Günther Mårder oroas för att kapitalet blir ansiktslöst när det institutionella ägandet ökar.
I oktober nettosparade svenskarna drygt 17 miljarder kronor i fonder, vilket är det största nettoinflödet hittills under en enskild månad. Nettoinsättningarna i aktiefonder hamnade på 12 miljarder kronor. Oktober var den elfte månaden i rad med nettoinflöden i aktiefonder liksom till fonder totalt.
I slutet av september ägdes de börsnoterade/listade svenska bolagen av cirka 2 218 000 enskilda/unika ägare, enligt Euroclear. Tappet från slutet av juni i år var omkring 5 000, men sedan slutet av juni 2008 var det en ökning med cirka 15 000.
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Fördelningen mellan fysiska aktieägare i slutet av september var cirka 1 170 000 män och 810 000 kvinnor. Utvecklingen har varit stabil sedan mars 2008.
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Fysiska personers andel av det totala markandsvärdet sjönk från 15,6 procent i slutet av mars i år till 14,7 procent i slutet av september. I slutet av september 2008 var däremot andelen nere på 13,9 procent.
Klicka på diagrammet för att förstora det.
Finansbranschen har fått det svårare att tjäna pengar på aktiehandeln, bland annat tack vare Aktiespararnas opinionsarbete (plus förbundets prispressare Aktieinvest). Intresset för att handla och investera i aktierelaterade värdepapper ökar däremot, men med olika fonder och strukturerade produkter står inte privatpersonerna som ägare.
– Framför allt kommer börshandlade fonder att öka i popularitet och säkert stå för majoriteten av börsens omsättning i de stora bolagen om fem till tio år. Så ser det ut redan i dag i USA, säger Günther Mårder till SvD.
Sverige har den i genomsnitt lägsta avgiften (cuortage) på aktiehandel i världen, mycket tack vare nätmäklarnas prispress. I början av 1990-talet låg minimicourtaget på runt 250 kronor per aktieaffär. Nu har det gått ned mot i bästa fall runt 9 kronor, enligt Günther Mårder, som menar att bankerna därför stenhårt marknadsför finansiella produkter kopplade till börsen för att kunna tjäna pengar på den privata aktiehandeln.
– Courtageavgiften är i dag så nedpressad att en banktjänsteman inte ”med gott samvete” kan rekommendera den enskilde investeraren att köpa aktier. Då är det bättre att sätta ihop en portfölj med strukturerade produkter och komplettera med fonder så att banken kan vara säker på årliga intäkter från förvaltningsavgifterna, säger Günther.
Bankernas minimicourtage vid aktieaffärer är i dag runt 100 kronor, och sedan tillkommer en procentsats på cirka 0,1 procent. Placeras pengarna i en fond i stället är den årliga förvaltningsavgiften runt 1,5 procent, och i en strukturerad produkt kan avgifterna vara ännu högre. Trenden är internationell och driven av hela finanssektorn. I USA har det enskilda aktieägandet sjunkit ännu mer från redan låga nivåer.
– Riskerna är att vi får en ytterligare förskjutning mot ett ansiktslöst kapital när det institutionella ägandet ökar. Det gör att privatpersoner inte längre kan påverka bolagen. Ägarna diskvalificeras från ägarinflytande, säger Günther.
Även med kapitalförsäkringar tappar privatspararen ägarinflytandet. Man har alltså inte rätt att rösta på bolagsstämmorna. Samtidigt är det försäkringsbolag som disponerar kapitalförsäkringarnas tillgångar – försäkringsbolag som kanske aldrig tar ställning för aktierna. Günther Mårder menar att detta gynnar så kallade aktivistfonder, som med mindre andel av aktierna/rösterna kan bedriva större påverkan.
– Aktivistfonder ser naturligtvis väldigt positivt på den här utvecklingen. Christer Gardells intåg i Volvo via sin fond Cevian är ett lysande exempel där han genom en position på drygt 5 procent av rösterna och ännu mindre av kapitalet lyckades påverka styrelsen att ge extrautdelningar och tunna ut balansräkningen, säger Günther.
FAKTA I SAMMANHANGET
• Aktiespararnas årliga skatteundersökning visar att de svenska spararna betalar mer än tre gånger så mycket i kapitalskatt som övriga invånare i EU och OECD. Förbundet anser att sparandeskatterna måste sänkas, för de svenska spararna missgynnas. Tillgången till ökat svenskt riskkapital skulle gynna näringslivet.
• Enligt Aktiespararna undviker många svenskar att handla med aktier eftersom det är krångligt att deklarera försäljningar av aktier och aktierelaterade värdepapper.
• Aktiespararna lade i maj fram ett förslag, kallat Allemanskonto, till regeringen. Tanken med förslaget är att spararen inte ska bestraffas med direktbeskattning när byte av sparprodukter görs. En årlig avkastningsskatt liknande den som utgår för kapitalförsäkringar ska i stället gälla. Spararen befrias från betungande redovisnings- och deklarationskrångel. Spararen ska fortsatt äga sina aktier och kan därmed påverka näringslivet genom att rösta på bolagsstämmorna. Allemanskontot ska vara en frivillig sparform.
• Aktiespararna hoppas att regeringen i början av nästa år, när den är färdig med sin utredning av kapitalinkomster har tagit hänsyn till organisationens förslag.
Relaterade länkar
Euroclears webbplats (svensk statistik)
”Allt färre äger aktier direkt”
(SvD, 2009-11-10)
”Oktoberrekord för fondsparandet”
(E24, 2009-11-10)
”Där tjänar banken mer”
(Aktiespararna, 2009-11-05)
”Det ska vi angripa”
(Aktiespararna, 2009-10-28)
”Reformera sparandet nu”
(Aktiespararna, 2009-09-24)
”Andelen aktieägare ökar”
(Aktiespararna, 2009-08-26)