I november 2009 skulle cirka 44 procent ha röstat ja till euron och 42 procent skulle ha röstat nej om det hade varit en ny folkomröstning, enligt Statistiska centralbyrån. Cirka 14 procent var osäkra. Det var första gången sedan november 2002 som jasidan ledde. I folkomröstningen i september 2003 vann nejsidan med 56 procent mot jasidans 42 procent. 2 procent röstade blankt.
Mellan september 2008 och mars 2009 – när finanskrisen var som värst – tappade kronan cirka 25 procent i värde gentemot euron. Mellan början av mars 2009 och mitten av januari 2010 gick eurokursen emellertid ned med cirka 14 procent efter bland annat nyheter om att Sveriges ekonomi beräknas växa betydligt snabbare än EMU-området (i dag 16 medlemsländer) de kommande åren (Sverige är med i två av tre steg i EMU, men inte ränte- och valutasamarbetet).
Webbfrågan: Är det dags för en ny folkomröstning om att eventuellt byta ut kronan mot euron?
45 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga (11–18 januari) anser att det absolut är dags för en ny omröstning, och det tar även tid att införa euron om det blir ett ja.
39 procent tycker däremot inte att det är dags för en ny folkomröstning, och folkomröstningsresultatet från 2003 måste respekteras några år till. 16 procent är tveksamma, för en ny grundlig utvärdering av eurons effekter måste göras – och först när finansoron är över.
Totalt 1 012 svar registrerades i omröstningen. Nästa webbfråga (om att eventuellt införa bonusskatt) hittar du här.
Många euroförespråkare i Sverige – speciellt inom näringslivet och politiken – menar att kronans ”snabba” kurssvängningar gör de exportberoende bolagen sårbara. Den så kallade valutarisken med kronan anses alltså vara hög. Kronan har tappat en hel del i värde mot de större valutorna sedan den läts flyta fritt på valutamarknaden i början av 1990-talet.
Sverige är ett av världens mest exportberoende länder, och exportandelen till EU och olika euroländer är mycket hög. Många svenska börsbolag finns i och/eller handlar med EU- och euroländer. Å andra sidan är kostnaden för att valutasäkra order till utlandet relativt liten, och därtill ökar Sveriges handel med Asien och Latinamerika.
Eurokritiker, som till exempel industrimannen Rune Andersson, menar att en egen flytande valuta fungerar som en stötdämpare i kristider – att en lägre kronkurs under sämre tider gynnar exporten och håller arbetslösheten nere. Vid högkonjunktur kyler sedan den då förhoppningsvis stärkta valutan ned expansionen i ekonomin.
Vid en eventuell ny folkomröstning om euron och kronan kommer frågan inte bara att handla om valutor utan också om styrräntor, som ska stimulera eller nedkyla den ekonomiska utvecklingen. I dag är det Sveriges riksbank som bestämmer om räntorna, som reporäntan, i Sverige efter hur inflationen utvecklas (man talar om ett så kallat inflationsmål, som är på 2 procent). Inom EMU-området är det den europeiska centralbanken i Frankfurt, ECB, som beslutar om räntan, och reporäntan är på samma nivå i alla euroländer – oavsett ett enskilt lands utveckling.
Inflationstakten i Sverige har under en tid varit negativ (alltså långt under målet). Det ska påpekas att räntesänkningarna i Sverige har varit snabbare under finanskrisen än inom EMU-området. Den svenska reporäntan har dessutom i genomsnitt varit lägre än euroländernas sedan folkomröstningen 2003.
Flera euroländer, som Grekland, Irland och Spanien, är i en mycket svårt ekonomisk situation. Skenande arbetslöshet och kraftigt växande offentliga underskott. Många länder klarar exempelvis inte av valutasamarbetets olika krav på att hålla de offentliga skulderna på långsiktigt hållbara nivåer. Å andra sidan framförs det ibland att krisen hade varit ännu djupare om de gamla valutorna hade funnits kvar.
Kritiker menar att euroländer som Irland och Spanien under flera år hade ”fel” styrräntor (för låga) när deras ekonomier växte mycket kraftigt. Andra länder, som Grekland, lyckades ”glömma” nödvändiga strukturåtgärder (som skuldsanering) tack vare en på ytan stabil och stark euro.
Delar av kommentarer skrivna av läsare i samband med omröstningen:
• ”Min erfarenhet av euron är mest negativa. Jag har sedan mitten av 80-talet tillbringat halva året i Spanien. Januari 2002 infördes euron, i samma ögonblick upphörde Spanien att vara ett billigt turistland … spanjorer man talar med är frustrerade över alla prishöjningar … Det är givetvis helt beroende på vilken växlingskurs vi skulle få vid ett byte, men jag är övertygad att de flesta svenskar skulle få en smärre chock om vi gick över till euro.”
• ”Det bästa för alla vore om vi hade samma valuta … Att elektroniksaker till exempel har blivit billigare beror inte på att vi har kronor. Jag som har italienskt ursprung förstår självklart att varför liren tappade så i värde – berodde inte på att valutan hette lire utan omständigheter kring valutan.”
