Direkt till innehållet ?

Ägarturbulens i Swedbank
kan leda till strukturaffärer

Med anledning av att försäkringsbolaget Folksam har blivit största ägare i problemtyngda banken Swedbank på grund av en ägarkris har Günther Mårder, tillförordnad VD för Aktiespararna, intervjuats att olika medier, som DiTV. Det spekuleras bland annat om strukturaffärer inom bank- och finansmarknaden …

Måndagen den 9 mars blev det känt att Folksam blir största ägare i Swedbank med 14,6 procent av aktierna, som rastat i värde. Detta skedde efter att Folksam tagit över aktier i stället för de pengar som bolaget lånade ut till Sparbanksstiftelserna i höstas i samband med nyemissionen på drygt 12 miljarder kronor.

Under måndagen beslutade dessutom bankens styrelse att slopa utdelningen till aktieägarna på knappt tre miljarder kronor, en utdelning som bland andra Günther Mårder kritiserat.

– Det råder ingen tvekan om att kraven på utdelning kommer från Sparbanksstiftelserna. De ställde det kravet för att delta i emissionen i höstas. Verksamhetsmässigt skulle pengarna behövas i Swedbank. Det här är bara en dribbling med kapital, sade Günther Mårder till Dagens Industri (DI) den 13 februari.

– I dag är det inte en optimal kapitalstruktur att dela ut pengarna så fort det finns utrymme för bolagen. Utan det handlar mer om ett långsiktigt perspektiv, och det måste man inta nu när marknaden ser tuffare ut, sade Günther Mårder till DiTV den 9 februari.

Den 9 mars intervjuades Günther Mårder åter av DiTV och du kan se inslaget genom att klicka på bilden nedan (ett nytt webbfönster öppnas). Intervjun i sin helhet följer nedan.

Klicka på bilden för att se intervjun i DiTV.

Hur ska de mindre aktieägarna i Swedbank ställa sig till den senaste händelseutvecklingen?

– Först måste man som mindre aktieägare acceptera Folksam som ny storägare finns inget annat att göra i det här läget. Och det är slopad utdelning. Jag tycker det är bra.

Varför det?

– Här har vi en bank som tagit väldigt stora risker och står inför möjligt väldigt stora kreditförluster, och det spekuleras om nyemissioner samtidigt som man vill dela ut pengar. Det hade varit mycket negativt för de mindre aktieägarna, då det först handlar om att betala in pengar i den första nyemissionen, få betalt via den utdelning som skulle komma. Då betalar man skatt på den. För att sedan sätta in ytterligare pengar i en nyemission. Det hade varit väldigt negativt för de vanliga aktiespararna.

Man ska inte känna sig blåst på den vanliga utdelningen?

– Nej, det tycker jag inte. Sedan ska man ställa sig frågan om Folksam är en långsiktig ägare. Det är ett försäkringsbolag som förvaltar försäkringspengar. Det är ingen urstark ägare, men bolaget har en del finansiella muskler i dagsläget, vilket inte Sparbanksstiftelserna hade. Där måste vi vara nöjda.

Är Folksam en långsiktig ägare, tror du?

– Det är en svår fråga, och jag är inte helt övertygad om att Folksam är det.

Varför inte?

– Det kan mycket väl hända att Folksam får ett alltför stort inflytande sett i ett internt perspektiv om Swedbank-innehavet visar sig bli alltför stort i proportion till de övriga innehaven. Och man utsätter sig för alltför stora verksamhetsrisker.

Vad finns det för risk med det?

– Ja, då kanske man behöver vara tvungen att sälja av. Det här kan leda till större strukturomvandlingar på finansmarknaden och bland de banker som existerar på markanden.

Och möjlig turbulens i Swedbank i framtiden?

– Ja, riskerna är fortsatt höga. Vi har sett ett VD-skifte. Jag tror Folksam även kommer att titta på ordförandefrågan. För det råder ingen tvekan om att banken varit oerhört expansiv i framför allt Baltikum, men också i Ukraina, och det är det som lett fram till den kris som gjort att Swedbank underpresterat jämfört med de andra bankerna.

