetsministern (bild: Pawel Flato) och näringsministern, Maud Olofsson (C), har exempelvis hotat med att peka ut börsbolag med ojämställda styrelser. Nyamko Sabuni menar att börsbolagen är symbolföretag i denna fråga och det är också det som medierna har fokuserat på.

Den borgerliga alliansregeringen avfärdar dock kraven från bland annat socialdemokrater om att införa en lagstiftning rörande jämställdheten i styrelser. Kommunalt självstyre och äganderätten har exempelvis lyfts fram som argument mot kvotering. Maud Olofsson sade i en intervju i höstas att politikerna inte ska lägga sig i precis allting, men att regeringen däremot ska föra en offensiv debatt för att öka trycket på att få fram jämställda styrelser.

Efter SVT:s granskning har emellertid Olofssons partikamrat (och tidigare konkurrent om partiledarposten), EU-parlamentarikern Lena Ek, proklamerat att hon anser att det är dags för en kvoteringslag, likt den i Norge. Lena Ek menar bland annat att det finns ”ekonomiska bevis på att det är bra med en bra könsfördelning i beslutande församlingar”.

Sedan ett par år tillbaka har det varit lag i Norge på att minst 40 procent av styrelsemedlemmarna i börsbolagen och de statliga bolagen ska vara kvinnor, och från och med årsskiftet 2009/2010 gäller det även kommunala bolag.

Aktiespararna har många gånger kritiserat börsbolag med dålig kvinnorepresentation i styrelser och valberedningar.

– Styrelsens samlade kompetens är viktig för ett bolags långsiktiga tillväxtmöjligheter. Därför ska detta alltid vara urvalskriteriet vid val av styrelseledamöter. Kön, etnisk tillhörighet eller andra selektionskriterier får aldrig gå före kompetens, men samtidigt är det märkligt att valberedningar inte bedömer att kvinnor besitter denna egenskap … Min förhoppning är att bristen på jämställdhet i bolagsstyrelserna är ett övergående problem, som säkert kan påskyndas med ökad transparens som hjälp, sade Günther Mårder, Aktiespararnas VD, i en intervju i mars 2009.

I en intervju med TV4 den 29 december sade Maud Olofsson (bild: Pawel Flato) att hon anser att delar av den kritik och dåliga publicitet som hon fått under det gångna året har att göra med att hon är kvinna. Olofsson menar att finns en massa fördomar om kvinnor och att många provoceras av starka kvinnor i ledande positioner. Exempel: I EU-sammanhang har Maud Olofsson upplevt att män blivit provocerade av kvinnliga ministrar som haft åsikter om fordonsindustrin.

– Det finns gott om kompetenta kvinnor där ute. Men ett problem i dagsläget är att det oftast är tjänstemän från de stora institutionella ägarna som sitter i valberedningarna för de stora börsbolagen. De magra resultaten antyder att tjänstemän kanske inte är bäst på uppgiften att vaska fram lämpliga kvinnor. Med flera ägare av kött och blod skulle det kunna bli ett annat engagemang, sade Günther Mårder i Veckans Affärer i juni 2009.

Webbfrågan: Är det dags för kvotering?
69 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 18 och 25 maj 2009 ansåg då inte att det var dags för kvotering – för könstillhörighet har ingen betydelse samt erfarenhet och kompetens är avgörande. 23 procent tyckte däremot att det var dags för kvotering – för valberedningarna gör inget bra jobb, och det kryllar av kompetenta kvinnor. 8 procent ansåg att det kanske var dags för kvotering – politikerna kan ju alltid hota med det, vilket nog får en snabb effekt.

– Jag har förståelse för att många säger att det nu banne mig får räcka, men samtidigt måste äganderätten respekteras. När det talas om kvotering kan man ställa sig frågan om varför det bara ska vara börsbolag, och om det då ska finnas undantag för bolag där en ägare kontrollerar mer än 50 procent av bolaget. Men varför ska alla icke börsnoterade bolag – över 99 procent av alla företag i Sverige – undantas. Det vore konstigt att införa regeln i börsbolagen men inte ställa samma krav på privata bolag. Samtidigt är det utmanande och affärsmässigt dumt att det inte finns fler kvinnor i bolagsstyrelserna i dag, sade Günther Mårder i Veckans Affärer.

