Det var när aktieägarna skulle ta ställning till styrelsens förslag om principer för ersättning till företagsledningen som det brände till. Den omstridda punkten gällde ett förslag till långfristigt incitamentsprogram för den högsta koncernledningen. Förslaget innebär att koncernledningen tilldelas syntetiska optioner vars lösenpris är 110 procent av den genomsnittliga slutkursen på bolagets aktie på Stockholmsbörsen under de tio nästkommande handelsdagarna efter stämman. Optionerna kan lösas in på dagen som inträffar fem år efter tilldelningen.
Valberedningens ordförande Magnus Unger presenterade förslaget mycket ingående eftersom han insåg att det kunde ”föranleda diskussion”.
Oljeindustrin är världens mest internationella industri och marknaden är väldigt konkurrensutsatt. Efterfrågan på duktiga människor har varit stor och därmed också ersättningarna. Medarbetarna måste få samma villkor som gäller för andra inom branschen, sade Unger.
Men institutionerna sågade programmet. Peter Lundqvist på 3:e AP-fonden ansåg att programmet var bristfälligt eftersom det inte finns något prestationskrav.
– Om viljan finns från bolagets sida så går det att konstruera ett bra och tillfredställande ersättningssystem, sade han.
– Enligt oss så finns det finns ett prestationskrav eftersom Ashley måste få aktien att gå upp. En enkel logik som brukar göra de flesta aktieägare nöjda, svarade Lundin.
Åsa Nisell, Robur, ansåg att informationen kring programmet varit bristfällig.
– Informationsgivningen inför denna typ av program måste vara öppen och tydlig. Det har det inte varit i detta fall, sade hon.
Nordea Fonder och Folksam instämde i kritiken och meddelade att de också tänkte rösta nej
Ossian Ekdahl, från 1:a AP-fonden förklarade att förslaget inte uppfyller fondens policy.
– Regeringens riktlinjer har på inget sätt påverkat vårt ställningstagande idag. Det är möjligt att konstruera program med ordentliga prestationskrav – men bolaget har valt att inte göra det, sade han
Anders Oskarsson, Alecta, var också mycket kritisk:
– Styrelsen är tondöv! Det här är sorgligt att styrelsen år efter år struntar i kritiken. Var finns förankringen?
Sedan var det Günther Mårders tur att kommentera förslaget och avrunda diskussionen.
– Situationer likt denna är ytterst ovanliga. Den massiva kritiken som riktas från alla institutionella ägarna försätter bolaget i en pinsam situation. Styrelsen måste lyssna till sina aktieägare. Då undviker vi sådana här prekära situationer. Som alla säkert förstår kan Aktiespararna aldrig stödja förslaget då det inte uppfyller speciellt många delar av det vi uppfattar som ett välutformat incitamentsprogram.
Det begärdes sedan votering. Ian Lundin, som företrädde 99 000 000 aktier eller 63 procent av aktierna, kunde rösta igenom alla ersättningsförslag eftersom det handlar om enkel majoritet.