Huvudägaren i Aspiro, som numera är Streaming Media AS, ett av Shibstedgruppen majoritetsägt bolag, företrädde 153.139.824 aktier (eller 74,246 %) på stämman. Totalt var 79,23 % av samtliga aktier företrädda. Det innebär att av alla aktieägare, förutom huvudägaren, fanns 10.278.968 aktier, dvs strax under 5 %, företrädda på stämman. Swedbank Robur fonder hade med sig 1,94 % av aktierna i bolaget till stämman. Swedbank Robur fonder företräddes av Jan Andersson. Tredje störste närvarande ägare på stämman var Helen Mårtensson med sammanlagt 3.400.000 aktier och röster.
Inte mindre än 37 aktieägare hade lämnat fullmakt till Aktiespararna att företräda dem på stämman. Aktiespararnas representant var Gunnar Ek, med mångårig erfarenhet av bolagsstämmobevakning och med ett förflutet som tf chef för Aktiespararnas Intressebevakning.
Att sätta ner aktiekapitalet i Aspiro visade sig vara en okontroversiell fråga. Stämman beslöt enhälligt, utan krusiduller, att anta styrelsens förslag. Det var istället huvudfrågan för stämman, dvs förslaget om nyemission, som blev föremål för diskussion. I ett pressmeddelande några dagar före stämman hade styrelsen föreslagit att emissionsvillkoren skulle vara Ne 2:3 till 0,75 kr. Teckningstiden föreslogs vara 2012-08-20 – 2012-09-03 och handel med teckningsrätter skulle enligt förslaget vara 2012-08-20 – 2012-08-29. Gunnar Ek från Aktiespararna inledde frågestunden.
Ek fastslog att det är viktigt för de som avser att teckna i emissionen att veta om Aspiros styrelse framgent har för avsikt att byta noteringplats, från Stockholmbörsen till börsen i Oslo. Styrelsens ordförande, Trond Berger, sade att styrelsen idag inte har några sådana planer. Gunnar Ek replikerade att vad styrelsen avser göra idag inte är intressant att veta, utan vad som händer i framtiden. Kommer styrelsen att ändra noteringsland de närmaste åren? Ordföranden upprepade sin synpunkt och pekade på att styrelsen för närvarande inte har några sådana planer. Detta var ett otillfredsställande svar, ansåg Gunnar Ek.
Ek ifrågasatte därefter villkoren i den föreslagna emissionen. Varför väljer styrelsen villkoren Ne 2:3 till 75 öre, undrade han? Dessa villkor innebär att många aktieägare kommer att få ett aktieantal som blir ojämnt, konstaterade Ek. Styrelsens ordförande svarade att styrelsen ansåg att teckningskursen borde vara 75 öre och att bolaget behövde få in cirka 100 Mkr. Om man utgick från dessa siffror så visade kalkylen, enligt styrelsens ordförande, att de föreslagna villkoren var de rätta. Gunnar Ek sade att nyemissioner rent allmänt bör ha villkoren Ne 1:1, Ne 1:2, Ne 1:4 eller Ne 1:5. Ettan kan, vid behov, bytas ut mot t ex en tvåa. De av Aspiros styrelse föreslagna villkoren leder till att ett flertal aktieägare kommer att få en eller två teckningsrätter över. Ek förklarade att Aspiro hade fått in lika mycket pengar om villkoret hade varit t ex Ne1:1 till 50 öre.
Gunnar Ek presenterade sedan ett räkneexempel för stämman. Han berättade att teckningsrättskursen, rent matematiskt, blir 7 respektive 9 öre vid börskursen 1,10 kr respektive 1,20 kr. Det låga teckningsrättspriset kan innebära att många aktieägare avstår från att sälja sina teckningsrätter och att de som faktiskt säljer kan komma att pressa ner teckningsrättskursen ytterligare. Risken är då att aktiekursen sjunker ner mot teckningskursen. I ett sådant läge, kommer huvudägaren att i marknaden köpa teckningsrätter för att hålla kursen uppe, så att inte de närmare 5.000 aktieägarna förlorar mycket pengar, frågade Gunnar Ek? Styrelsens ordförande svarade att styrelsen inte har bestämt hur man skall agera och att styrelsen följer marknadsutvecklingen. Gunnar Eks följdfråga löd enligt följande:
” Aspiros bud i vintras till aktieägarna var att man ville köpa deras aktier till kurs 1,65 kr. Nu är teckningskursen mindre än hälften av detta. Är det så att Aspiros huvudägare nu medvetet kommer att köpa så många teckningsrätter i marknaden och teckna subsidiärt så många aktier som är möjligt, för att den vägen närma sig 90 % ägande och därmed kunna tvångsinlösa kvarvarande aktier?” Styrelsens ordförande svarade att han inte kunde berätta om hur huvudägaren kommer att agera.
På stämman belystes vidare en uppgift som förekommer i prospektutkastet, nämligen att en blankett för så kallad subsidiär teckning inte kommer att sändas ut till aktieägarna i Aspiro. Istället kommer en sådan blankett att kunna rekvireras, via telefon, från fondkommissionärsfirman Öhmans. Dessutom bekräftades på stämman att emissionsprospektet inte kommer att sändas ut till aktieägarna per post. Gunnar Ek uppmanade styrelsen att se till att blanketten sänds ut, enligt den praxis som numera normalt gäller vid emissioner. Endast några få emissionsinstitut ser medvetet till att det är svårt att få tag i blanketten, för att man önskar få så många teckningsrätter som möjligt över för att kunna erbjuda dem till sina kunder. Styrelsens ordförande pekade på att det troligen inte, på grund av tekniska skäl, går att sända ut en blankett, eftersom det är så kort tid kvar till emissionen startar. Gunnar Ek pekade på att detta ger intrycket av att styrelsen medvetet inte är intresserade av en s k subsidiär teckning hos de många småägarna. Därmed går bolaget miste om möjligheten att de många ägarna tecknar subsidiärt. Därtill finns risk att ett stort antal aktieägare missar chansen att använda sig av subsidiär aktieteckning exempelvis i syfte att jämna ut sitt ägande till t ex ett jämnt tusentals aktier. Gunnar Ek såg framför sig att många teckningsrätter kommer att bli över och förfalla, varvid - i första hand - den störste ägaren kan dra nytta av möjligheten att teckna utöver företrädesrätten (”teckna subsidiärt”).
Aktiespararna har fått många telefonsamtal från oroliga ägare som läst den svaga kvartalsrapporten. ”Man frågar sig om Aspiros styrelse nu medvetet försöker få fram så mycket negativt som möjligt för att kraftigt minska intresset för att teckna och därmed ge huvudägaren en möjlighet att teckna mer”, spekulerade Gunnar Ek på stämman. VD Gunnar Sellæg svarade att det inte fanns några sådana faktorer bakom rapporten utan att den bl a innehöll stora kostnader för etableringen av WIMP-tjänsten i Tyskland.
Roburs företrädare Jan Andersson framhöll, liksom på årsstämman, att det är otillfredsställande att det inte - med hänsyn till den stora minoriteten - finns någon i styrelsen som kan anses vara helt oberoende och som, i händelse av att övertramp sker från huvudägarens sida, kan slå larm. Andersson vädjade till huvudägaren att se över situationen. Stämman beslöt därefter enhälligt att godkänna styrelsens beslut om emissionsvillkor.
Efter stämman blev det informella samtal mellan olika företrädare för minoriteten.