Så skulle du på det hela taget tycka att det är mer eller mindre positivt med Folksam som ny storägare?

– Mycket osäkerhet har försvunnit, och det är alltid bra. All osäkerhet är av ondo. Så i det perspektivet är det bättre i dag med en ägare som faktiskt har lite finansiella muskler. Det farligaste som finns är en ägare som inte har pengar.

Det här stora ägarskiftet i Swedbank – vad bäddar det här för framtiden?

– Det här föder mycket spekulationer och det ryktas om en mängd olika strukturaffärer. Där bland annat en är Nordea, som gör en nyemission på 26 miljarder kronor. Skulle problemen fortsätta i Swedbank innebär det att aktiekursen pressas, och Nordea skulle då med staten som delägare (i båda banker) kanske kunna köpa hela Swedbank kontant utan att det närmelsevis är några större belopp vi talar om.

Är det ett realistiskt scenario?

– Det skulle mycket väl kunna hända, med det är fortfarande mycket spekulativt. Med att det kommer att ske en större förändring när det gäller de fyra storbankerna i Sverige när vi går ut ur den här krisen är jag övertygad om. Någon förändring kommer att ske, men vad som sker vet vi inte idag.

INTERVJU I SR EKOT
Den 10 mars intervjuades Günther Mårder i radio, och du kan lyssna på intervjun här eller läsa ett utdrag nedan:

– Swedbanks ägarstruktur har ju förändrats kraftigt de senaste dagarna, Folksam har ju seglat upp som den största ägaren, och det är ju ett försäkringsbolag som ska se till sina försäkringstagares bästa. Frågan är då hur långsiktiga de kan bli i sitt innehav, speciellt om det skulle behövas ytterligare tillskott. Det här föder naturligtvis spekulation, och den finns ute på marknaden kring vilka tänkbara förändringar som skulle kunna ske.

Så med en ny ägarstruktur i Swedbank skulle möjligheten att ingå i en strukturaffär vara större än tidigare?

– Ja, ägarstrukturen i Swedbank är sådan att det faktiskt föds möjligheter för aktörer att gå in och göra ett seriöst försök köpa upp banken upp kursen fortsätter att pressas.

Även konkurrensmyndigheterna antas i den kraftiga lågkonjunkturen ha lättare att släppa igenom affärer om syftet är att lösa ekonomiska problem för en hel bransch.

– Skulle Swedbanks aktiekurs dämpas ytterligare kan det handla om väldigt små belopp för Nordea att svälja hela banken, men det finns mängder med olika lösningar som man skulle kunna ske. Det är omöjligt att spekulera på förhand vad som kommer att ske, men att något kommer att ske tror jag att alla är övertygade om.

INTERVJU PÅ REALTID.SE
Den 9 marsintervjuades Günther Mårder även av Realtid.se, och nedan kan du läsa delar av intervjun (se även länkarna längst ned). Mårder intervjuades även här om olika marknadsrykten.

– Det är ingen hemlighet att Nordea håller på att begära in ett kapitaltillskott på 26 miljarder kronor från sina ägare. Det är ett ansenligt belopp och ett av de största kapitaltillskotten till ett börsnoterat företag under lång tid. Och skakigheterna kan fortsätta och Swedbankaktien kanske pressas ytterligare. Då kommer Nordea att stå ganska starkt för att kunna göra ett eventuellt uppköp.

Mårder betonar dock att dessa tankegångar fortfarande är ”väldigt spekulativa”. Swedbank börsvärde är i dagsläget bara cirka 15 miljarder kronor.

– Och det kan kanske även finnas andra köpare. SEB har tidigare visat intresse för Swedbank, men där satte konkurrensmyndigheterna stopp för de planerna.

Orsaken var att SEB och Swedbank tillsammans ansågs få en för dominerande ställning.

