Den akuta skuldkrisen i EU/eurozonen blev uppenbar när Grekland i maj 2010 fick ett lån från EU och IMF på 110 miljarder euro, motsvarande runt 900 miljarder kronor. Meningen var att lånet skulle kompletteras med lån från den privata kapitalmarknaden, men enligt det har inte skett. Grekland har en statsskuld som närmar sig 150 procent av bruttonationalprodukten, BNP, och landet har även skräpbetyg på kreditmarknaden. Men nu lovas landet ännu ett krispaket. Det talas om ett paket på runt 800 miljarder kronor, förutsatt att bland annat Greklands privata sektor tar ett större ansvar.
Om Grekland ställer in sina betalningar, eller får stora delar av skulderna avskrivna, kommer med största sannolikhet även Irland och Portugal stå näst på tur. Om även Spanien därefter tvingas be om nödlån blir det nog ”hela havet stormar”, både på finansmarknaden och för valutasamarbetet.
SVT-inslag den 15 juni
Det spekuleras om att euron riskerar att kollapsa på grund av skuldkrisen och ökade politiska slitningar inom valutasamarbetet. En kollaps (återinförandet av de tidigare valutorna) skulle förmodligen innebära införandet av kapitalrestriktioner för att hindra finanspolitiskt kaos. Kapitalrestriktioner riskerar att sänka den ekonomiska tillväxten.
Om Grekland lämnade eurozonen skulle detta också påverka den europeiska banksektorn mycket negativt eftersom landet skulle skriva av sina lån (förklara sig statsbankrutt).
Om ett eller några få länder, som Grekland, lämnar eurosamarbetet (sparkas ut) behöver inte betyda att valutaunionen upplöses helt. Det är dessutom lättare att föra en gemensam ränte- och valutapolitik ju färre länder som är med (och ju mer lika dessa är varandra).
Webbfrågan: Skulle du vara beredd att låna ut lite egna pengar till skuldsatta euroländer i kris?
63,6 procent av dem som röstade på webbfrågan (6–13 juni) anser att det skulle vara att slänga pengarna i sjön – att låna ut till krisande euroländer. Bättre att i stället köpa varor och tjänster i/från dessa länder.
28,8 procent är osäkra. De skulle bara låna ut egna pengar till skuldsatta euroländer om räntan är mycket hög och om svenska staten garanterar lånesumman om något land skulle förklaras statsbankrutt.
4,1 procent skulle vara beredd att låna ut pengar, för om inte euroländerna får mer hjälp riskerar krisen att fördjupas och då skadas svensk ekonomi.
3,5 procent svarade kanske, vet inte.
Totalt 604 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om en eventuell fusion av Finansinspektionen och Riksbanken) hittar du här.
Kommentarer skrivna att personer i samband med omröstningen:
”Vi har inte varit på utlandssemester på flera år men skall i år på 14 dagar till Grekland, och det ger ju lite hjälp, rekommenderar det till er alla i år …”
”Euron – orsaken till flera länders dåliga ekonomi. Redan 2003 hotades euron av att flera av ’de stora’. Frankrike, Tyskland och Italien hade inte under flera år klarat av 3-procentskravet, Stabiliseringspaktens villkor – grunden för eurons stabilitet … och få stater har klarat kravet. Här finns också förklaringen till att bl.a. Grekland, Spanien och Portugal nu är i behov av jättestora nödlån. Man har helt enkelt levt vida över sina tillgångar … Det stora problemet nu är att man saknar mod och förmåga att förklara för sina medborgare att landet allt för länge levt över sina tillgångar ... Det har under gångna århundraden funnits flera gemensamma valutor i Europa. Alla har haft en sak gemensamt, de har försvunnit – gått i konkurs.”
”Alternativet hög ränta och garanti är inte realistiskt. För med garanti följer en lägre ränta. Så det får bli ett ’nej’ i stället. Att stödja genom handel är ju egentligen det bästa, fast inte alltid det snabbaste.”
”… Klara regler saknas och det går mot kaos och anarki i Grekland, där demokratibegreppet en gång startade. Ett nytt ramverk måste uppfinnas, där vi solidariskt med grekerna plockar fram delar till den väg vi måste gå. Deras naturresurser använder vi ju när det är dåligt väder hemma. Kanske Sverige och andra starka i norr kan utöka sina turistansträngningar över åren, företag och institutioner kan förlägga industri, konferenser, kontor, filmstudios, etc. Fantasi och god vilja kan göra underverk och kostar inte.”
Många ratar grekiska aktier
29 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 29 november och 6 december 2010 (Vilket skuldtyngt euro-/PIIGS-lands aktiemarknad ska man särskilt undvika under 2011?) ansåg då att man ska undvika Greklands aktiemarknad i år, och detta trots att landet redan hade fått massiva nödlån. Många trodde då uppenbarligen att landet skulle ha svårt att betala räntorna på lånen och/eller amortera dem. 25 procent röstade på Spanien, medan Italien hamnade på tredje plats med 19 procent av rösterna. Portugal och Irland fick 14 respektive 13 procent av rösterna.
Fortsatt kris förutspåddes
65,6 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 19 och 26 april 2010 trodde då inte eurokrisen var över, trots att Grekland då precis hade fått nödlån på 30 miljarder. Läsarna spådde att krisen bara hade börjat, och snart skulle fler euroländer behöva hjälp (hade rätt, inom ett år hade även Irland och Portugal fått krislån). 27,9 procent var tveksamma, för Grekland ansågs fortfarande vara i behov av att bevisa att landet snabbt kan göra stora besparingar. 6,5 procent trodde att krisen var över, och lånepaketet ansågs lugna aktie- och kapitalmarknaden.
Relaterade länkar
”Undvik särskilt Grekland eller Spanien”
(Aktiespararna, 2010-12-07)
”Europrojektet är ett högriskprojekt”
(Aktiespararna, 2010-04-27)