Relaterade länkar
”Ek (C): Kvotera in kvinnor i styrelser”
(SVT, 2009-12-29)
”Maud Olofsson: Kvinnor med makt provocerar”
(TV4 Nyhetskanalen, 2009-12-29)
”Här är det männen som styr”
(SVT, 2009-12-28)
”Könskvotering åter i fokus”
(Aktiespararna, 2009-08-18)
”Skamligt att komma med kvoteringsförslag”
(Aktiespararna, 2009-05-26)

Kommentarer

1. sjodan2009-12-30 19.33

   För en utomstående betraktare kan en svensk bolagsstyrelse till syn och form te sig ganska absurd, nästan raljerande kan man se; alla är av samma etnicitet, ungefär lika gamla, har samma bakgrund, samma klädsel och dessutom förefaller alla heta Lars, Olof, Erik, Lars-Olof och Lars-Erik. Tanken kan lätt slå en att det redan förekommer ett visst mått av informell kvotering.
   
   Fördelarna av att ha beslutande organ där ingående individer har olika kön, ålder och etnicitet är att sannolikheten ökar att man får olika infallsvinklar på lösningar på problem, generellt får man en mycket starkare organisation. När motsatsen sker och individerna i en hög grad liknar varandra riskerar man att få vad som i den psykologiska forskningen kallas ”group think”. Två internationellt kända exempel som refereras i den psykologiska litteraturen är Challenger-olyckan (rymdfärjan), och kanske lite förvånande för oss svenskar, Palme-utredningen. Man låste sig vid en infallsvinkel, den som hade an avvikande åsikt fick helt sonika sparken och fick vid sidan om bese en plågsam väg till undergång.
   
   Günther Mårder menar att ”Kön, etnisk tillhörighet eller andra selektionskriterier får aldrig gå före kompetens”. Gott så. Vad är kunskap? (ontologi). Ett helt eget forskningsämne som man kan ägna ett helt forskarliv åt. Hur bedömmer man kunskap? Ytterligare ett ämne man kan fundera över om man har lång tid på sig. Jag tror att dom flesta av oss kommer ihåg ”den pilkastande apan” som i en rad av år gjorde bättre investeringar än börsanalytiker. Hur ska apans kompetens bedömas? Kompetens är extremt svårt att bedöma, vi människor ser kompetens som en spegling av oss själva, vi gillar människor som ser ut som oss och vi gillar människor som gillar oss. Kanske borde vi inse att ”it take all kinds to make a world”.
   
   Kvotering eller inte kvotering? För mig förefaller det så att det redan, som jag tidigare påpekat, förekommer en informell kvotering, frågan är mer om denna kvotering ska formaliseras eller ej. Jag tycker inte det. Äganderätten är central i vårat västerländska rättssystem, ingående i grundlagen. Och vem vill egentligen känna sig vara inkvoterad?
   
   Som en liten småsparare som kan investera i små andelar i många bolag hoppas jag att framtiden bär med sig att vi kan se olikheter som en styrka snarare än en belastning, att små andelar och hög diversitet tillsammans kan ge styrka, att små människor med alla sina olikheter är det som utgår vårt samhälle, på gott och ont. Det hår blev ju lite mer rörigt skrivet än jag önskade ,men jag vill önska alla ett riktigt gott nytt år!
   

2. Ciabatti2009-12-31 12.05

   För mig har det alltid varit viktigast att den jag vill skall sitta med i de styrelser som jag äger aktier i eller för den skull i min (Skövdes) kommuns bolag har kompetens och brinner för sin uppgift. Kvinna, man, svart eller vit har för mig ingen betydelse och varför skulle det ha det?