I De rödgrönas 18 sidor långa skrift (Alliansens var 48 sidor) står det bland annat att pariterna (S+V+MP) vill satsa på barnen och de äldre, och i form av bland annat sänkt maxtaxa i förskolan, borttagande av skatteskillnad mellan förvärvsarbetande och pensionärer, höjt a-kassetak samt satsningar på utbildning. De ”skarpa” förslagen för 2011 uppgår till 12,8 miljarder kronor, som är lika mycket som Alliansen satsar.
De Rödgröna vill att Sverige ska vara en ledande industrination med en kunskapsintensiv tjänstesektor. Partierna anser att det behövs mer forskning, fler innovationer, mer riskkapital och bättre villkor för småföretag. Man vill bland annat inrätta innovationsprogram för en konkurrenskraftig industri och kunskapsintensiv tjänstesektor. Det talas om att ett forskningsavdrag skulle vara viktigt för Sveriges framtida konkurrenskraft. De rödgröna vill stärka tillgången på riskkapital genom att inrätta en riskkapitalfond. Det talas även om lättnader för småföretagen, som exempelvis sänkningar av momsen i tjänstesektorn och sänkta arbetsgivaravgifter.
Det som är rätt slående i valmanifestet är att tidigare föreslagna/presenterade skattehöjningar inte direkt nämns i texten, utan ska kunna utläsas från tabellerna på de sista sidorna. Det är svårt att utläsa vad förslagen, som nu nämns (eller de som tidigare presenterats), blir i kronor – totalt och på individnivå. Vid presskonferensen den 31 augusti hänvisades det i stället till tidigare dokument om olika överenskommelser samt till vårens gemensamma ekonomiska motion.
Konkreta förslag/svar på den föreslagna skatten på ”förmögna”/förmögenhet går alltså inte att utläsa från manifestet. Om De rödgröna vinner riksdagsvalet ska skatten i stället utredas och besked kommer om cirka två år. Skatten beräknas, som tidigare rapporterats, inbringa 4 miljarder per år till staten. Inget svar på om personers permanenta bostad ska inkluderas eller inte finns det ännu inget svar på. Eller om andra ”förmögenheter”, som aktier och värdepapper, i så fall ska beskattas hårdare.
De rödgröna ger heller inga besked, precis som Alliansen, om andra ”sparandefrågor” och kapitalskatter.
Förmögenhetsskatt ratas
84,3 procent av dem som röstade på Aktiespararnas webbfråga mellan den 3 och 10 maj ansåg då inte att ett återinförande av förmögenhetsskatten var bra – förmögenhetsskatt ansågs vara en symbolskatt som driver kapital från Sverige. Endast 7,9 procent ville att förmögenhetsskatten återinförs, för de förmögna ansågs ha gynnats mycket under den senaste mandatperioden. 7,8 procent var tveksamma, andra skatter borde justeras i stället för att minska ”klyftorna”. Totalt 1 609 svar registrerades i omröstningen, vilket då var rekord.
”Sänk kapitalskatten till europeisk nivå”
Vid Aktiespararnas kongress den 16 april i år antogs en resolution som krävde följande inför den stundande valrörelsen:
• Halvera skatten på reavinster och utdelningar.
• Inför allemanskonto för aktiesparande.
• Politikerna måste lämna klara besked om att inte återinföra förmögenhetsskatten.
Om åtgärderna genomförs skulle Sveriges aktiebeskattning, som i dag är en av de högsta i världen, bli mer i nivå med omvärldens och därmed bli internationellt konkurrenskraftig. Aktiesparande riktas inte bara mot stora och välkonsoliderade bolag utan utgör också en viktig bas för nya företags kapitalförsörjning och möjlighet att växa och utvecklas. Ändå diskrimineras denna sparform. Aktiespararna vill att politikerna tar sin del av ansvaret genom att skapa förutsättningar för ett sparande som inte diskrimineras i förhållande till vår omvärld.
Alliansarbetsgruppen för entreprenörskap och hållbar tillväxt presenterade en rapport i juni med förslag på hur Sveriges konkurrenskraft kan stärkas. Ett aktiespar- och investeringskonto, som liknar Aktiespararnas allemanskonto, lanserades. Men detta nämns inte i valmanifestet, trots att finansmarknadsminister Mats Odell ”marknadsfört” idén/kontot offentligt, och att den har utretts på Finansdepartementet.
”Sparandeskatterna måste sänkas”
75 procent av dem som röstade på webbfrågan mellan den 28 september och 5 oktober 2009 ansåg då att sparandeskatterna behövde sänkas – Sveriges aktie- och fondskattetryck ansågs vara på tok för högt över EU-snittet. 21 procent tyckte att skatterna kanske skulle sänkas – i alla fall måste enskilt och långsiktigt ägande gynnas i högre grad. Endast 4 procent ansåg inte att sparandeskatterna behövde sänkas (”i dessa bistra tider”), och konsumtionen behövde öka, inte sparandet. Totalt 725 svar registrerades i omröstningen.
Relaterade länkar
”Rödgrön regeringsplattform”
(De rödgröna, 2010-08-31)
”Nu är barnen slagträ i valdebatten”
(E24, 2010-08-31)
”Alliansen nobbar sparandefrågor”
(Aktiespararna, 2010-08-26)
”Rödgrön strid om förmögenhetsskatt”
(Aktiespararna, 2010-08-19)