– Men i dagens finanskris kanske konkurrensskäl får stå tillbaka. Nu under finansoron handlar det mer om att skapa trygghet.

Om konkurrensmyndigheterna stoppade ett SEB/Swedbank-samgående, skulle de då inte stoppa ett Nordea/Swedbank-samgående?

– Jo, men frågan är som sagt hur pass starkt konkurrensverket och EU:s konkurrensmyndighet kommer att driva sådana frågor. Många investmentbanker har blivit uppköpta, exempelvis Merrill Lynch. Där har det aldrig varit någon diskussion kring konkurrensskäl. Det här handlar om en bransch i kris. Det handlar mer om överlevnad än konkurrensklausuler.

Kan man räkna med att det har hänt något före årsskiftet tror du?

– Det är nog troligt att det kommer att ske större förändringar under det närmaste året. Men ingen vet från dag till annan vad som händer på marknaden, och om turbulensen fortsätter. Skulle man frågat samma sak för bara en månad sedan, skulle det betecknats som otänkbart. För bara några månader sedan sågs Sparbanksstiftelserna som relativt starka ägare, men över en natt har de nu i princip försvunnit.

SEB och Nordea håller som bäst på att be sina ägare om kapitaltillskott, och enligt Günther Mårder är det fortfarande stora risker med att investera i banksektorn.

– Som aktiesparare bör man vara medveten om riskerna och samtidigt ha ett långsiktigt perspektiv om man väljer att investera i sektorn. Det försöker vi förmedla till våra medlemmar. Sannolikheten är hög att banksektorn kommer att se annorlunda ut i Sverige efter den här krisen. Jag skulle bli mycket förvånad om vi fortfarande kommer att ha nuvarande fyra storbanker som dominanter i branschen efter krisen.

Mårder räknar alltså med strukturförändringar, och konstaterar att det redan nu spekuleras vilt om vem som kommer att ta över vem.

– Alla turbulenta tider framtvingar nästan alltid drastiska förändringar.

Har du några konkreta förväntningar på framtida strukturaffärer i banksektorn?

– Ser man på marknaden har Swedbank kanske det högsta risktagandet, men de har också haft den kraftigaste expansionen och en väldigt bra kursutveckling innan krisen slog till. Sedan dess har Swedbankaktien tagit mycket stryk – risk och avkastning brukar ju gå hand i hand. Här har Swedbanks risktagande lett till att dess aktie fallit tillbaka ännu kraftigare än flera andra bankaktier.

Mårder konstaterar att Handelsbanksaktien klarat sig bäst.

– Samtidigt gick Handelsbanken sämst vad gäller kursutveckling, när alla andra bankaktier gick upp. Detta hänger samman med tidigare lägre risktagande.

Men nu är det alltså, enligt Mårder, befogat att räkna med större strukturförändringar.

– Folksam som största ägare i Swedbank, ska investera sitt kapital utifrån försäkringstagarnas bästa. Folksam ska inte investera i bolag för att försöka ha inflytande eller ha strukturellt viktiga äganden. Det kan göra att man ställer sig frågan om ägandet i Swedbank kommer att vara sig likt efter krisen. Att Wallenbergarna skulle släppa SEB är inte rimligt, och att staten skulle sälja Nordea är inte heller rimligt med nuvarande låga börskurser. Och att Industrivärden och Stiftelsen Oktogonen skulle släppa Handelsbanken, är inte heller rimligt.


Relaterade länkar
Webb-TV: ”Ägarkrisen i Swedbank kan medföra fler bankaffärer”
(DiTV, 2009-03-10)
Webbradio: ”Swedbank kan bli uppköpt av annan bank”
(SR Ekot, 2009-03-10)
”Laddat för strukturaffärer i banksektorn”
(Realtid.se, 2009-03-09)
”Swedbank stoppar aktieutdelning”
(SR Ekot, 2009-03-09)
”Framgång på SEB-stämma”
(Aktiespararna, 2009-03-06)
“Dribbling med kapital”
(Aktiespararna, 2009-02-13)

Annonser