Med anledning av att drygt halva mandatperioden har gått anordnas en rad partiledardebatter, den första ägde rum på söndagskvällen i SVT:s Agenda. Båda sidor var överens om att krisen var mycket allvarlig och att globalt samarbete behövs för att lösa den. Men det var väl just det enda som de verkade vara överens om.
Förslagen på åtgärder för att möta lågkonjunkturen skiftade en hel del. Förenklat kan man säga att vänstersidan (Mp, S och V) vill ”stärka tryggheten och välfärden”, bland annat genom höjda skatter, medan Alliansen (C, Fp, Kd och M) vill ”minska utanförskapet”, exempelvis genom sänkta skatter som stimulans för ytterligare arbetsinsatser.
Socialdemokraterna (S) vill till exempel delvis återinföra förmögenhetsskatten och höja inkomstskatterna samt höja A-kassan och satsa mer på sjukvården och vuxenutbildningen. Vänstern (V) vill band annat höja skatten på arbete och förmögenheter, höja socialförsäkringsnivåerna och prioritera den offentliga sektorn. Miljöpartiet (Mp) vill till exempel kraftigt höja miljöskatterna, men samtidigt behålla större delen av regeringens jobbskatteavdrag och sänka arbetsgivaravgiften på småföretagare. Alliansregeringen vill bland annat satsa på fortsatta jobbskatteavdrag, sänka arbetsgivaravgiften och sänka bolagsskatten samt satsa på infrastruktur och forskning (se debatten via länken nedan).
Trots att världens börser gått ned kraftigt i spåren av finans- och kreditkrisen, var det ingen partiledare som lyfte fram de diskriminerade och höga svenska aktie- och sparandeskatterna.
– Det är rätt beklämmande att i rådande läge inte tydligare lyfta fram förutsättningarna för bolagens riskkapitalförsörjning och sparandeskatterna. Visst måste världens ledare i ett akut skede återupprätta förtroendet för kreditmarknaderna, men samtidigt måste Sveriges politiker återinföra och stärka förtroendet för det långsiktiga aktie- och aktiefondsparandet i Sverige, speciellt med tanke på Sveriges pensionssystem. Visst är det bra att insättningsgarantin stärks och att bolagsskatten sänks, men varför ska svenska sparare, trots avskaffad förmögenhetsskatt, betala industrivärldens näst högsta aktieskatt. Nyförtagandet kräver en god tillgång på riskkapital, en förutsättning för svensk välfärd, säger Elisabeth Tandan, Aktiespararnas VD.
Samtidigt rapporterar medier att euroländerna kommit överrens om en gemensam krisplan: En garanti på interbankmarknaden, tillskott av likviditet på penningmarknaden och återkapitalisering av banker. Den brittiska staten kommer att satsa totalt drygt 450 miljarder kronor i Royal Bank of Scotland, HBOS och Lloyds TSB. Dessutom har den tyska regering godkänt ett krispaket på hela 4 825 miljarder kronor. Stockholmsbörsen steg under måndagsförmiddagen (13/10) med cirka 7 procent.
– EU:s ledare har äntligen till synes lyckats skapa förtroende hos marknadens aktörer genom den återgärdsplan som presenterats. Det är mycket glädjande att EU:s ledare agerar med samlad kraft, säger Elisabeth Tandan.
Regeringen meddelade senare på måndagförmiddagen att den ska lägga fram ett lagförslag om den finansiella stabiliteten inom de närmaste dagarna. Det nya lagförslaget följer på de europeiska ministersamtalen som förts om finanskrisen under helgen.
Relaterade länkar
"Ny finanslag planeras"
(Aktiesparana, 2008-10-13)
”Veckans första partidebatt avklarad”
(SVT/Agenda, 2008-10-12)
”Enighet om krisplan”
(DI, 2008-10-13)
”Brittiska regeringen tillför 37 miljarder pund till banker”
(DI, 2008-10-13)
”Tyskland klubbar paket på 4.825 miljarder”
(DI, 2008-10-13)
”Mer nedgång och förstatliganden”
(Aktiespararna, 2008-10-13)
"Detta händer vid konkurs"
(Aktiespararna, 2008-10-06)
"Fler aktieskatter måste sänkas"
(Aktiespararna, 2008-09-08)