Veckovis har vi bolagsstämmointresserade fått godis, både gott och blandat. Många stunder har varit dramatiska.
Volvo hade en stämma där förtroendet för styrelsens ordförande var i fokus. På Nordeas och Telia Soneras stämmor röstade staten nej till rörlig ersättning. Industrivärden hade en extrastämma med ett ovanligt konvertibelupplägg. På Lundin Petroleums extrastämma drogs ett förslag om extrabonus till VD in. Kungsledens stämma var uppskärande, där ansvarsfriheten blev huvudfrågan. Academedia höll sin årsstämma mitt i brinnande budstrid. LBI Internationals stämma fattade beslut om en fusion som flyttar aktiens notering från Sverige till Nederländerna, vilket påverkar fler än 50 000 aktieägare. Rörvik Timber beslöt om en nyemission som mångdubblar värdet av bolaget. SAS bad på sina bara knän aktieägarna om mer pengar – och därefter kom askmolnet ... I Scania hoppade delar av valberedningen av.
Vilken bolagsstämmosoppa har då kokats av alla dessa ingredienser? Syns några som helst trender?
Ja. En sådan är att arbetsbelastningen för styrelser i svenska börsbolag, stora och små, var extremt hög under 2009. Många styrelser sammanträdde 10 gånger under året – eller fler. Ersättningshöjningarna är modesta, men i många fall har stämman, särskilt i mindre bolag, av hänsyn till personalnedskärningar och pågående fackliga förhandlingar behållit styrelsearvodet på samma nivå som tidigare.
Syntetiska aktier, som ett sätt att ersätta styrelseledamöter, förekommer allt oftare i svenska börsbolag och tycks ha kommit för att stanna, trots börsfallet under finanskrisen.
Vad gäller ersättningar till bolagsledningar och anställda finns ett växande antal så kallade matchningsprogram – aktiebaserade program som inte tar omvägen via optioner. Inom ramen för dessa program ges anställda som betalt en egen insats, genom att investera i bolagets aktier, ytterligare aktier i belöning vid villkor att förutbestämda mål uppnåtts. Aktiematchningsprogram kan vara ett sätt att komma bort från optioner, som inte alltid lämpar sig i ersättningssammanhang. Många bolag, inte minst små, har i finanskrisens spår fått se sina optionsprogram gå i graven utan att generera en enda krona till de anställda.
En attitydförändring pågår som bäst i frågan om jämställdhet i styrelserna. Även om inga drastiska förändringar sker i kvinnorepresentationen är det tydligt att kvinnor som föreslås bli nyvalda till styrelserna är välkomna i aktieägarkollektivet. Investors roll, med sin kvinnobonus till VD Börje Ekholm, torde inte underskattas i sammanhanget.
De valberedningar som inte på långa vägar lyckats prestera jämställdhet i styrelsen svettas då de lägger fram förslag till nyval av enkom manliga kandidater. Detta gäller i synnerhet de stora bolagen, där valberedningarna är mer påpassade och där ambitionen finns att slaviskt följa Kodens riktlinjer. I något fall uttalar sig valberedningen urskuldande för att den inte lyckats hitta kvinnliga kandidater.
Att utdelningen minskas eller slopas är inte ovanligt i år, trots att första kvartalet har visat ljuspunkter med förbättrad orderingång och, för många bolag, också större intäkter. Den finansiella situationen är fortsatt ansträngd för många bolag, och några måste åter vända sig till aktiemarknaden för kapitaltillskott.
Att styrelserna begär bemyndiganden för att få emittera eller återköpa aktier (eller både och – samtidigt!) utan att kalla till stämma är något som inte blivit mindre vanligt, trots att Aktiespararna i år driver frågan att stämman ska fatta beslut om antalet aktier i ett bolag. Detta är en viktig minoritetsfråga, och vi hoppas att bolagen bättrar sig till nästa år.
Allt fler bolag väljer nu en ordning som innebär att valberedningens ledamöter väljs av årsstämman, en fråga som Aktiespararna har drivit länge.
Förändringstrycket inom svensk ägarstyrning är sammantaget ovanligt högt och sträcker sig över vitt skilda ämnesområden. Detta gör att vi med tillförsikt ser fram emot 2011, då vi får se eftermälet till årets många debatter.
Åsa Wesshagen,
ansvarig för bolagsfrågor vid Aktiespararnas intressebevakning.