– Det vi nu upplever får nog sägas vara en ytterst allvarlig och extraordinär period, en världsomspännande finanskris som i sin framfart verkligen påskyndat nuvarande lågkonjunktur, som i sin tur drabbar aktieägare, anställda och företag över hela världen. Vi uppmanar alla sparare att noga följa händelseutvecklingen och förbundets sparregler, säger Elisabeth Tandan.
Den 4 december meddelade alltså Riksbanken sin stora räntesänkning och dagen efter presenterade regeringen ett stimulanspaket på sammanlagt 8,3 miljarder kronor. I paketet ingår förstärkt arbetsmarknadspolitik, sänkta arbetsgivaravgifter för nystartsjobben, satsningar på infrastruktur och utbildning samt en skattereduktion för ROT- tjänster. Många bedömare, däribland Riksbanken förutspådde satsningar på omkring 15 miljarder kronor (utöver de drygt 30 miljarder som redan klubbats i budgeten för 2009). Finansminister Anders Borg sade den 4 december att regeringen ska ”öppna ladorna, men inte tömma dem”.
Finansminister Anders Borg vill inte ”tömma ladorna”. Bild: Joakim Serrander.
– Det är viktigt att vi kommer tillbaka till en normal ordning där bankerna fullt ut vågar låna ut pengar, inte bara till företag och privatpersoner utan även till andra banker. Det är ytterst viktigt att det finansiella systemet, som är blodomloppet för hela ekonomin, garanterar likviditet och finansiering. Fler åtgärder och/eller justeringar av nuvarande stabilitetsplan kan dock komma att krävas för att minimera risken för att liknande kriser uppstår i framtiden, och därför välkomnar jag ett mer intensifierat samarbete internationellt och inom EU, säger Elisabeth Tandan.
Elisabeth Tandan och Hans Tson Söderström.
”Unik situation”
Hans Tson Söderström, ordförande för Aktiespararna och adjungerad professor vid Handelshögskolan, har i flera olika sammanhang, bland annat i en radiodebatt, påpekat att det länge har funnits en övertro på att en aktiv stabiliseringspolitik kan kontrollera ekonomins konjunktursvängningar. Men nu befinner vi oss i en väldigt unik situation. Enligt en OECD-rapport står vi inför ett år med fallande bruttonationalprodukt (BNP) – en världsekonomi i nästan fritt fall.
Hans Tson Söderström menar att vi i Sverige under 1990-talskrisen lärde oss att budgetunderskotten växte oavsett om man vidtog aktiva åtgärder eller inte. Det är därför bättre att agera tidigt, att vara proaktiv, med en kombination av riktade och tidsbegränsade åtgärder, som skatte- och momssänkningar, för att dämpa (”kontrollera”) nedgången genom att försöka hålla uppe den inhemska efterfrågan.
– Det är definitivt inte för pessimistiskt att säga att 2009 är ett förlorat år när det gäller konjunktur, sade Hans Tson Söderström, på Stora Aktie- och Fonddagen den 25 november i Stockholm. Vidare uppgav Söderström att det inte skulle förvåna om samtliga stora industriländer kommer att redovisa en negativ tillväxt under 2009.
Hans Tson Söderström ser dock ljusare på Sveriges framtid relativt omvärlden. Sveriges finanskris under 90-talet har, enligt Söderström, gett finansinstitut och myndigheter viktiga erfarenheter. I dag är de svenska bankerna i bättre tillstånd på grund av den krisen.
Hans Tson Söderström har även lyft fram att den svenska statsskulden ligger på en relativt låg nivå. Sveriges flytande valuta anses också vara en mycket stor fördel i lågkonjunkturen, för exportindustrin gynnas bland annat av den senaste tidens kronförsvagning.
OECD berömmer och uppmanar Sverige
Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD skriver i en rapport att Sverige har stora överskott i de offentliga finanserna och en relativt låg statsskuld och detta ger möjlighet för vissa stimulansåtgärder.
I rapporten står det att Sveriges statsfinanser är i betydligt bättre skick än i många andra länder. På lång sikt finns det dock många utmaningar, och bland annat bolagsskatten och inkomstskatten borde sänkas ordentligt, enligt OECD. Emellertid bör fastighetsskatten återinföras, eftersom den skatten är, enligt OECD, minst skadlig för tillväxten.
Debatt om skatterna
– Det behövs en förnyad debatt om Sveriges konkurrenskraft samt förutsättningarna för bolagens riskkapitalförsörjning och sparande. Sveriges politiker måste se över och reformera lagarna och skatterna på företagande och forskning för att vårt land ska bli ett attraktivt land att investera i. Dessutom har Sverige fortfarande en av världens absolut högsta sparandeskatter. En liten öppen ekonomi som Sveriges behöver ett starkt och brett stöd för aktieägande, företagande och de fria marknaderna. Dessutom har det institutionella ägandet ökat på bekostnad av det privata. Vi vill se en större mångfald bland ägarna. Det ger en bättre fungerande riskkapitalförsörjning, vilket i sin tur är bättre för nyföretagandet och för Sveriges välfärd på sikt, säger Elisabeth Tandan.
Aktiespararna anser att sänkningen av den svenska bolagsskatten är ett steg i rätt riktning för att Sverige fortsatt ska kunna vara konkurrenskraftigt i en globaliserad värld. Frågan är dock om sänkningen av bolagsskatten till 26,3 procent är tillräckligt.
– När bolagsskatten senast sänktes 1995 var Sverige ledande och låg långt under genomsnittet inom både OECD och EU. Trots att Sverige nu sänkt bolagsskatten ligger vi över EU-snittet på cirka 24 procent, säger Elisabeth Tandan.
Relaterade länkar
”Riksbanken rekordsänker räntan”
(DI, 2008-12-04)
”Ytterligare 55 mdr i finanspolitiska insatser väntas”
(DI, 2008-12-04)
”Regeringen presenterar stödpaket”
(SVT, 2008-12-03)
”Svensk ekonomi bättre än många andra”
(SR Ekot, 2008-12-03)
”Sverige har bra förutsättningar”
(Aktiespararna, 2008-11-27)
"Köptips och webb-TV från Stockholm"
(Aktiespararna, 2008-11-27)
”Sverige behöver bli mer attraktivt”
(Aktiespararna, 2008-11-10)
”Rapporter och börsfall”
(Aktiespararna, 2008-10-24)
Fler artiklar om kreditoron hittar du här.
Fler artiklar om skatter hittar du här.