– Vi behöver komma ifrån den nuvarande ersättningskulturen som baseras på kortsiktiga bonusar. Som jag ser det, sprack bonusbubblan i kväll, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) efter EU-toppmötet.
EU-ledarna kom fram till att någon form av bindande, internationella regler måste till. Antingen genom att införa ett maximalt tak för vad en enskild person ska kunna få i bonus (rörlig ersättning) eller begränsa hur mycket av en banks vinst eller omsättning som ska kunna gå till bonusar, som även ska baseras på längre tidsperioder. Det ska även finnas sanktionsmöjligheter, exempelvis att bonusar ska kunna krävas tillbaka från banker som går dåligt.
– Intensionerna är goda, men det här är ren och skär populism. Man kommer inte lösa några problem, man missar målet, man undviker inte framtida finanskriser på grund av det här. Utan man skapar snarare mer regleringar, vilket inte är positivt, säger Günther Mårder till TV4.
Günther Mårder i TV4 Ekonominyheterna den 18 september
Skepticism i USA
Men det blir nog svårt att enas på G20-mötet i USA i nästa vecka. USA:s finansminister, Timothy Geithner, avvisade nämligen för ett par veckor idén om bonustak på individnivå, eftersom han tror att bankerna bara kommer att kringgå reglerna. Bland annat finns det flera fall, så även i Sverige, där de fasta lönerna eller pensionsavsättningarna höjts när bonusar minskat/uteblivit.
Blir det inga beslut om konkreta, tuffa bonusregler på mötet har Frankrikes president Nicolas Sarkozy redan aviserat att han tänker lämna mötet i protest. Mötet ska också bland annat behandla klimatfrågan.
Även kritiska röster i Sverige
I grund och botten handlar ersättningsfrågan om bolagsstyrning och ägaransvar, inte grad av politisk reglering. Aktiespararna har under lång tid lyft upp frågan i flera sammanhang, som på bolagsstämmor. Förbundet har exempelvis föreslagit att det ska finnas ett tak på bonusar (rörlig ersättning), förslagsvis 30 procent av den fasta lönen. En ordentlig motivering och utvärdering av de rörliga ersättningsprogrammen måste finnas.
Aktiespararna har även varit ute och kritiserat höjda löner och/eller pensionsavsättningar för bankchefer när bonusar uteblivit.
När det gäller olika och mer långsiktiga incitamentsprogram vill förbundet helst se aktierelaterade sådana, där så många anställda som möjligt i bolagen ska kunna delta. Ett spritt och långsiktigt ägande ökar ansvarstaget och skapar mer delaktighet. I Sverige missgynnas det enskilda aktieägandet skattemässigt jämfört med det institutionella ägandet.
Dessutom har Aktiespararna kritiserat stora institutionella ägare, som fondbolag, att de inte har tagit ett tillräckligt stort ägaransvar utan ofta röstat som grundarna, huvudägarna eller andra storägare i ersättningsfrågorna. Ett ökat enskilt aktieägande, där allt fler höjer sina röster på bolagsstämmorna, skulle alltså kunna öka pressen på att bolagsledningarna/-styrelserna motiverar, utvärderar och kanske håller nere ersättningsnivåerna till ledande befattningshavare.
Sedan finns det de som menar att bonusfrågan bara är en i raden av viktiga frågor kopplade till att skapa stabilitet. Att reformera hela det ekonomiska regelsystemet, som Internationella Valutafonden, IMF, och världsbanken, IBRD. Andra menar att de statliga myndigheterna världen över måste bli bättre på att kontrollera kreditgivningen och identifiera riskfaktorer.
Relaterade länkar
• Aktiespararnas ägarstyrningspolicy
• Kollegiet för svensk bolagsstyrning
”EU enigt om tuffare bonusregler”
(TV4, 2009-09-18)
”Bankpensioner kritiseras åter”
(Aktiespararna, 2009-09-03)
”Lägre aktieskatter gynnar alla”
(Aktiespararna, 2009-05-13)
”SEB backar om chefslöner”
(Aktiespararna, 2009-03-13)
”Framgång på SEB-stämma”
(Aktiespararna, 2009-03-06)