• ”EU är i grunden ett fredsprojekt och har som sådant fungerat bra så här långt. Ska gemenskapen mellan medlemsländerna i EU bestå och förstärkas måste vi ha en gemensam valuta som då blir ett så kallat "kitt" mellan länderna. För att exemplifiera mitt synsätt är det lätt att förstå Finlands irritation mot Sverige och svenska kronan då svenska skogs- och pappersprodukter ligger 25–30 procent under de finska på grund av att vi har kronan och Finland euron. Bra för Sverige som får producera för fullt, men för finska skogsråvaror mycket illa. Vem tror att Finland ser Sverige som en god samarbetspartner i detta avseende.”
• ”Jag röstade ja på frågan, men egentligen tycker jag inte någon ny folkomröstning behövs, eftersom vi genom en folkomröstning redan hade godkänt medlemskapet i EU, inklusive den monetära unionen. Något undantag hade vi inte (till skillnad från Danmark och Storbritannien) förhandlat oss till, och det var fegt av politikerna att hänskjuta frågan till en ny omröstning, trots att vi alltså redan godkänt paketet. Det är onödigt att gå till val igen, och jag hoppas riksdagen så snart som möjligt ser till att vi fullgör vad vi lovat.”
• ”Innan vi folkomröstar om euron så ska vi folkomrösta om kärnkraften! Ska folkomröstningen om kärnkraften följas så hårt så ska nej till euron respekteras den med! Eller går det ut på att folkomrösta ända tills vi röstat på det som dem ville att vi skulle rösta? Alltså ja till euro … Trots en elmarknad som inte fungerar och skrikande behov av kärnkraft är folkomröstningens nej för över 20 år sedan det som gäller, inga nya omröstningar här inte”
• ”Det torde inte vara första gången i världshistorien som man tar ett nytt beslut i en fråga. Om det inte vore på det sättet skulle man inte ändrat våra lagar sedan 1500-talet. Och vad är det som säger att beslutet i kärnkraftsfrågan kommer att följas? Det är hur tydligt som helst att politikerna går kräftgång när de upptäckt hur omöjligt beslutet är … Att införa euro är egentligen helt självklart. Vi kan rösta eller inte rösta – det har ingen betydelse – förr eller senare kommer vi att ha euro i landet. I vissa fall har vi det redan – det finns ett antal svenska företag som redan gått över. Och fler kommer det hela tiden att bli.”
• ”Politikerna kan införa euron utan ny folkomröstning. Varför finns inte det alternativet i omröstningen?”
• ”Det finns överhuvudtaget ingen fördel med euron, svenskar och svenska företag handlar i dag i euron, andra väljer att handla i SEK eller annan valuta. Att ha annan officiell valuta än övriga EU-länder är snarast en fördel, inte minst i kristider”
• ”Jag saknar alternativet att det inte behövs någon mer folkomröstning. Jag har en klar åsikt. Inför Euron snarast … Vi har en folkvald församling, riksdagen, som ska besluta i dessa stora frågor och i synnerhet då en majoritet av svenska folket inte hajar vad det handlar om. När man är rädd och osäker då väljer man att säga nej. Jag beklagar att Sveriges politiker inte valde Finlands väg.”
• ”Jag anser att euron är en skvalpvaluta och tiden verkar för en nedläggning av den … Jag tycker också vi ska rösta i rätt ordning det vill säga folkomröstning om fortsatt deltagande i nuvarande EU, så löser sig frågan om EMU samtidigt tror jag.”
• ”Varför finns inte alternativet att det inte behövs någon mer folkomröstning? Jag har en klar åsikt. Inför euron snarast. Vi har en folkvald församling, riksdagen, som ska besluta i dessa stora frågor och i synnerhet då en majoritet av svenska folket inte kan sätta sig in i alla konsekvenser. Man är i grunden konservativ och då väljer man att säga nej. Jag beklagar att Sveriges politiker inte valde Finlands väg. Man folkomröstade om högertrafik – blev nej. Riksdagen ändrade det kort därefter. Man folkomröstade om kärnkraften. Ännu får den nya generationen lida för det resultatet.”
• ”Det finns både för- och nackdelar. Jag anser dock att det är en fördel att få en stabilare marknad … med att gå över till euro. Folkomröstning är ju bara ett spel för galleriet och kostar bara pengar. Det ska vara mindre snack och mer handling. Byt till Euro nu.”
Euron klöv också pejlingpanel
När tidningen Aktiespararens pejlingpanel svarade på samma fråga i december 2009 blev utfallet ungefär detsamma som ovan. 42 procent svarade ja, absolut – tar även tid att införa euron om det blir ett ja.
31 procent svarade nej, eftersom de anser att resultatet från folkomröstningen 2003 måste respekteras några år till. 27 procent var tveksamma, för en ny grundlig utvärdering av euroanslutningens effekter på ekonomin måste göras – och det först när oron för finanskrisen är över. Pejlingpanelen består av cirka 100 av landets främsta aktieexperter hos banker, försäkringsbolag, fonder, tidningar med flera.
Relaterad länk
”Euron och valberedningar splittrar panelen”
(Aktiespararen, 2010-01-14)